PRAT TSARLTA DETT (Införes på begäran.) YTTERLIGARE NÅGRA ORDB OM LANDTBRUKS-IN-TITUTER m. m. (Slut fråa gårlagskl.) En annan insändare har i en artikel som landt brukets förbättring och landtbruksakademien, ut Aftonbladet för den 7:de sistlidre September rikta ett klandrende anfall bufvudsakligen emot Kong! Lardtbruksakademien, men äfven emot det änrt ebefintliga landtbruks-central-institutet på Ultuna vid Upsala, der han tror att paldrig någonsin et dugligt institut kan bildas, hvartill såsom skäl an. föres, dels att denna Kungsgårds läge och jordmår äro alideles motsatta, nemligen ärgen en samt sidväll, dermed ingen ändring eller förbättrirg stå att vinna, och åkren slät och vidstråckt, som Skånska slätt!andet, af bördigaste beskaffenhet, och som man i mårga år sett gifva vackra grödor både med och utan områrdnad, och dels att samma instituts närbelägenhet intill universitetsstaden blefve skadlig. Denne insändare yrkar derjemte, att ett enda sådant institut är otillräckligt för Svenska landtbrukets bebof samt att minst 9:ne böra finnas, men dessa begge-vara belägna på privata personers egendomar, emedan detta borde vara minst kostsamt både för eleverne och för staten. Hvad denne insändare yttrat om behofvet af 2:nc centralinstituter för Sverige, tro vi vara väl grundadt och instämma deruti fullkomligt. — Redan i landets stora utsträckning finnes ett skäl dertill, som ensamt bör vara tillräckligt öfvertygande; eller hvarföre bar man eljest flere Hefrätter, mer än ett enda uriversitet o. s. v.? — Hans förklarandgs åtar, att instituterne böra tillhöra enskilds personer, båller ingalunda stånd vid en djupare granskning. Är det tänkbart, att någon; privatperson, af blott. patriotism, ; ätager sig att bekosta anläggning och underhåll af ett sådant institut? Nej; men om så-icke är, måste man ju antaga, att institutets ägare vill se sig nöjaktigt lönad för sina penningeoch tidsuppoffringer, antingen af staten eller af eleverne? Ja; men om eleverne skulle erlägga denna betalning, til! nöjaktigt belopp, så blifver undervisningen för dyr för dem. Få hafva råd att vidkännas denna höga afgift, och ändamålet motverkas således. Om staten skall betala elevernes afgifter till em enskild jordägare, blifver statens kostnad då mindre, än om institutet inrättas på statens jord? Det tro vi icke; men om ock så vere, hvar finnes säkerheten för institute:s bestånd? Ägaren är dödlig; han kan komma på obestånd med sina effirer; ham kan iedsna vid en föga tacksam möda o. s. v.; och i alla fall, hvar finnas de skicklige och utmärkte lärare, som, för beroendet af en privat mans föränderliga välbehag, och utar utsigt för sin ålderdom, vilja egna hela sin kraftfulla ålder åt ett så förgängligt undervisningsverk, som i dag är och i morgon kan sägas hafva varit? Ingenstädes. Man får nöja sig med ett lepprerk, taga lärarne hvar de finnas för billigaste arfvode — och det allmänna får nöja sig med lärdomen sådan den blifeer. Men statens kostnad blifver icke ringare, använd på sådant sätt. Om t. ex. staten, i 10 år, med 40,000 Rdr Bko årligen, understödjer ett sådant halfprivat-institut, hvilket då, af ett eller annat skäl, upphörer, så är hela den stora andel af dessa 40,000 Rdr Bko, som uppgått för inköp af böcker, instrumenter, modeller m. fl. samlingar, alldeles borta, och staten måste å nyo börja på annat håll, med anskaffande af sådane oumbärliga materialier. — Dessutom frågas: Kan staten i exonomiskt hänseende nyttigare använda en ringa del af statsborgarnes skattebidrag, än tillupprensning ech förstärkning af dem hufvudkälla, hvarutur dessa bidrag skola flyta och utan hvilken landets invånare skulle försmäkta af brist och elände? Svarar insändaren ja, så må han fullt bevisa sin sats, om han det kan; men detta torde blifva kinkigt nog. Insändarens dom em det blifvande institutet på Ultuna röjer fullkomlig obekantskap med lekalen, och dessutom tro vi den redan i det föregående vara vederlagd. Ultuna är en stor egendom, och har både stora och bördiga åkeroch ängs-fält. Den ligger icke på ett flackt fält, såsom de Skånska slätterne, utam helt nära en betydlig kronoskog, blott !, mil från den stora sjön Mälaren och invid den segelbara Fyris ån samt har jemväl egen skozstillgårg, ehuru den icke är serdeles betydlig. Ben har fcke blott en enda jordart i sin åker, utan tvärtom af mångfaldig olika beskaffenhet, och äcke blott ett enda slags äng. Dess åker är icke så rik, att ju erfarenheten flere gånger visat, det ofördelaktiga skördar följt efter oklanderligt a är STANNA nr a FA a TR AA RA AR RA 43 RNA 6 Sf TE RDS RN