PRAT TSARLTA DETT
(Införes på begäran.)
YTTERLIGARE NÅGRA ORDB OM LANDT-
BRUKS-IN-TITUTER m. m.
(Slut fråa gårlagskl.)
En annan insändare har i en artikel som landt
brukets förbättring och landtbruksakademien, ut
Aftonbladet för den 7:de sistlidre September rikta
ett klandrende anfall bufvudsakligen emot Kong!
Lardtbruksakademien, men äfven emot det änrt
ebefintliga landtbruks-central-institutet på Ultuna
vid Upsala, der han tror att paldrig någonsin et
dugligt institut kan bildas, hvartill såsom skäl an.
föres, dels att denna Kungsgårds läge och jordmår
äro alideles motsatta, nemligen ärgen en samt
sidväll, dermed ingen ändring eller förbättrirg stå
att vinna, och åkren slät och vidstråckt, som Skån-
ska slätt!andet, af bördigaste beskaffenhet, och som
man i mårga år sett gifva vackra grödor både med
och utan områrdnad, och dels att samma instituts
närbelägenhet intill universitetsstaden blefve skadlig.
Denne insändare yrkar derjemte, att ett enda sådant
institut är otillräckligt för Svenska landtbrukets be-
bof samt att minst 9:ne böra finnas, men dessa beg-
ge-vara belägna på privata personers egendomar,
emedan detta borde vara minst kostsamt både för
eleverne och för staten.
Hvad denne insändare yttrat om behofvet af 2:nc
centralinstituter för Sverige, tro vi vara väl grun-
dadt och instämma deruti fullkomligt. — Redan i
landets stora utsträckning finnes ett skäl dertill,
som ensamt bör vara tillräckligt öfvertygande; eller
hvarföre bar man eljest flere Hefrätter, mer än ett
enda uriversitet o. s. v.? — Hans förklarandgs åtar,
att instituterne böra tillhöra enskilds personer, bål-
ler ingalunda stånd vid en djupare granskning. Är
det tänkbart, att någon; privatperson, af blott. pa-
triotism, ; ätager sig att bekosta anläggning och un-
derhåll af ett sådant institut? Nej; men om så-icke
är, måste man ju antaga, att institutets ägare vill
se sig nöjaktigt lönad för sina penninge- och tids-
uppoffringer, antingen af staten eller af eleverne?
Ja; men om eleverne skulle erlägga denna betal-
ning, til! nöjaktigt belopp, så blifver undervisningen
för dyr för dem. Få hafva råd att vidkännas denna
höga afgift, och ändamålet motverkas således. Om
staten skall betala elevernes afgifter till em enskild
jordägare, blifver statens kostnad då mindre, än om
institutet inrättas på statens jord? Det tro vi icke;
men om ock så vere, hvar finnes säkerheten för
institute:s bestånd? Ägaren är dödlig; han kan
komma på obestånd med sina effirer; ham kan
iedsna vid en föga tacksam möda o. s. v.; och i alla
fall, hvar finnas de skicklige och utmärkte lärare,
som, för beroendet af en privat mans föränderliga
välbehag, och utar utsigt för sin ålderdom, vilja
egna hela sin kraftfulla ålder åt ett så förgängligt
undervisningsverk, som i dag är och i morgon kan
sägas hafva varit? Ingenstädes. Man får nöja sig
med ett lepprerk, taga lärarne hvar de finnas för
billigaste arfvode — och det allmänna får nöja sig
med lärdomen sådan den blifeer. Men statens kost-
nad blifver icke ringare, använd på sådant sätt.
Om t. ex. staten, i 10 år, med 40,000 Rdr Bko år-
ligen, understödjer ett sådant halfprivat-institut,
hvilket då, af ett eller annat skäl, upphörer, så är
hela den stora andel af dessa 40,000 Rdr Bko, som
uppgått för inköp af böcker, instrumenter, modeller
m. fl. samlingar, alldeles borta, och staten måste å
nyo börja på annat håll, med anskaffande af sådane
oumbärliga materialier. — Dessutom frågas: Kan
staten i exonomiskt hänseende nyttigare använda en
ringa del af statsborgarnes skattebidrag, än tillupp-
rensning ech förstärkning af dem hufvudkälla, hvar-
utur dessa bidrag skola flyta och utan hvilken lan-
dets invånare skulle försmäkta af brist och elände?
Svarar insändaren ja, så må han fullt bevisa sin
sats, om han det kan; men detta torde blifva
kinkigt nog. Insändarens dom em det blifvan-
de institutet på Ultuna röjer fullkomlig obekant-
skap med lekalen, och dessutom tro vi den redan
i det föregående vara vederlagd. Ultuna är en stor
egendom, och har både stora och bördiga åker- och
ängs-fält. Den ligger icke på ett flackt fält, såsom
de Skånska slätterne, utam helt nära en betydlig
kronoskog, blott !, mil från den stora sjön Mälaren
och invid den segelbara Fyris ån samt har jemväl
egen skozstillgårg, ehuru den icke är serdeles be-
tydlig. Ben har fcke blott en enda jordart i sin
åker, utan tvärtom af mångfaldig olika beskaffenhet,
och äcke blott ett enda slags äng. Dess åker är
icke så rik, att ju erfarenheten flere gånger visat,
det ofördelaktiga skördar följt efter oklanderligt
a är STANNA nr a FA a TR AA RA AR RA 43 RNA 6 Sf TE RDS RN