endast blifva tröttande, ty utan att hafva set
Doktor Löwe sådan han uppträder på teatern
kirsteinska huset skall man fåfängt efter författa
rinnans mönster söka bilda sig en rigtig före
ställning om honom.
Doktor Löwe (Hr Torslow) är en högst origt
nell gammal hedersman, sem under ett frånstö
tande yttre döljer ett ömt och menniskoälskan
de hjerta och haft mycken otur i verlden. Här
jemte råkar han äfven på gamla dagar bli käl
uti en ung flieka, som är förlefvad smed han:
brorson, en ung friherre och tillika en sie
dansmästare.s Doktorn gör flickan en formli
förklaring, och flickan, hvad tyckes! ger sitt sam
tycke, först al missförstånd och sedan på full
allvar!
Den der fliekan, fröken Anna (M:1 Lindmark
är i allt fall en ståtlig flicka, som icke låter för
blinda sig (hvilket annars så ofta händer) af et
fagert ansigte och ena modern chevelyr. Hox
finner soktorn med sina 30 år och sitt ädi
hjerta långt älskvärdare än den unga baroner
med sina rosiga kinder, sia flygtighet och sin:
viees aimables.
Fru Sturmer, Annas stjufmor, är också et
stycke original på sitt vis. Inbillningssjuk, nyck-
full och ondsint, är hon en riktig plågoande fö
hela huset i gemen och för fröken Annoaisynner:
het. An skall fröken Anna spela sin mamm:
till sömns, än skall hon rufva henne på sin arm
slutligen skall hoa äfven gifta sig med sin man
mas läkare, för det att denne skail fortfara at
skrifva recepter — har man väl hört på sådan:
Löwes roll utfördes, som vi mämnde, af H
Torslow, och var en af dennes lyckligaste fan-
tasier, om det verkligen var en fantasi, och icke
en lycklig efterbildning af en i verkligheten känc
person. Säkerligen har ej en gång förf. sjelf kun-
nat drömma om ena så förträfflig uppfattning a
denna roll. Hr T:s spel i scenen, då den olyck-
lige doktorn upptäcker det bedrägeri för hvilket
han varit ett mål, var herrligt, och hans mimilk
då han skall omtala för den gamle trotjenarer
sin unga kärlek, oefterhärmlig.
Fru Torslow gaf också den vresiga och, onå-
diga fru Sturmers förargliga roll så lifligt och
väl som möjligt.
M:ll Lindmark utförde Annas roll rätt vackert
Den unga debutanten tyckes radan ner och mer rätt
visa de förhoppningar, hvartill hennes första upp-
trädaade berättigade. En scen, der hon, bredvic
modren som sofver, ger sin förflugme fästman någr:
behöfliga råd, utfördes väl. Deremot bör mamseli
L., då hon efter att hafva ropat doktora tillbaka,
och rörd af hans ädelhet och högsinthet, uttrycker
sin varma tillgifvenhet och aktning för hans person,
icke så hastigt öfvergå till arrangementerne för sist
tillämnada besök hos Löwenbergs fordna fästmö.
Den starka sinnesrörelse, hvaruti hon nyss hofanno
sig, den beumdran och entusiasm, hvaraf hon var
aippfylld, måste hinna arbeta ut, innan hom med na-
tur och sanning kan öfverlemna sig åt jemförelseris
mera triviala tankar och bestyr. Det vore derföre
fördelaktigt, om hon här dröjde några ögonblick uti
uttrycksfull tystnad, innan bon framträder på avant
scenen och börjar sina öfverläggningar med sig sjelf