Article Image
Antalet minskades följaktligen med mer än
hälften, under de 48 år, som förflöto mellan den
första och sista af dessa epoker; och då folk-
mängden i det hela under samma tid ökades,
från 550,000 till 900,000, eller med 416 proeent,
så minskades förhållandet till densamma af de
fattiga från 24 Y, procent till 6 1, eller ned-
gick till en tredjeuel mot förut, i jemnförelse
med hela folkmängden. Fattigmängden är följ-
aktligen ej i tillvext, utan i aftagende, åtmin-
stone i Paris. Såsom det mest afgörande bevis
att icke nöden är i tillvext, kan man likväl anse
den förlängda lifstid, som raenniskorna, i me-
deltal räknadt, uppnå numera, mot hvad som
var händelsen för blott ett halft århundrade se-
dan. Lifassurancebolagen, i hvilkas intresse det
är att neggrannt känna detta förhållande, hafva
sorgfälligt samlat alla upplysningar derom och
derpå byggt beräkningen af sina premier, dem
de numera kunnat nedsätta i samma proportien.
Samma bevis kan äfven till en viss grad gälla
i afseende på sedligheten; emedan laster och ut-
sväfningar förkorta lifvet. Mot föregifvandet om
osedligheten serskildt, inom arbetsklassen äger
man vederläggningsgrunder både uti allmänna
företeelser inom hela länder med och utan in-
dustri, och uti officiella upplysningar öfver an-
talet af brottslingar inom olika samhällsklasser.
I förra hänseendet behöfver man blott fråga: ora
sederna äro renare i Irland än i Skottland eller
till och med England; fastän industrien i det
förstnämnda landet icke på något vis kan mäta
sig med den i de sednare. Och minne väl sö-
dra Italien och Spanien, hvilka sedan århundra-
den varit främmande för det öfriga Europas in-
dustriella verksamhet, visa ett bugnesammare
sedlighetstillstånd, än Frankrike och Belgien?
Står väl Böhmen, hvars industri så högt öfver-
träffar Österrikes öfriga stater, under dem i se-
dernas renhet? ....
Öfvergår man från dessa allmänna iaklitagelser
till brottmålsförteckningarne, så visar sig, i de
sist (1837) för Frankrike uppgjorda, det förhål-
landet, att af 8094 anklagade befunnos bland
Arbetare vid landtmannanäringar
tilltalade för brott emot person 969.
- - o- - - 2 - egendom 4663. ge639.
Arbetare vid stadsmanmnanäringar
tilltalade för brott emot person 467.
-- or or - or - egendom 19276. 1743
hvaraf man ser att antalet var nära hälften större
på landet än i städerna. Undersöker man huru
många persomer inom dessa arbetsklasser, som
tilitalades för giöfre brott, så visar sig att
på landet i städerna
tilltalades för
dråp, mord eller försök dertill 245 81)
d:o på föräldrar och barn.. 87)334 20-409
d:o genom förgift . . . . 32 8)
mordbrand. ...- sc cc: 85 18
419 127
För egentliga förbrytelser emot sedligheten än-
drar sig förhållandet, emedan mot 424 landar-
betare tilltalades 4410 stadsarbetare.
Jemnför man åter antalet af egentliga arbetare
hos andra, med näringsidkare på egen hand och
i mera bergade vilkor, så varseblifver man med
förvåning, alt åtalen inom den sednare klassen
var vida större i proportion, näml.
Förbrytar mot person .b.....-- 1714
Pere - s egendom ......-. 256
eller tillsammans ......cc- 297
emedan dervid tillkommer den försvårande em-
ständigheten att antalet af de egentliga arbetarne
ändå är tio eller kanske tjugo gånger större.
Tillser man huru förhållandet är inom Paris
så visar sig det märkvärdiga faktum att de flesta
stroff för brott icke ådömdes personer ur arbets-
klassen, utan ur andra klasser, i följande ord-
ning efter antalet:
Verkliga eller föregifna Handlande,
Kommisionärer,
Skrifvare hos Domstolar och Advokater,
Mäklare och värfvare i konskriptionsangelä-
genheler,
Afskedade Officerare och Unde:ufficerare.
Renskrifvare,
Musiklärare och Språklärare,
Handelsbetjenter och Boddrängar,
Minglare.
Jemnföres slutligen antalet al förbrytare wu
arbetsklassen, med sådana bland de sysslolös
Thumbnail