— Vi behöfve troligen knappt fästa publiken
uppmärksamhet på det spektakel, som näst
Måndag. gifves till förmån för en af den Kong
teaterns mest förtjenta skådespelare, Mr Lar
Kinmansson. Ganska få af scenens artister hafv
så tillvunnit sig publikens välvilja som Hr Kin
mansson. Hans användbarhet i både lyriska oci
dramatiska stycken, ech hans alltid jemna håll
ning och godkända, i många partier verklige!
utmärkta, talang berättiga honom ock härtill
Dessutom bjudes vid hans benefiee på en n;
pjes: Hr de Chapolard, jemte Postiljonen frå
Lonjumeau, hvari: Hr Strandberg skall spel
postiljonens roll.
— Ur tidning för Näringarne meddela vi föl
jande stycke, som i många mål förändrar de
antagna föreställningen i ett allmänt vigtigt ämne
STATISTISKA UPPLYSNINGAR FRAN
FRANKRIKE,
angående arbelsklassernas sedliga tillstånd.
Bland föremålen för vår samtids politiska be
kymmer intager den så kallade pauperismen
ett utmärkt rum; den befinnes ock som oftas
aftandlad i tidningar och i talrika, serskildt derå
egnade böcker. Man förstår dermed en öfver
drifven tillvext af samhällenas hjelpbehöfvand
och näringslösa klasser. Då denna tillvext pli
gar röja sig tydligast i fabriks- och manufaktur
trakter, så är det i synnerhet förbållandet der
städes, som blifvit granskadt. Härvid har mal
äfven kommit att fästa uppmärksamhe!en på ar
betsklassernas eeh serdeles fabriksarbetarnes sed
lige tillstånd, och trett sig upptäcka att det ick
blott är sämre än hes andra klasser, utan äfver
befinner sig i en ständigt tilltagande försämring
I ändamål att bidraga till upplysningarne här
öfver och öfver medlen att afbjelpa olyckan
om den skulle befinnas verklig, har SZociet in
dustrielle de Mulkausen sökt att genom ett ut
satt pris framkalla afhandlingar Om industrier
framstes, med hänseende till arbetsklassens sed
lighet., Bland de svar, som häröfver inkommit
utmärker sig det af baron de Geranrdo, Pai
af Frankrike, bland annat genom sin rikedon
på statistiska upplysningar öfver pauperismen
beskaffenhet i Frankrike och förhållandet emel
lan arbetsklassens och andra klassers sedlighe
derstädes. Den af författaren valda utvägen att
genom sammanställning af dylika uppgifter frår
skilda trakter och tidehvarf, vinna ljus i äm
net, tycks vara den tillförlitligaste bland alla
och skulle i synnerhet kurmna begagnas för sam
ma frågors utredande i Sverige, emedan ma
hos oss äger ett tabellverk och en brottmåls
statistik att anlita, som i omfång af år och
noggrannhet öfverträffa allt hvad man äger
andra länder och soma derföre älven börjat ta
gas till mönster utrikes numera, öfverallt de
de hunnit blifva kända. Baron de Gerando ha
icke inom sitt fädernesland haft motsvarand
tillgångar, utan dels måst inskränka sig till upp
gifter för några få år, dels nödgats i embetsver
kens arkiver samla de data, som han sedan till
hopaställt. Imedlertid hafva redan dessa upp
lysningar varit tillräckliga för att leda till et
helt annst svar på frågan, än man förut, efte
blotta utseendet, trott sig böra vänta. Sanno
likt kan svaret ieke blifva mycket olika i an
dra länder, så snart man söker det på samm:
väg, nemligen på den bekräftade erfarenheten
i storts-oeh. ej stadnar vid. att göra slutsatse)
öfver det hela, til följd af enstaka, Om än livar
för sig ifögonen fallande rön. !
Baron ide Geråntlo anmärker genast i börja
af sin afhandling att samtidens tro på den s
kallade pawperismen egentligen har samma slag
ursprung, som tron på tillvexten af döfstumm
och vansinniga, när man först hade börjat at
inrätta döfstummeinstituter oeh att förbättra dår
husen. Likasom man då först började varse
blifva det stora antal döfstumma och vansinni
ga, som verkligen finnes, så har man först i de
sednaste tiden börjat varseblifva det stora anta
let fattiga, emedan man nu först börjat att til
denna klass hänföra icke blott dem som fordon
räknades dit, nemligen vanföra af ålderdom, sjuk
dom och lyten, utan äfven arbetsföra menni
skor, som sakna näringsfång eller hafva knapp
derom. Imedliertid kan det faktiskt bevisas, at
välsiåndet hos samhällets minst bemedlade klas
ser icke aftegit, utan tvärtowr förökat sig i sea
nare tider.
I Paris t. ex. förhöll sig antalet af fattiga p
följande sätt, efter officielt anställda folkrökningar
Ar 14790... 0000 0 r 148,784 personer.
w 4414 690G —