— Vi behöfve troligen knappt fästa publiken uppmärksamhet på det spektakel, som näst Måndag. gifves till förmån för en af den Kong teaterns mest förtjenta skådespelare, Mr Lar Kinmansson. Ganska få af scenens artister hafv så tillvunnit sig publikens välvilja som Hr Kin mansson. Hans användbarhet i både lyriska oci dramatiska stycken, ech hans alltid jemna håll ning och godkända, i många partier verklige! utmärkta, talang berättiga honom ock härtill Dessutom bjudes vid hans benefiee på en n; pjes: Hr de Chapolard, jemte Postiljonen frå Lonjumeau, hvari: Hr Strandberg skall spel postiljonens roll. — Ur tidning för Näringarne meddela vi föl jande stycke, som i många mål förändrar de antagna föreställningen i ett allmänt vigtigt ämne STATISTISKA UPPLYSNINGAR FRAN FRANKRIKE, angående arbelsklassernas sedliga tillstånd. Bland föremålen för vår samtids politiska be kymmer intager den så kallade pauperismen ett utmärkt rum; den befinnes ock som oftas aftandlad i tidningar och i talrika, serskildt derå egnade böcker. Man förstår dermed en öfver drifven tillvext af samhällenas hjelpbehöfvand och näringslösa klasser. Då denna tillvext pli gar röja sig tydligast i fabriksoch manufaktur trakter, så är det i synnerhet förbållandet der städes, som blifvit granskadt. Härvid har mal äfven kommit att fästa uppmärksamhe!en på ar betsklassernas eeh serdeles fabriksarbetarnes sed lige tillstånd, och trett sig upptäcka att det ick blott är sämre än hes andra klasser, utan äfver befinner sig i en ständigt tilltagande försämring I ändamål att bidraga till upplysningarne här öfver och öfver medlen att afbjelpa olyckan om den skulle befinnas verklig, har SZociet in dustrielle de Mulkausen sökt att genom ett ut satt pris framkalla afhandlingar Om industrier framstes, med hänseende till arbetsklassens sed lighet., Bland de svar, som häröfver inkommit utmärker sig det af baron de Geranrdo, Pai af Frankrike, bland annat genom sin rikedon på statistiska upplysningar öfver pauperismen beskaffenhet i Frankrike och förhållandet emel lan arbetsklassens och andra klassers sedlighe derstädes. Den af författaren valda utvägen att genom sammanställning af dylika uppgifter frår skilda trakter och tidehvarf, vinna ljus i äm net, tycks vara den tillförlitligaste bland alla och skulle i synnerhet kurmna begagnas för sam ma frågors utredande i Sverige, emedan ma hos oss äger ett tabellverk och en brottmåls statistik att anlita, som i omfång af år och noggrannhet öfverträffa allt hvad man äger andra länder och soma derföre älven börjat ta gas till mönster utrikes numera, öfverallt de de hunnit blifva kända. Baron de Gerando ha icke inom sitt fädernesland haft motsvarand tillgångar, utan dels måst inskränka sig till upp gifter för några få år, dels nödgats i embetsver kens arkiver samla de data, som han sedan till hopaställt. Imedlertid hafva redan dessa upp lysningar varit tillräckliga för att leda till et helt annst svar på frågan, än man förut, efte blotta utseendet, trott sig böra vänta. Sanno likt kan svaret ieke blifva mycket olika i an dra länder, så snart man söker det på samm: väg, nemligen på den bekräftade erfarenheten i storts-oeh. ej stadnar vid. att göra slutsatse) öfver det hela, til följd af enstaka, Om än livar för sig ifögonen fallande rön. ! Baron ide Geråntlo anmärker genast i börja af sin afhandling att samtidens tro på den s kallade pawperismen egentligen har samma slag ursprung, som tron på tillvexten af döfstumm och vansinniga, när man först hade börjat at inrätta döfstummeinstituter oeh att förbättra dår husen. Likasom man då först började varse blifva det stora antal döfstumma och vansinni ga, som verkligen finnes, så har man först i de sednaste tiden börjat varseblifva det stora anta let fattiga, emedan man nu först börjat att til denna klass hänföra icke blott dem som fordon räknades dit, nemligen vanföra af ålderdom, sjuk dom och lyten, utan äfven arbetsföra menni skor, som sakna näringsfång eller hafva knapp derom. Imedliertid kan det faktiskt bevisas, at välsiåndet hos samhällets minst bemedlade klas ser icke aftegit, utan tvärtowr förökat sig i sea nare tider. I Paris t. ex. förhöll sig antalet af fattiga p följande sätt, efter officielt anställda folkrökningar Ar 14790... 0000 0 r 148,784 personer. w 4414 690G —