större eller mindre del för hvartdera året, utbetalas uppå reqvisition af VetenskapsAkademien, af hvilker det sedermera må bere att förerdna, angående med: lens fördelning och användande för det åsyftade än. damålet.n Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angåend handlingars aflemnande till Riks-arkivet frår Stats-expeditiorerna. Vigten i ett lagbundet samhälle, der offentlig: heten utgör den allmänna andans lifs-princip och hvarje Rezeringshandling bör vara tillgänglig fö publiciteten, att de befallningar, Regeringen utfärdar, i alla delar af samhällsbestyren, blifva på något ställe synliga och öppna för granskning har så väl blifvit erkänd af 4809 års grundlagsstiftande Ständer, soma af den förste konstitutionelle Regenten, efter 1809 års revolution. Genom en punkt i den nya Kansli-erdning. sem d. 23 Oktober 4809 utfärdades, har blifvit stadgadt: ,att korcepten till alla utgiende Kgl Bref skola af kopister och extra-ordinarie kanslister utskrifvas till s. k. Registratur, hvilka böra inbindas och efter 3:ne år till Riks-arkivet öfverlemnas, för att derstädes till framtida efterrättelse förvaras., Rikets Ständer hafva likväl utaf en från Riks-arkivet meddelad officiell uppgift inhemtat, att detta åliggamde blifvit, serdeles under sednare tider, mer eller mindre försummadt, så att en mängd handlingar, hvilka bordt från Slats-expeditionerna, till förvarande i Riks-arkivet aflemnas, under en längre tidrymd acke dit ingått. Som det i många hänseenden är af vigt, att hvad härom är föreskrifvet varder behörigen iakttaget, hafva Rikets Ständer hös Kongl. Maj:t i underd. anhållit: det vederbörande må få nådig befallning, att tillse och vaka deröfver, ati de handlingar från vede:börande Statsexpediticner, som skola uti Riks-arkivet förvaras, måtte uti betörig ordning varda dit öfrerlemnade och derstädes fianas fullständigt att tillgå.s Rikets Sländers underdåniga skrifvels:, angående til! ning af föreskrifterna om Erono.. brefbäringen. Afven i afseende till denna angelägenhet, visar sig hvad Regeringen, på Rikets Ständers förut gjorda hemställan, anbefallt, för god ordrings vinnande i detta ej obetydliga onus, icke blifva af vederbörande embetsmän iakttaget; och hafva Rikets Ftänder alltså funnit sig nödsakade, att med anmälan, att de i Kgl. Brefvet d. 4 Dec. 4830 samt Kgl. Cirkuläret d. 43 Sept. 1834 utfärdade påbud icke medfört åsyftad verkan, hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla: det Kongl. Maj:t täcztes, i förnyadt nådigt Cirkulär, anbefalla samtlige Pess Befallningshafrvande att noga tillse, det föreskrifterna i efvan omförmålda Kongl. Bref och Cir r måtte för framtiden varda iakitagna och efterföljda. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående stadganden för Förliknings-kommitteer. Med auledning af flere vid innevarande Riksmöte hos Rikets Ständer gjorda framställningar om nyttan och behofvet af alt Förliknings-kommitteer mer allmänt inrättas, hvarigenom en fredligare sammanlefnad skulle befordras, rältegångarnes antal minskas samt dermed förenade kostnader undvikas, hafva Rikets Ständer, instämmande i dessa åsigter, anhållit: det täcktes Kongl. Maj:t, uti nådig proposition, meddela Rikets Ständer exa ledning för de reglementariska stadganden, som böra iakttagas vid organiserandet af dylika Kommittecr. Rikets Stäönders underdåniga skrifvelse, angående framtida indragning af BergsKollegium. Redan ailtsedan Rikets Ständer efter 1869 års revolution funno vigten af Stsrelse-verkens förenklande och en förändrad erganisatien af StatsRådet och den högre förvaltningen, har man hoppats, att de Kollegier och Embetsverk, hvilka skulle efterhand kunna införlifvas med Ministerbyråerna eller, såsom de nu kallas, Stats-departemente:;, också skulle genom en snar förändring på detta sätt upphöra. Iblani sådana Verk har BergsKollegium äfven flera gånger varit på tapeten, och Ständerna hafva nu begärt en proposition i ämnet till nästa Riksdag. I så måtto kunde ock detta vara ändamålsenligt, som en serskild President med thy åtföljande lön för ett Verk med så ringa göromål, är öfverflödigt med en väl organiserad Departemeuts-styrelse. UTLÄNDSK LITTERATUR. DE PARISISKA ,FYSIOLOGIERNA . (Slut från gårdagskl.)