kunna begå. Men i stället att förebrå greken att
vara en nedrig bof, vore det mera värdigt af oss att
hjelpa honom återvinna oberoendet, såsom ett me-
del att verka på hans moraliska pånyttfödelse. Hvad
som hos fria män anses som ett brott, blir ofta hos
slafven att betrakta som en dygd.
Den forntida grekens karakter är upphöjd och
ädel; och ingen, som ser den manligt modiga gån-
gen, den höga pannan, det stolta ögat hos nygreken,
kan derföre tvifla, att kan ju icke ännu bibebållit
sina stamfåders eldiga sinne, och det finnes många
likheter emellan nutidens och forntidens greker. De
sednare trodde på orakler ech spådemar, dyrkade
bundrade gudar och offrade rika offer på deras al-
tarer, antingen för att tillvinna sig deras ynnest el-
ler tacka dem för någen åtnjuten välgerning; de
moderne grekerne tro på helgons qvarlefvor och un-
derverk, dyrka hundrade helige, utbedja sig deras
gunst eller kembära dem tacksägelser, då de med
guld- och silfverprydnader smycka deras bilder.
Den moderne grekens anrsigte är ädelt och regel-
bundet, träffande likt med. de bröstbilder och sta-
tyer, hvilka ännu förvara stämpein af hvad forn-
greken en gång var. -Hans ögon äro stora och svar-
ta, ögonbrynen bågformiga, ansigtsfärgen brun, hå-
ret mörkt, mestadels svart; hans växt är öfver me-
delmåittan, undersättsig och muskelfast, men vacker
eeh smidig. Grekerne nyttja allmänligen mustascher;
endast prester och män med: hög värdighet utmärka
sig med långa skägg.
Grekens lynnes är uti stor kontrast med turkens svår-
mod och armenianens tystlåtenhet; ty han är alltid
verksam, liflig, munter, språksam, skrytaktig, stridig
och beständigt jagande efter utmärkelser af ett eller
annat slag. I grekiska karakteren är grymhet djupt
inplantad, och han är känd för att vara sinnrik och
alltid intrigera för en verklig eller inbillad öfverläg-
senhet, hvilket berättigar oss säga, att grekerne är
ett folk, af hvilket hvarje enskild sträfvar att blifva
den förste. Greken har en snabb fattningsgåfva, är
fyndig i ordlekar och road af spetsfundigheter; han
emottager lätt intryck af hvarje ämne, men saknar
ofta uppriktighet och ståndaktighet i sina föresatser.
Grekiska fruntimmerna äro utmärkta för sin vackra
kroppsbildning, sina sköna anletsdrag, och äro be-
kagfulla i sitt uppförande; men för sedlighet sägas
de vara mindre berömvärda. Deras ögon äro stora,
svarta och blixtrande, deras blick smäktande, byen blek,
håret svart, tänderna hvita och jemna, växten kort.
De ega af naturen stor skarpsinnighet, men få af
dem hafva finare bildning. Jag har aldrig träffat
någon, som kunnat skrifva, och få som kännat läsa,
ehuru alla af dem jag känner tala grekiska, turkiska,
italienska och franska språken samt gerna sjunga
grekiska, italienska och franska sånger. De äro be-
römda för sin mirmik, och af-de få prof jag sett, sy-
nas de mig fullkomligt berättigade till detta beröm.
Det berättas äfven, att de äro goda hushållerskor
och ömsinta mödrar, och jag kan tryggt tillägga al
egen erfarenhet, att de äro noggrannare och snålare
än andra qvinner jag någonsin känt; pengar! pen-
gar! pengar! är deras hjertans uteslutande omsorg,
och frankernhe i Pera bafva-ett ordspråk: patt en
grekisk qvinna kan gå tiil fanders för tio piaster.
Ingen, utom den som lefvat ibland grekerna, kan
göra sig begrepp om med hvilken ytterlighet de blindt
tro på sina presters galenskaper. I det förnämsta
grekiska hus, i hvilket jag umgicks, stod i en för-
djupning af väggen nästan i hvarje rum ett kors
med en brinnande lampa, och för hvilket som oftast
knäfall gjerdes.
I ett annas hus, der jag äfven var bekant, voro
krucifixer och lampor i öfverfiöd, dessutom en olje-
färgstafla (ett ömkligt sudd i en grann ram), ärnad
att föreställa jutgfru Maria, och rundt omkring,
emellan ramstyckena och duken, voro instuckna guld-
och silfver-afbildningar af fingrar, tår, händer, fötter,
ögon. öron, m. m. På min fråga om meningen här-
med svarade man, att de voro försoningsoffer; att
silfvertån blifvit ditsatt, då Annette hade en sårig
tå, och att den helnade omedelbart derefter; att
silfverörat hade blifvit ditstucket, då Angelina hade
ett sårigt öra; men det är icke blott i husen man
får se dessa narraktigheter, utan helgonbilderna i
kyrkorna äro utsirade med dylika offer, och jag fö-
reställer mig, att presterna finna det fördelaktigt att
uppmuntra detta slöseri åt vantron och vidske-
pelsen.
— En från Norrköping nyligen hit anländ
yngling, vid namn Reinhold Barkander, arresterades
förl. Thorsdags eftermiddag för stöld. B. hade nem-
ligen begifvit sig fem trappor upp i huset Nr 3 vid
Stadssmedjegatam samt tillgripit och borttagit en der
stående större koffert, innehållande åtskilliga klädes-
persedlar, tillhöriga en i huset boende piga. Bar-
kanders företag råkade likväl att misslyckas derige-
nom, att en handlande, som har sin salubod midt-
emot omförmälda hus, bemärkte B., då denne kom
ned med kofferien, och, misstänkande förhållandet,
begaf han sig efter B., som sökte att med kofferten
xomma undar. Då B. såg att detta var: förgäfves,
nedsatte han sin börda på gatam. Tillsagd, att bära
den tillbaka på samma ställe, der han tagit den,
blef B. otidig. Då togs B. och affördes till Stads-
bushäktet samt var i går uppförd till förhör i Polis-
kammaren, der han erkände sitt brott. Målet är re-
mitteradt till KämnersRätten. (Dagbi.)
BLANDADE ÄMNEN,
— Öfver en af de berömdaste bland våra nu
lefvande målare, hvars vinterstycken åtminstone
ryktet någon gång måtte fört till läsarens be-
kantskap, meddelar Malmö Tidning föliande bio-!