acn andia ch UiCKA åran Panarl I onmMKa Adlaeat,
iRkom och utom hus.
En sak, i vår Svenska bokhandel temligen o-
vanlig, är att se ett arbete af så mycket både
instruktift och konstvärde, samt så betydligt till
sitt omfång och så kestsamt att utgifva, utkomma
så ordentligt på sina bestämda tider utan afbrott;
och subskribeaterna stå derför i verklig förbin-
delse hos förläggaren Hr Provincialläkaren D:r
P. Brandelius, ej mindre än för dem omsorg,
hvarmed han föranstaltat att texten, efter de ma-
terialier D:r Hedenpborg lemnat, blifvit iklädd
den lätta och underhållande dragt, som. läsaren
redan känner från de föregående häftena, och
som i förening med kostymernas trohet efter
originalritningarne, hvilka vi haft tillfälle se, gör
detta arbete till det intressantaste, som, efter
hvad vi -kunna minnas, någonsin härstädes ut-
kommit öfver Turkiet. Nästa nummer lärer af-
sluta samlingen, som således inalles kommer att!
bestå af -tolf häfien.
Artiklarna i det förevarande äro: Bosforen,
eller Konstantinopels såkallade kanel, innefattande
en målande beskrifniög på en båtfärd, som Hr
Hedenborg gjort på detta ryktbara vatten, och;
hyari jemväl förekomma några små rätt pikanta
episoder, samt bland annat berättas om ett möte
med Sultan Mabmud, som gjorde en promenad
på sjön i en af sina statsslupar eller keiker; en
beskrifning om Rejahs eller Armenianerne och
en tredje om FVesirs, eller Slavar i Turkiet. Vi
låna här ett utdrag af den sistnämnra:
Grekerne, hvilka näst armenianerne äro den
vigtigaste folk-klassen under den höga Portens
herravälde, benämnas af sira grymma förtrycka-
re, turkarne, yesirs eller slafvar.: Det är dock
en -villfarelse att förmoda, att alla greker i Tur-
kiet äro yesirs, ty den ryske greken, den engel-
ske greken och den sjelfständige greken stå alla
under beskydd och kontroll af sina värde kon-
suler. Intet folk i Constantinopel är så kring-
spridt som grekerne, och detta säges för det mesta
kemma deraf, att deras gamla kyrkor blifvit til-
låtna att qvarstå och sålunda lockat de serskil-
da sekterna att bo nära intill dem. Största och
inflytelserikaste delen af dessa sekter lefver i-
medlertid i den förstaden utom Stambuls mur,
som, af dess belägenhet intill fyrbåkegr, kallas
Fanaar. Grekiska befolkningen i Constantinopelj;
utgöres af omkring 21,000 storherrens undersåta-
re och 7000 engelske, utom ryska och sjelfstän-
dige greker, inalles 45,0090. Desse kunna, lik-
som armenianerne, indelas i två klasser, hvilka
hata hvarandra med en inrotad fiendskap: denl
renlärige greken och den katolske greken. Den
förre högmodas öfver att han bibehållit sina för-
fäders religion och sedvanor, ech den sednare
yfvar sig icke mindre öfver sin nyligen antagna
tro och mederaa plägseder.
Fanaarioterne äro såväl den rikaste som dem e
gentligen iovflytelso egande klassen af greker, men
deras anseende kar mycket aftegit sedan de oro-
ligheter utbröto, hvilka slutade sig i sjelfstän-j
dighetskriget. De hafva i sanning sedan 1821 varit
så misstänkte af turkarne, att armenianerne blifylt!
dem föredragnme vid tillsättande af många indrägti-
gå tjenster, hvilka före den tiden alltid varit bort-
gifno till grekerne: t. ex. ett af de vigtigaste emhbe-
tena i riket, dragomans- eller telkbefattningen hos
den höga porten, är i närvarande tidepunkt nästan
helt och hållet i armenianernes händer, då det for-
dom varit uteslutande i fanaarioternas.
Det är ej något ställe i. Europa, der så många in-
triger bedrifvas som i Fanaar: det är der som pla-
nen håller på att mogna att förflytta Turkiet i mo-
skoviternes besittning. De. anseddaste grekerne i
Fanaar äro nästan alla gynnsamt sinnade för Ryss-
land, och många af dem räkna tillförlitligt på den
rang och rikedom, som skall blifva deras. belöning
om Osmanlis spira kommer att trampas under föt-
terna. Men ehuru en stor mängd af de gamle gre-
kerne äro benägna för Ryssland, lärer likväl massan
af det uppväxande slägtet företrädesvis önska, att
Grekland förblifver ett sjelfständigt konungarike un- I
der Frankrikes och Englands beskydd, heldre än att:
blifva ett lydrike under ryska kronan.
rekerne i Fanaar kläda sig på ett mycket olika
sätt... Somliga bibehålla sina originella mantlar ochi
vida turbaner; andra bruka frankiska vidbyxor och i
syrtut med den lilla röda grekmössar; men det fin-
nes äfven månge, som pryda sig med europeiska :
hattar. Deras utseende utomhus är likväl ganska:
tarfligt, och ensamt i deres hemvist kan man bilda
sig ett sannt begrepp om deras rikedomar och yp-i:
pighet: Ju skrofligare skal desto sötare kärnap, är
ett ordspråk, som här i sanning kan användas; tyj:!
det syntes mig att, då en af dessa greker var tarf-
ligt klädd på gatan och hade ett till utseendet dåligt :
hus, var han hemma desto rikare klädd ech omgif-!
4
H
ven af desto mera prakt. De fanaariotiska skönhe-
terna må ej här förbigås, och det är endast att göra
dem rättvisa, då man söger att de hafva det mest
intagande utssende och förbindligaste sätt att vara,
samt förena dermed den smakfullaste klädsel, som !
någonsin en Evas dotter har burit.
Grekerne hafva blifvit smädade för deras böjelse!
för intriger och för att vara opålitliga och bedräg-!
liga; men ibland dem finnas, så väl som ibland an-i
dra nationer, både goda och dåliga. - Träffar ni enj!
god grek, är han verkligen en ädel person, och jag:
är mycket benägen att-anse- slafveriet, hvaruti. de.:!
blifvit håilne, hafva bidragit till bildningen af deras !
närvarande karakter. Fanaarioten, som eger till-!
räcklig förmögenhet att förvärfva sig talanger, ut-
märker sig igenom dem lika mycket sem någon.!
Ni kan såväl sätta tro till hans ord, lita på hansi!
löften, som vara viss att få åtnjuta hans gästfrihet !
och vänskap; men fanaarioten, som är fattig, är!
deremot ovärdig det ringaste förtroende. 1
I de andra Constontinopels förstäder hafva greker- !i
ne hvarken så ren sedlighet eller äro så rika som !
de fanaariotiske. De greker, med hvilka frankerne !
äro mest i beröring, äro innevånare i Pera och Ga- !
lat2, och en sämre kop är omöjligt att finna; ty, att !
s
skära dem öfver en kam, äre de ett verkligt pack l: