acn andia ch UiCKA åran Panarl I onmMKa Adlaeat, iRkom och utom hus. En sak, i vår Svenska bokhandel temligen ovanlig, är att se ett arbete af så mycket både instruktift och konstvärde, samt så betydligt till sitt omfång och så kestsamt att utgifva, utkomma så ordentligt på sina bestämda tider utan afbrott; och subskribeaterna stå derför i verklig förbindelse hos förläggaren Hr Provincialläkaren D:r P. Brandelius, ej mindre än för dem omsorg, hvarmed han föranstaltat att texten, efter de materialier D:r Hedenpborg lemnat, blifvit iklädd den lätta och underhållande dragt, som. läsaren redan känner från de föregående häftena, och som i förening med kostymernas trohet efter originalritningarne, hvilka vi haft tillfälle se, gör detta arbete till det intressantaste, som, efter hvad vi -kunna minnas, någonsin härstädes utkommit öfver Turkiet. Nästa nummer lärer afsluta samlingen, som således inalles kommer att! bestå af -tolf häfien. Artiklarna i det förevarande äro: Bosforen, eller Konstantinopels såkallade kanel, innefattande en målande beskrifniög på en båtfärd, som Hr Hedenborg gjort på detta ryktbara vatten, och; hyari jemväl förekomma några små rätt pikanta episoder, samt bland annat berättas om ett möte med Sultan Mabmud, som gjorde en promenad på sjön i en af sina statsslupar eller keiker; en beskrifning om Rejahs eller Armenianerne och en tredje om FVesirs, eller Slavar i Turkiet. Vi låna här ett utdrag af den sistnämnra: Grekerne, hvilka näst armenianerne äro den vigtigaste folk-klassen under den höga Portens herravälde, benämnas af sira grymma förtryckare, turkarne, yesirs eller slafvar.: Det är dock en -villfarelse att förmoda, att alla greker i Turkiet äro yesirs, ty den ryske greken, den engelske greken och den sjelfständige greken stå alla under beskydd och kontroll af sina värde konsuler. Intet folk i Constantinopel är så kringspridt som grekerne, och detta säges för det mesta kemma deraf, att deras gamla kyrkor blifvit tillåtna att qvarstå och sålunda lockat de serskilda sekterna att bo nära intill dem. Största och inflytelserikaste delen af dessa sekter lefver imedlertid i den förstaden utom Stambuls mur, som, af dess belägenhet intill fyrbåkegr, kallas Fanaar. Grekiska befolkningen i Constantinopelj; utgöres af omkring 21,000 storherrens undersåtare och 7000 engelske, utom ryska och sjelfständige greker, inalles 45,0090. Desse kunna, liksom armenianerne, indelas i två klasser, hvilka hata hvarandra med en inrotad fiendskap: denl renlärige greken och den katolske greken. Den förre högmodas öfver att han bibehållit sina förfäders religion och sedvanor, ech den sednare yfvar sig icke mindre öfver sin nyligen antagna tro och mederaa plägseder. Fanaarioterne äro såväl den rikaste som dem e gentligen iovflytelso egande klassen af greker, men deras anseende kar mycket aftegit sedan de oroligheter utbröto, hvilka slutade sig i sjelfstän-j dighetskriget. De hafva i sanning sedan 1821 varit så misstänkte af turkarne, att armenianerne blifylt! dem föredragnme vid tillsättande af många indrägtigå tjenster, hvilka före den tiden alltid varit bortgifno till grekerne: t. ex. ett af de vigtigaste emhbetena i riket, dragomanseller telkbefattningen hos den höga porten, är i närvarande tidepunkt nästan helt och hållet i armenianernes händer, då det fordom varit uteslutande i fanaarioternas. Det är ej något ställe i. Europa, der så många intriger bedrifvas som i Fanaar: det är der som planen håller på att mogna att förflytta Turkiet i moskoviternes besittning. De. anseddaste grekerne i Fanaar äro nästan alla gynnsamt sinnade för Ryssland, och många af dem räkna tillförlitligt på den rang och rikedom, som skall blifva deras. belöning om Osmanlis spira kommer att trampas under fötterna. Men ehuru en stor mängd af de gamle grekerne äro benägna för Ryssland, lärer likväl massan af det uppväxande slägtet företrädesvis önska, att Grekland förblifver ett sjelfständigt konungarike unI der Frankrikes och Englands beskydd, heldre än att: blifva ett lydrike under ryska kronan. rekerne i Fanaar kläda sig på ett mycket olika sätt... Somliga bibehålla sina originella mantlar ochi vida turbaner; andra bruka frankiska vidbyxor och i syrtut med den lilla röda grekmössar; men det finnes äfven månge, som pryda sig med europeiska : hattar. Deras utseende utomhus är likväl ganska: tarfligt, och ensamt i deres hemvist kan man bilda sig ett sannt begrepp om deras rikedomar och yp-i: pighet: Ju skrofligare skal desto sötare kärnap, är ett ordspråk, som här i sanning kan användas; tyj:! det syntes mig att, då en af dessa greker var tarfligt klädd på gatan och hade ett till utseendet dåligt : hus, var han hemma desto rikare klädd ech omgif-! 4 H ven af desto mera prakt. De fanaariotiska skönheterna må ej här förbigås, och det är endast att göra dem rättvisa, då man söger att de hafva det mest intagande utssende och förbindligaste sätt att vara, samt förena dermed den smakfullaste klädsel, som ! någonsin en Evas dotter har burit. Grekerne hafva blifvit smädade för deras böjelse! för intriger och för att vara opålitliga och bedräg-! liga; men ibland dem finnas, så väl som ibland an-i dra nationer, både goda och dåliga. Träffar ni enj! god grek, är han verkligen en ädel person, och jag: är mycket benägen att-anseslafveriet, hvaruti. de.:! blifvit håilne, hafva bidragit till bildningen af deras ! närvarande karakter. Fanaarioten, som eger till-! räcklig förmögenhet att förvärfva sig talanger, utmärker sig igenom dem lika mycket sem någon.! Ni kan såväl sätta tro till hans ord, lita på hansi! löften, som vara viss att få åtnjuta hans gästfrihet ! och vänskap; men fanaarioten, som är fattig, är! deremot ovärdig det ringaste förtroende. 1 I de andra Constontinopels förstäder hafva greker!i ne hvarken så ren sedlighet eller äro så rika som ! de fanaariotiske. De greker, med hvilka frankerne ! äro mest i beröring, äro innevånare i Pera och Ga! lat2, och en sämre kop är omöjligt att finna; ty, att ! s skära dem öfver en kam, äre de ett verkligt pack l: