STURLeN ell MDSllagve ven IVIJUL JAUVE VIN IEA
mig väl deraf. Utan tvekan bestridde jag bans
åsigter och tycken, enär jag ansåg dem tillgäng-.
liga för eller förtjente af motiveradt klander.
Mehemed Ali syntes icke taga detta illa, och
ändå talade vi om ärender, af hvilka hans häf-
tighet icke kunde annat än sättas i rörelse. Ef
ter dessa ögonblick ålade han mig, att efter min
resa meddela honom kritiska iakttagelser rörande
landet, hvilka kunde i upplysningsväg vara ho-
nom nyttiga, och förklarade, att han skulle anse
detta såsom en erkänsla från min sida. Jag
har samvetsgrant efterkommit hans begäran.
I
I I spetsen för Paschans marin befinna sig tvän-
ne fransmän, Er Cerisi, konstruktions-offieer och
Hr Besson, sjö-officer, bekanta under benäm-
,ningarne Cerisi-Bey och Besson-Bey. Paschans
;skeppshvarf och arsenal samt eskader äro till-
komne under Hr Cerisis ledning. Till arsenal
fanns intet tecken 4828; och 4834 hade 410 li-
I nieskepp om 400 kanoner blifvit byggde, hvar-
ibland 7 voro bevärade och hade seglat, och 3
vero färdiga att gå af stapeln, oberäknade fre-
gatter, korvetter och briggar, som tillsammans
med de förstnämnda utgöra en flotta af 30 be-
värade fartyg. Så otroliga resultater hade med
så förvånande hastighet vunnits uti ett land, der
man icke har skog, icke jern, icke koppar, icke
timmermän, icke matroser, icke sjöofficerare;
med ett ord ingenting al hvad man anser såsom
vilkor för tillskapandet af en eskader. — Hän-
delsen torde vara ensam i sitt slag och tillskrif-
ves den utmärkta talang, verksamhet och ord-
ningssinne och det förutseende, som Hr Cerisi
i hög grad besitter.
Eskaderns amiral är Moutuoch-Pascha, men
blott till namnet. Den, som är själen i denna
flotta, är den som organiserat den, neml!. Besson-
Bey, paschans viceamiral ech generalmajor.
Hr Besson tjente i franska marinen såsom
premierlöjtnant 4845, och var då anställd vid
bamnen i Rochefort. Han hade gift sig med:
ett tämmeligen rikt danskt fruntimmer, ägarinna,
af ett handelsfartyg, och detta, som hette Mag-
I dalema, var i Rochefort just då Napoleon kom
dit och ville lemna Frankrike. Hr Besson er-
bjöd sig att föra kejsaren på sitt skepp till För-
enta Staterne i Norra Amerika. Napoleon an-
tog anbudet; och fartyget ordnades för ändamå-
let. Kejsarens dyrbarheter blefvo hemligen förde
om bord i flera afdelningar. Man tillagade ett
gömställe för kejsaren, förmedelst flera förenade!
toma tunnor, invändigt madrasrerade. Napoleon
gaf ordres åt Besson, att placera sig emellan ön
Ain och klippan Eneste, samt sedan komma och
hemta henom. Men, då Besson kom till N2po-
leom, hade denne förändrat sin plan; han un-
derrättade honom, att han öfvergifvit förslaget,
såsom varande förenadt med möjligheten af o-
lycklig utgång, och att ban deremot skickat Las-
Cases till engelska amiralen, för att begära blif-
va emottagen af bonom. Magdalena kissade se-
gel och ankom hastigt och lyckligt till Arerika,
utan att hafva blifvit visiterad. Om Napoleon
vidhållit sitt första förslag, så hade ock hans öde
I blifvit helt amnorlunda.
Detta Hr Bessons tillgifvenhetsprof emot kej-
saren blef bekant för Framkrikes reaktionära
regering och gjorde honom illa anskrifven. Han
blef utstruker ur flottans rullar ech såg sig nöd-
sakad, att för sin egen och familjens bergning
egna sig åt frakthandel. Då hans första försök
i den vägen misslyckats och han befann gig i
Alexandria år 4220, gjorde han vieekonungen,
som då tänkte på att skaffa sig en örlogsflotta,
anbud att ingå i hans tjenst. Detta blef anta-
get. Till en början erhöll han uppdrag, att haf-
va tillsyn öfver de fartyg, som Mehemed Ali lät
bygga i Frankrike; derefter erhöll han befälet
på den vackra fregatten Bahireb, som utgick
från varfvet i Marseille. Korrt efter fann pa-
schan, att denne man, hvilkens förtjenster han
insåg, kunde vara ännu mera nyttig på en högre
plats och befordrade honom inom få år till vice
amiral ech general, motsvarande chefskapet för
I marindepartementet. Den hastighet, med hvil-
ken Besson bildat och öfvat besättningarne
I gränsar äfver till det otrelig2. Matroserma äro
lalla Bgyptier och tagna till största delen från
Nilflodens sjömanskap. Officerarne äre likaledes
:Egyptier eller Turkar eller Mamelucker, köptal
af paschan, uppfostrade i hans hus och primi-
tift bestämda för landtjenst. Bland dem befin-
na sig ett ganska litet antal af Franska och Ita-
lienska officerare. Numera segla och manövrera
Egyptiska skepp med ordning, samt kunna gå
på kryssning uti hvilka trånga och farliga far-:
vatten som komma i fråga, invid Egyptens och,
, mindre Asiens kuster. Detta är ett märk värdigt
factum, som hedrar på samma gång paschan, som
amiral Besson, och som visar hvad man kan
göra med, och den nytta man kan hemta af den
Arabiska folkracen.
Egyptens gevärsfabriker äro serdeles väl ord-
nade, och produkterne lika goda, som de bästa
Franska. Man har 3:ne sådane för handgevär,
och deras modell är dem Franska. Man tager
samma försigtighetsmått som i Frankrike, för att
försäkra sig om vapnens beskaffenhet; man har!
antagit samma fördelning af arbetet och samma
kontroller. Jag besåg med uppmärksamhet en
af ifrågavarande fabriker, och dena var lika vac-
ker, lika god och lika ekonomiskt örvaltad som
de bästa i Frankrike. Det är artillerigeneralen
Eteim-Bey, som står i spetsen för alla dessa eta-
blissementer, och som äfven anlagt d m. Han
är till nationen Turk, född inom Europeiska
Turkiet och har i flera år varit i paschans tjenst.
Genom kraftis vilia och ihärdighet har han lärt
(
3
a