af sättet att utgöra aflöningen för presterskapet har redan under många år varit föremål för serskilda framställningar hos Konungen och Rikets Ständer. K. M. meddelade vid 1834 års riksdag Rikets Ständer hvad dittills blifvit tillgjordt för reglering af tionde-konventioner, och då försöken i detta afseende att jesaka mellan lärare oeh åhörare fruktlöst aflupit, samt K. M. funni: vigten af att icke endast söka bilägga den söndring, som denna aflöningsfråga vållat emellan presterskapet och allmogen på Ore, utar äfven att för framtiden förekomma dylika tvisters förnyande, förklarade K. M:t: vid det inträffade förhållande, att å ingendera sidan den andras anbud, till förening om presträttigheternas utgörande, blifvit antagne, samt presterskapet icke ingått på det sammanjemkningsförslag Kammarkollegium, på Kon. Befallningsh. framställning uppgjart: att K. M. ansett, huru för detta ärendes bringande till annat slut, än det domstolar och embetsrerk i fråga om aflöningen, för hvarje serskildt fall kunde åstadkomma, åtgärder voro behöfliga, som ej af Konungen allena berodde; hvarföre EK. M. ville inhemta R. St:rs mening öfver de grunder, hvarpå Kammarkollegii förslag hvilade, Rikets Ständer trodde sig då finna, att förslaget innefattade en genomgripande förändring a! hela kyrkoväsendet på Gottland,) som icke utan rubbning af presterskapets privilegier kunde åstadkommas; och de ansågo således den föreslagna regleringen ieke kunna utan presteståndets begifvande företagas; men som nämnde stånd, lika med öfriga riksstården, funnit det hufvudsakliga syfiemålet med de åt förstbemälde stånd förunnade privilegier icke kunna vara annat än att trygga beståndet af kyrkoväsendets organisation och af de utur kyrkan uppkomne och med henne förbundne institutioner, samt för detta ändamål garantera de rättigheter, hvilka blifvit kyrkans tjenare och lärarne vid undervisningsverken tillerkända; hvarföre presteståadet icke för dess del ville, genom åberopande af privilegierna, motverka en sådan reglering, hvaraf bekofvet ock fördelarne voro af begge statsmaktera erkända, enär privilegiernas hufvuadgrunder lemnas oförkrämkte, så förklarade R. Ständer såsom deras gemensamma racning, att privilegierna icke ligga i vägen för regleringen, äfvensom att de voro öfvertygade om behofvet af en sådan, i öfverensstämmelse med Kammarkollegii förslag. De lemnade till KE. M. att förordna om en annan personalfördelning, i afseende på kyrkoherdars och kapelianers antal, derest förslaget vid verkställigheten skulle erfordra förändring, samt att disponera till presterskapet så mycket af krorotionden, som erfordras för åct I ningsbelopp, som Kam.kolleg. föreslagit, dock med vilkor, att tiendegifvare icke annerlurda må komma ait utgöra kronans andel af tionden, än uti öfrige provinser, hvarest tionden lefvereras omedelbart till Staten, 0. s. Vv. Efter derna år 4838 af R. St:r gjorda framställning, hafva yttranden från K. Bef:de samt presterskapet och församlingarne blifvit infordrade, men ingen pröfning skett; och R. St:r hafva alltså yttrat: vAtt då ärendets snara afgörande är af största vigt, för att afbjelpa de med närvarande förhållande förenade flerahamda olägenketer, som med skäl öfverklagas, Rikets Ständer anhålla, att K. M. täcktes, med anledning af de infordrade hamdlingarna, besluta de ytterligare föreskrifter ech åtgärder, som kunna anses lämpliga att bringa detta ärende till ett snart oeh önskadt slut; samt att förslaget, till at: bereda lindring i lönevilkorens utgörande, genom sammaerslågade af flera pastorat, måtte egnas den synnerliga uppmärksamhet, det synes förtjena.n ) Denna ö, som icke har fyllest 40,000 menniskor och blett 22,000 mantalsskrifne, på 1,096 förmedlade hemman, har nu på 27 quadratmils areal 92 kyrkor, 45 kyrkoherdar, 8 kapellaner och 3 vieepastorer; och enligt förslaget skulle blifva 24 kyrkoherdar, 24 kapellaner och 3 vice-pastorer, utan rubbring ändock af närvarande personals innehafvande rättigheter. Red. anm. — Svenska Biet har i dag på fyra spalter meddelat sin iofvade berättelse om Preställskapets sista sammankomst, som förklarades vanställd i Aftonhladet. För alt fullfölia detta påstående uppgö