MR MA SN SERA Jansökning, med dertill hörande handlingar; och ligge Konungens Befallningshafvande i förstberöi län att öfversända ansökningen och handlingarne Konungens Befallningshafvande i det andra län hvilken sistnämnde har att, sedan gäldenären blif hörd och målet vederbörligen till afgörande bere sitt utslag meddela och till förstbemälde Befallnin; hbafvande insända, för att borgenären, emot lös: tillställas, äfvensom att, uppå borgenärens i enahs da ordning skeende ansökning och derest fordring är utmätningsgild, låta utslaget till verkställigt I befordra och derefter de indrifne medlen till sami Befallningshafvande insända, för att till borgenärt emot vederbörligt qvitto, öfverlemnas. Borgenär re ailtid, så framt hans ansökning skall till någ åtgärd föranleda, pligtig att förskjuta hvad, som t bestridande af nödige kostnader i målet erfordra äfvensom expeditionshafvanden vid det Lands-kans I hvilket ombesörjer utslagets verkställighet, må e latt derför såsom arfrode sig tillgodo beräkna half för hundrade af det, som indrifves.n Po om. MM WH P1 RR I ooo EN fm Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angåen Å föreskrifter i afseende på Gesällers krin vandrande. Rikets Ständer hafva fästat uppmärksamhet j I de menliga följder, hvilka härflyta från Gesö (lers kringvandrande, men funnit, att den frihet Skrå-ordningen medgifvit Gesäller, att obehi dradt af bestämda arbetstider söka och antaj arbete, hvarmed egentliga afsigten varit, att b reda deras egen förkofran i arbetsskickligh samt spridandet deraf, blifvit i hög grad mis brukad och urartat till verkligt sjelfsvåld. Det missbruk bör likväl ej helt och hållet lägg Skrå-ordningen till last, enär densamma inn håller åtskilliga föreskrifter att förekomma s kallad spatsergång samt godtycklig uppsägning I Gesällernes sida, hvilka dock icke blifvit nog iakttagna. Det förekommer nemligen sannolik att mästare mången gång funnit uträkning dei vid att hålla sina arbetare på så rörlig fot, soi möjligt, hvarigenom tätare ombyten och ömse sidig osäkerhet, till men för handtverkerier uppkomst och idkarnes önskvärda stadga, inrq tat sig. De häraf uppkomne förderfliga olägen heterna för hela samhället ligga nu i öppen da och hafva blifvit allmänt öfverklagade i hel Riket. Sådane äro: det förhållande, att arbets föra Gesäller kringvandra landet hela åratal, uta att någorstädes hafva blifvit använda i arbete att de esomoftast hvarken blifvit i mantal an tecknade eller fullgjort Beväringsskyldigheten att de icke sällan besvära Rikets invånare me betlande, under hot och pockande; samt att d merendels, sedan arbetskraft och helsa under så datit kringströfvande blifvit förspillda, på ålder domen falla barmhertighets-anstalterna till last eHer-ock någon gång, efter det lättjan och okyn net tagit öfverhanden, öka antalet af uppenbar eller hemliga förbrytare. De förslag, hvilka Ridderskapet och Adeh samt Presteoch BondeStånden, vid 48923 år Riksdag, äfvensom BorgareStåndet, vid 4830 år Riksdag, uppgjorde till erdning för handtverke rien, och hvilka KommersKollegium sedermer: år 1836 utarbetat, innehålla, till afhjelpande a förenämnde olägenheter, åtskillige stadganden dem Rikets Ständer tagit i öfvervägande. D: imedlertid den åsigt icke synes vara antaglig att gesäller böra ställas under tjenstehjons-stadgan, hvarigenom de mera bemedlade klasserna möjligen skulle afskräckas ifrån att egna sin: söner åt de industriella yrkena, samt den merz utbildade arbetsskickligheten underkastas alltför stort tvång och beroende, helst icke heller den i lag bestämda legotiden torde med mästares och gesällers ömsesidiga belåtenhet instämma, hafva Rikets Ständer varit betänkta på annan föreskrift härutinnan , samt mera omfattande stadganden, hvilka Rikets Ständer trott sig hufvudsakligen finna uti det af serskilda kommit:erade för fattigvårdens reglerande, i fråga om ;esällers kringvandring, framlagda och Rikets Ständer nådigst meddeldta underd. förslag. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under åberopande af de sakrikt utvecklade moiven till ofvanberörde kommitterades förslag, hafva Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anhållit om utfärdande af en allmän Författning, hvari;enom åtskillige förhållanden, mästare och geäller emellan, samt i afseende på de sistnämnles skyldigheter, kunde bestämmas, stödjande ig på följande hufvudgrunder: a) Ått gesäll bör arbeta hos mästare eller vid abrik eller manufaktur-verk minst 3:ne månader, beräknadt 42 dagars pröfvotid, efter hvars förlopp tonrtrakt skall uppsättas, med en månads ömsesidig ippsägning före afflyttningsdagen, som, lika med anagningen, icke bestämmes till vissa årstider; db) Att kontrakt må kunna upprättas äfven för ängre tid, med samma uppsägningstid; c) Att, derest uppsägning icke å någondera sidan ger rum, kontraktet anses prolongeradt för ytterliare tre månader; d) Att gesäll, som vistats inom Riket, men icke an styrka, att han under sednast fortgångna sex nånaders tid varit stadd i arbete hos Mästare eller dkare, skall, derest laga förfall ej kan styrkas, anes och behandlas såsom lösdrifvare; e) Att gesäll, som tredskas att emot vanlig a ön emottaga honom erbjudet arbete hos Mästare ler Idkare, skall på lika sätt behandlas; f) Att på samma sätt med honom förfares, om an ej kan styrka, att han vid sednast förrättad rantalsskrifning blifvit behörigen anmäld, äfvensom tt han, så vida han är beväringsskyldig, vid beväings-mönstring cio infällt hvarana havie här un