institution, eeh den blef Canadas tillhörighet
samma ögonblick som Ludvig XV räckte spira
öfver detta land åt Georg III. Utan afseende p
samhällets form i öfrigt, hafva Engelsmännen in
fört Juryn hvart de landat i alla verldsdela
oeh ansett den för rättvisans tillförlitligaste värn
På civilisationens höjd hafva de funnit den ät
ven så oskattbar, som under barbariets outreck
lade rättsförhållanden, och lika välgörande inor
tropikerna, som vid pol-cirkeln. Den spridde:
jemte Napoleons lagverk, till de stater, som ha
införlifvade med silt kejsaredöme; och långt ifrå
att den skulle hafva förskjutits af allmänna tän
kesättet i sådana länder, som sedan århundrade
Varit förtrogna med helt andra lagsystemer, ha
den tvertom, efter Napoleens fall, blifvit bibe
hållen hvarhelst detta tänkesätt lyckats vinn
afseende hos de restawrerade dynastierna; hvar
på Nederländerna och Tyska Rhenprovinsern
lemna äanu bestående exempel. Erfarenhete:
har sålurda, äfven på Europas fasta land, i mån
ga år vitsordat både möjligheter: af denna rät
tegångsforras grundläggning eller återställelse, de
den icke funnits förut eller varit undanträngd
och tillika ådagalagt belåtenheten dermed hos d
nationer, som en gårg förunnats tillfälle att rö
na fördelarne deraf.
Numera lärer väl ieke månger kunna inbillas
att vi i Sverge ägt någet sådant tillfälle, vi
tryckfrihets-åtalen. Svenska folkets sunda för
stånd hår skyndsamt återkommit från misstage
att med Jury i den; gamla ursprungliga bemär
kelsen förblanda den tillställning af samma namn
som hos oss blifvit känd under närvarande sy
stem, vid tryckfrihets-aktioner. Få påhitt låna
de sig annars bättre: till förvillande af allmän.
hetens begrepp om en verklig oeh oförfalskac
Jury, oeh för att hos den blott till ytan skå
dande mängden väcka fördom emot Lag-kommit:
teens förslag om införande af Jury-inrättninger
vid andra mål. Det har dock nu blifvit bekan
för något hvar, att vår tryckfrihets-jury icke ä)
annat än ett slags kompromiss, högst liberal til
sitt sken, men ofta i verkligheten högst illibera!
och försåtlig till sin sammansättning. Ingenting
synes mer ädelmodigt än det stadgandet, att
ibland Juryns 9 röster fordras för att fälla der
anklagade, och att om 5 fälla, men A fria, si
är han fri, i trots af den ena röstens öfvervig!
på den fällande sidan. Detta är nemligen de
liberala skenet. Den illiberala verkligheten be-
står åter deri, att 3 bland de 6 Jurymännen
tillsättas af åklagaren, hvars intresse det är, at!
ieke välja andra än sådana, om hvilkas öfverty-
gelse, att det är han som har rätt, han på för-
hand gjort sig förvissad eller kan vara förvissad
och att 3 andra bland de 6 utnämnas genom
domstolen, hvilken, om den vill fälla, kan välja
efter samma grundsats, som åklagaren sjelf, utan
det öfventyr för uppenbar partiskhet, som den
någon gång eljest skulle löpa fara, om den döm-
de i eget namn och på eget allvar, mena då gyn-
nade den ene parten mer än den andre. Utan
att sjelf sägas fälla någon orättrådig dom, eller
sjelf vanhedra sig såsom förföljelsens organ, kan
Domstolen sålunda, genom Juryn föröfva den
mest skriande orättvisa och gå hämndlystnadens
eller kabalens ärenden. ÅA en annan sida är
det alldeles icke rimligare, att den anklagade
får sjelf välja de återstående 3 ledamöterne i
tryckfrihets-juryn; ty sammansättningen af hela
anstalten är så beräknad, att han, för sin säker-
he!s skull, icke kan välja opartiskt, utan nödgas
utse dem han vet eller tror skola fria honom.
När sålunda den ene parten väljer jurymän till
sin fördel eeh den andre till sin, och lika många
hvar, hvilkas röster följaktligen taga ut hvaran-
dra vid sluträkmingen; så återstår såsom afgö-
rande allenast Domstolens val, eller, med andra
erd: det är under hela denra maskerad endasi
Domstolen sjelf, som äfven här dömer, om den
väljer - efter förut fattad mening personer mes
förut kända tänkssält i frågan; men som här
dömer utan ansvar.
En inrättning, som lemnar tillfälle att kunna
utöfva ett sådant gyckel med lagskipningens heliga
värf, skulle de ärlige Anglosaxernas afkomlingar
jeke en dag hedra med namn af dom genom jury.
Jurymännen väljas icke hos dem, hvarken af par:
ter eller domare. Hvar invånare, som är berät-
tigad att deltaga i kommunalstyrelsen eller at
välja ledamöter i landets representation, är der-
igenom äfven sjelfskrifven juryman. Listan pi
de sålunda berättigade är äfven listan på ju
rymännen. Demarens befattning med juryns an-
ordning inskränker sig dertill att han, enlig!
nummierföljden af den alfabetiskt inrättade listar
på domsagans (grefskapets) jurymän inkallar, til
hvar tings- eller sessions-termin, ett antal som
svarar emot antalet af instämde mil, oeh när et!
mål uppropas, utlottar bland de inkallade de
tolf, som skola utgöra juryn eller nämnden äfve:
detsamma. Parternas befattning med juryrs an
ordning är åter att framställa jäf mot de jury
män, som kunna finnas jäfviga, och att bland de
öfriga utesluta ett visst antal, som lagen bestäm
en gång för alla, hvarefter de jäfvades eller ute
slutnas platser fyllas genom lottning bland de