ler. Men hvad som icke torde vara obehörigt at föra Ins. till last är, att en Svensk man, som ä till den grad mån att se en bättre sakernas ordning införd i sitt fådernesland, att han med egna råd och upplysningar vill lemna bidrag till det stora förrå det af brister att afhjelpa ech oformlizgheter at rätta, icke uppsökt aflt hvad han kunnat åtkom ma, med eller mot det ämne, han företagit sig at reda för folket, för att i förväg vederlägga motskä len och bezagnande medhåll, för att dymedelst sätts sig i tillfälle att bereda ärendet en så mycket full. ständigare ech säkrare framgång. Det redbara nite ser likväl iete på mödan, då fäderneslandets sah försvaras. Men af allt uti hans artikel vill det sy nas, som ägde han om sjöförsvaret ingen annan kän: nedom, är den kan sökt och inhemtat ur allmänrs tidnirgar eck af den oregelbumdra striden om stor: och lilla flettar. Och att det vill mera till, för at göra tillfyllest för förhållandernas rätta bedömande deraf utgör hans uppsats det evidentaste bevis Hade hens nit sträckt sig derhän, att tillse hvad männen af vapnet förehafva, under det att männen derutom debattera om derna landets vigtigaste för svarsde!, så kade ban uti Tidskriften för Sjöväsen det, gom i 6 år utgifvits, kunnat erfara huru lite det vill till de medel vi äga, för att, under vilkor a en ändamålsenlig, jemväl genomförd och motiverad reform, sem inkesparar för Staten årligen cirka 70,000 Rdr Bko bringa vårt sjöförsvar på en respektabel fot och inom tiotal af år uppnå en varaktig höjd, bvaröfver nationem skulle kurna vara stolt, och hvarigenom ropen om indragning af flottan för alltid sku!!e upphöra. Ins. har gjort sig serdeles angelägen att upplysa, huru dyra de degsverken äro, som erhållas genom båtsmän, och dervid beräknat åtskilligt, som tål betydlig afprutning. Så anföres t. ex. för alla, utan undart:g. således nära 7000 man, att, när karlen är kommenderad till tjenstgöring mer än 6 månader, är Kronen skyldig gifva honom vissa beklädnadspersedlar, som kosta 44 å 145 Rdr. Häruti råder flera misstag; ty först och främst består båtsmanshållet af 2301 man Indelning, som årligen af rotarne beklädas, men aldrig af Kronan, vore de än ständigt uppfordrade; för det andra hålla städerna 892 man båtsmän vakante, och hvarföre afgiften inflyter bland Statsmedlen, och dessa upprättas icke förr än under kr:g då den extra beklädnaden utgår af krigsfonden, och för det tredje är det endast för roteringen, utgörande 3393 man, som fråga någon gång kan uppstå för ett färre antal, att betala en del persedlar. Men då sådant icke förekommer för sådaBne, som till handräckning för några sommarmånrader uppbudas, utan blott för det mindre antal, som å varfven användas vinterdag, så finner en hvar, att den extra beklädnadskostnaden, fördelad på cirka 280,000 dagsverken, som af båtsmanshållet per medium årligen u!göres, på sin höjd kan göra en ökning i hvardera af 4!V, skilling. Hvad skjutsen af båtsmän angår, så äro dessa visserligen kostsamma, men då numera de fleste 4) utgöras med ångfartyg, Kronans eller enskildas, ech någon annan transport med de aflägse kompagnierna aldrig borde få ifrågakomma, så hafva ock de landsorter, hvarigenom båtsmans-marcher vanligen gått, långt ifrån dena tyngd deraf, sem fordom, då jordbrukaren i brådaste tiden måste sätta allt eget åsido, för att, mot en ringa penning, få sina hästar uttröttade för flere dagar. Följaktligen kan, såsom forslingskostrad för staten eller landet, blott upptagas afgift för ångfartygs-transporten, och denna äfvenledes fördelad på de dagsverken båtsmännen utgöra, vill dock, på långt när, sammanlagd med allt annat, icke gifva så enorma summor, som dem Insändaren funnit lämpligt, att lägga blifvande Riksdagsmän på hjertat. Sednaste Riksombud hafva önskat, att vid nästa Riksmöte få en plan öfver sjöförsvarets framtida organisition sig förelagd; men häraf är föga hufvudsakligt att vänta, så vida man, liksom til!förene, ensamt täster sig vid flottans organisation, ty det är icke den, som ensidigt bör tagas i betraktande. Det är frågan om Skandinaviens kuster kunna försvaras med eller utan en linieflotta, som i första rummet bör öfvervägas, och innan denna tvist blifvit sliten, bör ingentirg företagas rörande organisationen af det vapen, som enses böra lemnas företrädet. Denna åsigt grundar sig på de vid Riksdagarne alltid förekommande ropen om ökade anslag för de serskilda vapnen eller rättare korpserna. Så har man till exempel vid sista Riksdagen, ibland den mängd af anspråk, som i berörde afseende väcktes, hört en militär af högt anseende; oväntadt nog, yrka, att i första rummet bör armeen, i andra skäargårds-vapanet cch i sista rummet linieflottan iståndsättas i mån af tillgångarne,. Jag hemställer, om icke dylika åsigter ådagalägga en ringa kärnedom om dessa serskilda vapens förmåga att emotstå, äfvensom en föga fullständig bekantskap med hvad vi hafva att befara från sjösidorne. Dessa åsigter torde äfven gifva anledning till den slutsatts, att man icke erinrade sig afståndet emellan Torneå och Nordkap och dessa kusters beskaffenket. Att dylika invändningar alltid skola möta, äfven den redigaste plan för sjö försvarets organisation, så vida den serskildt behandlas af sjömilitärer, är alltför tydligt, helst det är omöjligt att förutse och i förväg vederlägga alla de inkast, scm utifrån emot det, ty värr impopulära vapnet är att förvänta. Af dessa skäl anser jag, att en kommitte bör nedsättas af officerare af alla hufvud