ler. Men hvad som icke torde vara obehörigt at
föra Ins. till last är, att en Svensk man, som ä
till den grad mån att se en bättre sakernas ordning
införd i sitt fådernesland, att han med egna råd och
upplysningar vill lemna bidrag till det stora förrå
det af brister att afhjelpa ech oformlizgheter at
rätta, icke uppsökt aflt hvad han kunnat åtkom
ma, med eller mot det ämne, han företagit sig at
reda för folket, för att i förväg vederlägga motskä
len och bezagnande medhåll, för att dymedelst sätts
sig i tillfälle att bereda ärendet en så mycket full.
ständigare ech säkrare framgång. Det redbara nite
ser likväl iete på mödan, då fäderneslandets sah
försvaras. Men af allt uti hans artikel vill det sy
nas, som ägde han om sjöförsvaret ingen annan kän:
nedom, är den kan sökt och inhemtat ur allmänrs
tidnirgar eck af den oregelbumdra striden om stor:
och lilla flettar. Och att det vill mera till, för at
göra tillfyllest för förhållandernas rätta bedömande
deraf utgör hans uppsats det evidentaste bevis
Hade hens nit sträckt sig derhän, att tillse hvad
männen af vapnet förehafva, under det att männen
derutom debattera om derna landets vigtigaste för
svarsde!, så kade ban uti Tidskriften för Sjöväsen
det, gom i 6 år utgifvits, kunnat erfara huru lite
det vill till de medel vi äga, för att, under vilkor a
en ändamålsenlig, jemväl genomförd och motiverad
reform, sem inkesparar för Staten årligen cirka
70,000 Rdr Bko bringa vårt sjöförsvar på en respek-
tabel fot och inom tiotal af år uppnå en varaktig
höjd, bvaröfver nationem skulle kurna vara stolt,
och hvarigenom ropen om indragning af flottan för
alltid sku!!e upphöra.
Ins. har gjort sig serdeles angelägen att upplysa,
huru dyra de degsverken äro, som erhållas genom
båtsmän, och dervid beräknat åtskilligt, som tål be-
tydlig afprutning. Så anföres t. ex. för alla, utan
undart:g. således nära 7000 man, att, när karlen är
kommenderad till tjenstgöring mer än 6 månader,
är Kronen skyldig gifva honom vissa beklädnads-
persedlar, som kosta 44 å 145 Rdr. Häruti råder
flera misstag; ty först och främst består båtsmans-
hållet af 2301 man Indelning, som årligen af rotar-
ne beklädas, men aldrig af Kronan, vore de än stän-
digt uppfordrade; för det andra hålla städerna 892
man båtsmän vakante, och hvarföre afgiften inflyter
bland Statsmedlen, och dessa upprättas icke förr än
under kr:g då den extra beklädnaden utgår af krigs-
fonden, och för det tredje är det endast för roterin-
gen, utgörande 3393 man, som fråga någon gång
kan uppstå för ett färre antal, att betala en del per-
sedlar. Men då sådant icke förekommer för sådaBne,
som till handräckning för några sommarmånrader
uppbudas, utan blott för det mindre antal, som å
varfven användas vinterdag, så finner en hvar, att
den extra beklädnadskostnaden, fördelad på cirka
280,000 dagsverken, som af båtsmanshållet per me-
dium årligen u!göres, på sin höjd kan göra en ök-
ning i hvardera af 4!V, skilling.
Hvad skjutsen af båtsmän angår, så äro dessa vis-
serligen kostsamma, men då numera de fleste 4) ut-
göras med ångfartyg, Kronans eller enskildas, ech
någon annan transport med de aflägse kompagnierna
aldrig borde få ifrågakomma, så hafva ock de lands-
orter, hvarigenom båtsmans-marcher vanligen gått,
långt ifrån dena tyngd deraf, sem fordom, då jord-
brukaren i brådaste tiden måste sätta allt eget åsido,
för att, mot en ringa penning, få sina hästar uttröt-
tade för flere dagar. Följaktligen kan, såsom fors-
lingskostrad för staten eller landet, blott upptagas
afgift för ångfartygs-transporten, och denna äfvenle-
des fördelad på de dagsverken båtsmännen utgöra,
vill dock, på långt när, sammanlagd med allt annat,
icke gifva så enorma summor, som dem Insändaren
funnit lämpligt, att lägga blifvande Riksdagsmän på
hjertat.
Sednaste Riksombud hafva önskat, att vid nästa
Riksmöte få en plan öfver sjöförsvarets framtida or-
ganisition sig förelagd; men häraf är föga hufvud-
sakligt att vänta, så vida man, liksom til!förene, en-
samt täster sig vid flottans organisation, ty det är
icke den, som ensidigt bör tagas i betraktande. Det
är frågan om Skandinaviens kuster kunna försvaras
med eller utan en linieflotta, som i första rummet
bör öfvervägas, och innan denna tvist blifvit sliten,
bör ingentirg företagas rörande organisationen af det
vapen, som enses böra lemnas företrädet. Denna
åsigt grundar sig på de vid Riksdagarne alltid före-
kommande ropen om ökade anslag för de serskilda
vapnen eller rättare korpserna. Så har man till
exempel vid sista Riksdagen, ibland den mängd af
anspråk, som i berörde afseende väcktes, hört en
militär af högt anseende; oväntadt nog, yrka, att i
första rummet bör armeen, i andra skäargårds-vap-
anet cch i sista rummet linieflottan iståndsättas i mån
af tillgångarne,. Jag hemställer, om icke dylika å-
sigter ådagalägga en ringa kärnedom om dessa ser-
skilda vapens förmåga att emotstå, äfvensom en
föga fullständig bekantskap med hvad vi hafva att
befara från sjösidorne. Dessa åsigter torde äfven
gifva anledning till den slutsatts, att man icke erin-
rade sig afståndet emellan Torneå och Nordkap och
dessa kusters beskaffenket. Att dylika invändningar
alltid skola möta, äfven den redigaste plan för sjö
försvarets organisation, så vida den serskildt behand-
las af sjömilitärer, är alltför tydligt, helst det är o-
möjligt att förutse och i förväg vederlägga alla de
inkast, scm utifrån emot det, ty värr impopulära vap-
net är att förvänta. Af dessa skäl anser jag, att en
kommitte bör nedsättas af officerare af alla hufvud-