FR ER
SMS vf NORA FOTAR NT
ration mot Sjelfherrskaren? eller vår arme, om
den icke kan skydda oss mot en hotande note,
i fall en sådan skulle afgifvas?
Se
(Insändt.)
Till Redaktionen af Aftonbladet!
Då till förekommande af den svåra sjukdomen
draysjukan, som uppkommer genom förtärande af
råg af årets skörd, bvari mjöldrygor finnes i större
mängd inblandad, en artikel finnes i Statstidningen
införd af Prov.-Läkaren Hr Doktor Ekman, torde
Aftonbladsredaktionen benäget i tidningen irföra
bifogade äfven till Statstidningsredaktionen insända
artikel, som innehåller, enligt min öfvertygelse, en
vida enklare uppgift att göra dylik råg alldeles
oskadlig och till brödföda användbar.
A. Stenberg,
Bagare.
Till Redaktionen af Sveriges Statstidning!
Uti Nr 213 af Statstidningen för innevarande år
finnes en artikel införd om Försiytighetsmått vid
beyajnande till brödföda af råg, hvaruti s. k.
mjöldrygor i större mängd förekommer Denna
artikel! upptager en af Prov.-Läkaren i Calmar, Hr
Doktor Ekman meddelad uppgift, huruledes råg af
årets skörd, som innehåller mjöldrygor eller mjöl-
ökor i större mängd, hvilket inträffar under våta
somrar, som innevarande års varit, skall behandlas,
att förekomma den svåra så kallade draysjukan
hvilken sjukdom stundom är dödlig, alltid mycket
plågsam, samt åstadkommer lambet och förvridnin-
gar i lemmarne, slöhet i förståndet, och flera andra
olyckor, som-stundom fortfara hela lifstiden. Som
ar tsmått föreskrifver Herr Doktor Ekman:
attiden nya rågen, närsden. är tröskad, ovilkorligen
gendm kastring -och vanning måste noga rensas
från mjöldrygor, brandkorn och alla främmande äm-
nen; att den derefter bör ligga så länge som möj-
ligt, innan den förmales, emedan man iakttagit, att
den skämda rågen med tiden skall bli oskadlig;
att det gagnar att rågen, innan den skickas till
qvarnen, tvättas i rent vatten, så att allt skadligt
borisköljes; att det är högst nödigt, att rågen Sörg-
fälligt torkas i bakugn, som torde vara det bästa!
medlet att förtaga mjöldrygors och andra frösorters
flygtiga döfvande ämnen, och således blifva oskåd-
lig. Doktor har funnit gamla och torra mjöldry-
gor, som läkemedel använde, vara utan alt verkan,
då deremot färska visa sigganska verksämme i
högst små ingifningar; att brödet efter sådan råg
ej skall förtäras färskt, och ännu mindre medan det
är varmt; att jemte brödet bör äfven förtäras, om
sådant kan åstadkommas, andra goda födoämnen,
i synnerhet godt dricka, smör, kött, fläsk, mjölk-
mat, lök, o s. v., samt potatis, hvilka några läkare
vilja anse såsom lindrigt motgift mot mjöldrygors
skadliga verkningar; att mindre ätes af det skämda
brödet, då potatis nyttjas; att mjölnare böra tillse,
att oren och dålig råg ej emottages till malning,
likasom vederbörande polismyndigheter böra : vara
uppmärksamme, att ej dålig råg, eller mjöl deraf,
utbjudes till salu; att bästa sättet att förekomma
dragsjukan helt och hållet naturligtvis vore, om
gammal råg i behörig mängd kunde anskaffas till
sådane orter, der den nya innehåller oarter; samt
att allmänheten bör vara uppmärksam derpå, att
dragsjukan, efter all sannolikhet, är smittosam, hvar-
före ej gemensamma sängar och kläder böra begag-
nas af sjuka och friska, renlighet iakttages, samt
luftombyte i boningsrummen, och många personer
böra ej vistas och ligga i samma. Härefter upp-
gifves de sjukas behandling. Då undertecknad un-
der ett flerårigt idkande af bageriyrket många gån-
ger haft tillfälle att praktiskt behandla råg af of-
vannämnde beskaffenhet, så att den utan något: för
helsan menligt inflytande kunnat användas, anser
jag mig för den stora allmänheten böra uppgifva
de af mig begagnade; och af erfarenhet besannade
enkla medel, till förekommande af sjukdomsfall.
Jag anser lika med Doktor Ekman vara nödvändigt,
att rågen torkas, hvarigenom största delen af det i
mjöldrygor- skadliga fNygtiga ämne bortdunstar;
men vid den öfriga behandlingen af rågen skiljer
jag mig från hans föreskrifter, hvilka jag anser i
flere fall vara för omständlige, och förenade med
för många svårigheter och försigtighetsmått, att
kunna få en al!männare tillämpning hos de obemed-
lade folkklasserne, hvilka mest äro blottställde för
följderne af genom mjöldrygor skadad råg. emedan
de förmögnare gerna anskaffa sig råg, som är ren
och fri från alla oarter. Så vidt jag kunnat finna,
består den för hälsan skadliga beståndsdel i mjäl-
drygor i ett flygtigt ämne, och att medlet att göra
råg, som är till större mängd dermed blandad, an-
vändbar till sund föda, derasiti, att kunna fullkom-
ligt afskilja detta flygtiga ämne, hvartili derjemte
erfordras, för att kunna öfverallt tillämpas, att detta
kan ske så enkelt och lättfattligt, att det äfven af
de mindre bemedlade och smärre hushållen kan
verkställas. För att undvika alla skadliga följder
från med mjöldrygor blandad tåg, användes följande
försigtighetsmått : rågen torkas, som förut nämnt är,
ju fullkomligare ju bättre, och således om bikugn
finnes till hands, bör den härtill användas, annars
är torkning i solsken äfven förmånlig. Derefter lå-
ter man vid qvarnen rågen, bvad man kallar skrä-
das eller rättus, hvarvid skalen skiljas från de mjö-
liga rågkornen. då med: skalen åtfölja större delen
VTI EDET VERS RAINER ETEN BITAR RER ASA MAGI DRAT RANA GATA