kare och kornigare, blandad med väthaltig jern-
oxid, som på några ställen liknade Sydindiens
laterit. Vid 4359 fot träffades en fast lera med gula
ådror, som vid 463 fot betydligt förärdrades till färg
och substans, och efter utseendet tycktes innehålla
flere vegetabiliska och jernhaltiga ämnen. Derpå
följde en finare sand till 470 föts djup, småningom
uppblandad med qvartz och feltspat, till 480 fot;
vid 496 fot träffade man på jernhaltig lera, och vid
221 åter på sand blandad med kalksten och bitar af
qvartz och feltspat. Detta stratum fortfor till 340
fot, och vid 350 påträffades ett fossilt ben, som man
ansåg såsom bogbenet på en hund; vid 360 fet fann
man stycken af fossila sköldpaddsskal och efter hard
flera dylika. Vid 382 fot fann man i ett sanslager:
några goda kol jemte stycken af förvittradt träd,
och vid 490 fot anträffades ett stycke kalksten. Från:
400 till 481 fot var blott fin sand, sådan som träffas
på: hafskusten, blandad med sten, qvartz, feltspat!
m. m. Borrningen fortsattes icke vidare. I