tagas att med ed fästa det uppgifoa värdet och der.
efter få, utan att behöfva underkasta varan anslag
om inlösen, densamma förtulla och disponera. An-
språket på skyndsam tullklarering och att ägaren
sjelf må anses såsom den till varans disponerande
närmast berättigade, synes deremot Kollegium och
Tullstyrelsen kräfva, dels att, i händelse anslag blir
nödigt, tiden för inlösningen inskränkes till 2:ne
söcknedagar, och dels att all fråga derom förfaller,
derest värdet, enligt föreskrifna grunder och ordning,
genast styrkes, i följd hvaraf Kollegium och Styrel
sen, som instämma i förslaget angående öfverskot-
tets användande, i underåånighet tillstyrka antagan-
de oförändradt af den lydelse till ifrågavarande 2:a
moment, som blifvit af Tullkommitteen uppgifven.
Det, genom den under Nr 8 i Rikets Ständers
förslag förekommande , angående flyttsaker och re-
sandes effekter, intagne stadgande, anse Kollegium
och Tulistyrelsen sig böra i underd. hemställa till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall.
Vid 9 , hvilken uti underrättelserna till gällande
Taxa utgjorde den 8:e, hafva Rikets Ständer, genom
tillägg i slutet af orden: sedan anslag derom 24
timmar förut å Packhusdörren skett, gjort den vä-
sendtliga ändring att, emot hvad hittills varit öfligt,
för alla till införsel tillåtna inkommande fabriks-,
manufaktur-, hand!tverks- och slöjde-varor, utan un-
dantag, anslag å Packhusdörren skall ske, och att
förtullning och afstämpling deraf icke får äga rum
förr, än efter ett dygns förlopp, såvida icke veder-
börande fabriks ombudsman derförinnan tillstädes-
kommer och vill förrättningen öfvervara.
Då i följd af de olägenheter för rörelsen, som städ-
se inträffade den tid föreskriften att besigtningsmän,
utsedde af vederbörande societeter, alltid, vid för-
tulining af ifrågavarande slags varor, skulle tillkal-
las, var gällande, samma föreskrift redan funnits bö-
ra inskränkas till den rättighet, som fabriks- och
handtverks-societeterna i allmänhet äga, att genom
ombud sjelfmant vaka öfver att inkommande varor,
som till deras yrken höra, rätteligen varda i tull-
packhusen behandlade, och då det synes böra an
komma på bemälde ombud, att oafbrutet, å de van
liga arbetstimmarne vara i packhusen tillstädes, lä-
rer frågan om så beskaffadt anslag, som det nu i-
frågaställda, hvilket dessutom, vid betraktande af
den högst betydliga mängd varuslag, hvarå det har
afseende, befinnes, åtminstone i Stockholm, med
hänsigt till packhusutrymmet overkställbart och hvar-
af utfärdandet derjemte skulle upptaga en persons
hela tid och göra anställandet i och för detta ända
mål af en särskild tjensteman nödigt, böra förfalla
och förevarande oförändrad bibehållas vid dess för
ra lydelse.
Till den genom ändringen af 40 i Rikets Stän-
ders förslag, motsvarande den 9 S i nu gällande taxe-
underrättelser, åsyftade förbättring derutinnan, dels
att det förut stadgade oftast overkställbara vilkoret
af bevislig förtulinipg utaf utländsk vara, för rättig-
heten att densamma tuilfritt utföra, blifvit borttaget,
och dels att, genom tillägget att sådane varor sko
la varit till inrikes förbrukning disponerade, allt
missförstånd att stadgandet vore jemväl å upplags
varor tillämpligt, blifvit undanröjdt, anse sig Kolle-
gium och Tullstyrelsen böra i underdånighet till-
styrka bifall, äfvensom att, sedan vid slutet af taxan
blifvit intaget ett allmänt stadgande, rörande förtull-
ningen af derstädes möjligen förbigångna varor, 10
S i gärlande taxeunderrättelser, som bestämmer hu-
ru i sådana fali hittills bort förfaras, må på sätt som
skett, uteslutas, hvarigenom ock den rubbade num-
merföljden återställes.
Såvida alla förbudsbestämmelser skulle varda af
Eders Kongl. Maj:t i nåder upphäfne, möter visser-
ligen ej hinder för antagandet af Rikets Ständers
förslag till förändrad lydelse af 41 S, men i annat
fall torde, med godkännande af ändringarne i öfrigt,
det i början förekommande uttrycket tullbarået bö-
ra bibehållas, enär anledningar hvarföre detsamma
af Tullkommitterade, hvilkas förslag Rikets Ständer
i denna del fö!jt, uteslöts, var den, att de förre an-
sågo alla förbud böra upphöra: lydelsen af skul-
le i sistnämnde fall blifva: Vid uppkommande tvist
om en varas tullbarhet eller rätta art och benäm-
ning, må m. m. enligt Rikets Ständers förslag.
De jemkningar i redaktionen, Rikets Ständer, lika
med Tulikommitterade, vid 42 gjort, föreslås till
nådigt bifall.
Unader förutsättning, att E. K. M:t i nåder gillar
den ofvan föreslagna förändringen vid kredit-upp-
lagstariffen, lärer, på sätt Rikets Ständer hemställt,
bestämmelsen minimi-qvanlilsler böra i 14 ut-
bytas mot minimivärde, äfvensom, då på sednare
tiden staden Christianstad medgifvits kredit- upplags-
rätt, nämnde stad torde bland de öfrige såsom der-
till berättigade i S:n uppräknade städer få intagas.
Understödjande Rikets Ständers åtgärd, att sedan
resevagnar tillerkänts tullfrihet vid införsel, 45 i
underrättelserna till 4835 års taxa bör utgå, få Kol-
legium och Tullstyrelsen, under åberopande af hyad
ofvan blifrit i underd. hemställdt rörande intagandet
i underrättelserna af ett allmänt stadgande om lin-
dring i tull eller tullfrihet för redskap, slöjdevaror
och verktyg, föreslå, att detsamma här må inflyta så
lydande:
Redskap, machinerier och verktyg för inhemska
Näringar må, med Vårt och Rikets Kommerskollegii
tillstånd, efter vederbörandes för tillfället gjorda an-
sökningar, införas. mot en tullafgift, beräknad till
5 proc. å värdet: — kunnande bermälde kollegium,
på serskilda ansökningar, jemväl meddela tillåtelse
till tullfri införsel af sådana varor i ringare qvan-
titeter, hvilka såsom prof eller modeller för inrikes
fabriks- eller handtverksslöjd införskrifvas.