Försök till Nattvards-katekes af A. Almqvist.
Wenersborg 4841. J. A. Dahlbergs officin.
Att få en till alla delar lämplig undervisnings-
bok i christendomen är ingen lätt sak; och de fle-
ra försök, som i sednare tider blifvit gjorda, vittna
om svårigheten att lösa denna uppgift. Författaren
till närvarande arbete, ehuru ban utgår från den
anspråkslösheten att låta den vanliga katekesen qvar-
stå med sina förklaringar, förtjenar dock uppmärk-
samhet och äfven bifall just derför, att: han träder
sitt mål närmare, än han tilläfventyrs kunnat göra
med:en hel omarbetning. Svårigheten att inskärpa
christendomens läror i ungdomens bjertan har syn-
barligen föresväfvat författaren, och huru ofta har
icke hvar och en, som i någon rimån befattat sig
med den katechetiska undervisningen tröttnat och
snart sagdt förtvitlat om möjligheten att så lära, som
Bans pligt fordrade. Mången lärarv har derföre all-
deles återgått till den vanliga utanläsningen, och
dermed låtit sig nöja. Men huru ofruktbar under-
visningen derigenom blifver inses lätt, när man be-
sinnar, att det är barnaåldern som är föremål för
undervisningen. Abstrakta meningar blifva oförståd-
då och utan frukt. Att specialisera och detaljera,
att nedstiga så djupt som möjligt till barnets stånd-
punkt, är nödigt vid all barnaundervisning, icke
minst nödigt när frågan är om religionskunskap.
Närvarande försök har sökt att fylla detta behof
medelst förklaringar öfver förklaringar. Överallt der
boken användes, skall den säkert medföra en märk-
bar lättnad och vinst. Författaren har gått ett steg
längre än Gagner. Då den sednare mera upplöser
än upplyser de gifna svaren, har den förra insett
vigten af beggedera, och i allmänhet lyckats med en
framgång, .som endast en längre erfarenhet kan be-
reda. Sjelfva titeln Nattvards-kateches tyckes ic-
ke vara bland det mest lyckade. Den missleder och
inskränker begreppet om hvad boken verkligen är.
Någon gång har författaren med för stor omständlig-
bet sökt bana sig väg till en klar uppfattning; t. ex.
i inledningen, der han begynner med Sveri;e och
slutar med katekesen. Utan att här vilja ingå i nå-
gon fullständigare granskning af alla detaljer, har
Ref. likväl under genomläsningen funnit åtskilligt,
som kunnat vara annorlunda och bätttre, eller alde-
Jes burta. I uet bestämda och enkla språk, hvarom
författaren i allmänhet vinlägger sig, insmyga sig
stundom några obestämdare ord, t. ex. pag. 29, der
det mängtydiga ordet fromt förekommer. Pag 31
säges: Afyud är ett ting, som mun dyrkar c. P.
84 säges: att den andeliga döden medför ondt sam-
vete. Detta kan missförstås; ty i andelig död kän-
ner man icke till eller frågar icke efter samvetet.
Här och der förekomma sådana och dylika inadver-
tenser, hvilka dock icke upphäfva arbetets värde i
det hela, och som lätt kunna afhjelpas vid en ny
upplaga. Önskligt hade ock varit att, dä författa-
ren tillåtit sig att här och der förändra frågorna,
han äfven bade tillåtit sig att återföra bibelspråken
till sina bibliska uttryck. Det röjer sig latt, att för-
fattaren hemtat ur goda källor, såsom Schartau och
Bergqvist, och glädjande är det awvt se, huru han öf-
vera:it hållit sig es med trons. Deruti finner Rec.
den största förtjensten och han ar viss derpå, att
detta arbete ej blott skall medföra mycken lättnad,
utan ock mycken välsignelse vid undervisningen om
det ena nödvändiga.