tagit fram ur ett skåp papper, bläck och någr böcker och ställt tvenne stolar vid ett litet bord der väntade hon stående och tyst, att markise skulle börja sin lektion. uDet lär således ingen ha anländt ännu, tänk te denne. Nå, låt oss då söka att bringa vår äreade i ordning.s Han nalkades nu flickan och wille fatta hen nes hand, som hon likväl drog undan, och sad till henne med ett vördnadsfullt galanteri: aNå, min sköna engel, harj ni lärt er den ny idyllen, som Edra tjusande ögon inspirerat mig Förtrollande Gudula, när skall ni då ha minn för mina verser?: Som den unga flickan förblef tyst och allde les likgiltig, tog han ett papper på bordet oci läste i det han på henne kastade försmäktand blickar: Den ömma Philmon tillbad Amaryllis .... ePhilemon, fortfor markisen, edet är jag gu domliga Gudula och ni är Amaryllis!) Derefter återtog han med artighet; Den ömma Philemon tillbad Amaryllis; Herdinnan känslolös .... sKänslolös är rätta ordet, tillade han än ei gång afbrytande; Gudula, ni har ingen miss kund med en älskandes lidande... ! Och då han icke fulländade frasen, svarad Gudula ganska allvarsamt: Ya!n Cavignon förstummades, men fortfor sedai han något hemtat sig: KAck, det finns intet mer än ordet Fa i Hol ländska språket, men det betyder allt eller rät tare det betyder ingenting. Imedlertid lyckades han att bemäktiga sig Gu dulas hand och fullföljde lifligt, ehuru med lå röst: cGudula, ni måste nödvändigt förklara er. Ja tillber er, och jag måste veta, om ni besvara min ömhet. Er far torde snart återkomma . . -. cHan är redan bhär, sade Gudula, begagnand