tagit fram ur ett skåp papper, bläck och någr
böcker och ställt tvenne stolar vid ett litet bord
der väntade hon stående och tyst, att markise
skulle börja sin lektion.
uDet lär således ingen ha anländt ännu, tänk
te denne. Nå, låt oss då söka att bringa vår
äreade i ordning.s
Han nalkades nu flickan och wille fatta hen
nes hand, som hon likväl drog undan, och sad
till henne med ett vördnadsfullt galanteri:
aNå, min sköna engel, harj ni lärt er den ny
idyllen, som Edra tjusande ögon inspirerat mig
Förtrollande Gudula, när skall ni då ha minn
för mina verser?:
Som den unga flickan förblef tyst och allde
les likgiltig, tog han ett papper på bordet oci
läste i det han på henne kastade försmäktand
blickar:
Den ömma Philmon tillbad Amaryllis ....
ePhilemon, fortfor markisen, edet är jag gu
domliga Gudula och ni är Amaryllis!)
Derefter återtog han med artighet;
Den ömma Philemon tillbad Amaryllis;
Herdinnan känslolös ....
sKänslolös är rätta ordet, tillade han än ei
gång afbrytande; Gudula, ni har ingen miss
kund med en älskandes lidande... !
Och då han icke fulländade frasen, svarad
Gudula ganska allvarsamt: Ya!n
Cavignon förstummades, men fortfor sedai
han något hemtat sig:
KAck, det finns intet mer än ordet Fa i Hol
ländska språket, men det betyder allt eller rät
tare det betyder ingenting.
Imedlertid lyckades han att bemäktiga sig Gu
dulas hand och fullföljde lifligt, ehuru med lå
röst:
cGudula, ni måste nödvändigt förklara er. Ja
tillber er, och jag måste veta, om ni besvara
min ömhet. Er far torde snart återkomma . . -.
cHan är redan bhär, sade Gudula, begagnand