så sällsynta, att man får lof och göra sig möds och söka dem på långt afstånd; det var skäle! hvarför jag for hit till Holland, och min väntan har icke slagit så alldeles felt. Jag har lagt vantarna på den rikaste och täckaste flicka i hela Amsterdam. Men, chevalier, återtog markisen, icke utan en viss bitterhet, vom jag inte mins galet, så äl du redan en gång gift i Frankrike, och din hustru, som var den fulaste menniska på jorden, förföljde dig öfverallt, till och med i musketärernes hotel, så att jag inte begriper på hvad sätt ...n Min hustru! ropade riddaren helt bestört, ah, du har hört talas om henne, men du vet inte,, forifor han i det han sökte antaga en bedröfvad uppsyn, som han trodde tillfället erfordrade, du vet då inte att den stackarn är död för mer än ett år sedan ? ,Verkligen!, sade markisen med ett utseende af tvifvelsmål. Ja, svarade Rolly, något förvirrad, död och begrafven, kära du. En vacker menniska likväl, som jag gift mig med i ett ögonblick af distraktion, men hvars knarriga väsende på ett grymt sätt låtit mig plikta för en sådan ungdomsförvillelse, dock, efter som hon nu är död NM Det är besynnerligt, återtog Cavignon, jag skulle likväl kunnat svära på... Låtoss imedlertid icke mer tala derom. Hvile hon i frid! Du sade då, att du har en amurett för dig. Du kan åtminstone visa mig den ömma herdinna. som intagit dilt hjerta. Det är, min själ, ingen herdinna, och om du vill göra dig mödan att gå några steg, så skall du få se, herr poet, att det finns ingenting pastoralt hos min bjertunge. De gingo nu båda ut i porten, från hvilken Rolly visade sin vän några personer i fönstrel i ett hörnhus. Den ena var en tjock Holländare med :ödbrusiga kinder, en luden mössa på huf