Handverkerssocieteters, påminnelser vid den af Kongl
Maj:t år 4839 förordnade tullkommittås förslag til
tulltaxa, i hvad datsamma rörde sökandernes yrken.
2:o Norrköpings stads Borgerskaps Äldstes an-
sökan, att, i händelse rikets då församlade Ständer
skulle biträda nyssnämnde Tullkommittes förslag, om
upphäfvande af alla förbud mot införsel af hvarje
utländsk vara, åtskillige, i ansökningen uppgifne
vilkor för förslagets tillämpning likväl måtte af Re-
geringen fastställas.
3:0 Götheborgs Handtverksborgerskaps ansökning,
om, bland annat, lindring i tull- och andra afgifter
vid införsel af råämnen, samt tullfrihet för export af
bandtverks- och slöjdealster.
4:0, 5:0, 6:0 och 7:o Westerås stads Handtverks-
och Slöjdeidkares, Nyköpings Fabriks- och Handt-
verkssocieteters, Arboga och Köpings Handtverks-
och Slöjdeidkeres erinringar och påminnelser vid de
grunder som, vid då förehafd behandling hos Ri-
kets Ständer af Tullkoremittens taxeförslag, syntes
vilja göra sig gällande.
8:o Ägarne till oljeslagerier i Götbeborg, G. F.
Hennig, P. Melin och M. E. Delbancos ansökan, att,
utan afseende å Tullkommitteens förslag af 40 pro-
cents utförselstull å oljekakor, den tullfrihet nämnde
artikel, enligt 48335 års taxa, vid utförsel åtnjutit,
jemväl hädanefter måtte fortfara.
9:0 Åtskillige inbyggares i de sju häraderne, uti
Elfsborgs Län, ansökan, att bittills gällande förbud
mot inf:rsel af sådane linne-, ylle- och bomullsväf
nader, kvilka utgöra ämnen för dessa häraders hus-
flit och binäring, måtte fortfarande bibehållas, samt
40:0 S. Mendelsons och Matilda Marcus, å egne
och öfrige tillverkares af Eau de Cologne vägnar,
om bibehållande af den, i förra tulltaxor medgifna
rättighet, att, mot nedsatt tull af 8 sk. kannan, få
införa de, för tillverkning af Eau de Cologne och
andra iuktvatten erforderlige qvantiteter fransk sprit.
Dessutom har Regeringen sednare till ifrågava-
rande auktoriteter remitterat: handelshusets i Gö-
theborg, James Dickson Komp:s ansökningar, om
ett allmänt nådigt stadgande, att tullfrihet må med-
gifvas för skeppsinventarier till fartyg, som härstä-
des byggas för utländsk räkning, och åtskillige Soc-
kerbruksidkares i hufvudstaden ansökan, om förhöj-
ning i den, af Rikets Ständer uti underrättelserna
till nya tulltaxan föreslagne tullrestitution vid export
af raffineradt socker.
Kolleginm och Tullstyrelsen resumerar häraf:
4) att Regeringen den 24 Februari 4840 till Ri-
kets Ständer öfverlemnpat den år 1829 nedsatta Tull-
kommit:eens utlåtande, m. m., med det förklarande,
att Regeringen, i öfverensstämmelse med de, af Kom-
mitterade uppgifne hufvudgrunder för tulltaxeregle
ringen, för dess del ej vidare ansåge hinder böra
möta fr det, sedan år 4823 allt mer och mer
fråntracda, så kallade förbudssystemets d:finitiva
Uuppkörar de, samt att Regeringen sålunda önskade,
att Rikets Ständer vid pröfningenaf ärendets detal-
jer, mtåte af grunderna i bemälde utlåtande göra
den möjligast noggranna och följdriktiga tillämp
ning, under aktgifvande tillika på de i Kommitte-
rades underdåntga betänkande antydda serskilda för-
hållanden.
2:0) Att Reg. nyssnämnde 24 Februari 1840 likale-
des till R. St. aflåtit en proposition med förklaran-
de: att, ehuru Regeringen icke kunnat till verkstäl-
lighet befordra Rikets Ständers 1835 anbå:lan om
bestämmende af en fix tull å spanmål för fem ir,
ville Regeringen likväl nu, till Rikets Ständers om-
pröfvarde öfverlemna denna fråga, så att de beslut,
som derom blefve fattade, kunde erhålla tillämpning
liktidigt med nya tulltaxan, och gälla under derpå
följande fem år; att, Reg. väl ansåge hälften af den
år 4855 föreslagna tullen innebära tillräckligt skydd
för inhemska jordbruket, men likväl ville fästa af-
seende å de upplysningar Rikets Ständer voro itill-
fälle att meddela, dock att Regeriugen ej vore be:
nägen samtycka till högre tull, än högst de af Tull-
kommitteen äsatte bestämmelser; samt slutligen, att
Regerincen, derest ettdera af dessa alternativer utaf
Rikets Ständer antages och tullfrihet vid utförsel at
spanmil! tillika bestämdes, vore sinnad, att i hvad
på Regeringen kunde ankomma, afböja sådana för-
ändringar i de ekon:miska författningarna, som på
landtbrul snäringens utöning, jemte förbrukningen
af och prisen på spanmål äga inflytande.
3:0) Att R. St. den 7 Juni innev. år, i afseende
på berörde propositioner meddelat: att, ehuru Ri-
kets Ständer i sllmänhet delade den af Tullkommit-
ten yttrade, af Reg. godkända åsigt om antagande
af en onskränkt bandelsfrihet, så att förbud mot
någon varas in- eller utförsel icke vidare skulle ä-
ga rum, hvilken åsigt redan vid 1823 års Riksdag
gillades, och vid bägge nästderpåföljde riksmötena
ytterligare tillämpades, ensågo R. St. likväl betänk-
ligheter möta för tillämpningen af denna åsigt i så
vidsträckt mån, som kommitterade föreslagit; att R.
St. derföre, ehuru de borttagit de för flere artiklar
hittills cällande förbudsbestämmelser, trott desamma
böra bibehållas i afseende å andra, hvilka funnits
fortfarande i behof af förbudsskyddet, hvarvid R.
St. likväl, med erkännande af Regeringens rätt i af-
seende på förbuds utfärdande emot in- och utförsel
af varor, ansett sig böra, uti tulltaxeförslaget, äfven
å de ertiklar, för hvilka förbud blifvit föreslagne.
utsätta tullafgifter, för att icke, genom bristande
tullbestämmelse, lägga något band på Reg:s rätt att
förbuden upphäfva; att R. St. anhållit, att, på det
industriidkare ej måtte sakna behörigt rådrum, de i
tulltaxeförslaget förbudne varor icke förr än från och
med den 4 Januari 1843 måtte få till riket införas
eller från riket utföras; att ehuru R. St