Upplyst folk betrakta kemien som en reglera
experimenteringskonst, nyttig när man vill gör
soda och tvål, fabricera bättre jern och stål el
ler färga bättre (och lycka ändå om man gå
så långt!); men såsom naturforskning är hon den
obekant. Huru besynnerligt att ordet bildnini
hos ett upplyst folk nästan endast skall omfatt
klassiska spriken, historien och litteraturen! —
Frågan om orsakerna till naturhändelser, till för
ändringarna af allt, som dagligen omgifver oss
är dock så naturlig hos den lifliga menniskoan
den, att den vetenskap, som derpå lemnar till
fredsställande svar, mer än alla andra öfvar in
flytande på andens bildning.
De flesta satserna i geometrien konstruerade
icke a priori; de funnos genom erfarenhet lång
förrän sanningen bevisades genom förnuftsslut
Man har bestämt årets längd, förklarat årstider
nas vexling, beräknat månförmörkelser, utan at
känna tyngdlagarna; man har byggt väderqvar
nar och pumpar utan kännedom om lufttrycket
man har gjort glas, färgat, afskiljt metalle;
— allt genom experimenteringskonst, utan ve
tenskapliga grunder. — Men huru annorlund:
framstå ej nu forskarens upptäckter, sedan der
andliga fläkien af en sann filosofi fört honor
till studium af tänomenen, för att derifrån slut:
till orsaker och lagar!
Likasom ett korn af en nära mogen säd
skiljde sig hemien för 60 år sedan från fysi
ken. Hennes grund är, som man vet, en efter
utseendet ganska enkel åsigt af förbränningen.
Vi veta nu hvad som derur utvecklat sig, hvil-
ka omätliga välgerningar för menskligheten, som
deraf uppiunnit. Intet har utöfvat ett slörre
inflytande på lifvet än upptäckten af syret. Kän-
nedomen af luftens, jordytans och vattnets sam-
mansättning, dess inverkan på växternas och
djurens lif — allt bar utgått från denna upp-
täckt af vår landsman Seheele; oräkneliga fabri-
ker och handtverk, ångmachiner och jernvägar
— förbereddes deraf. Staternas materiela väl-
stånd ökades derigenom flerfaldigt. — Hvarje
upptäckt i kemien har sådana verkningar med
sig. Hvem skulle tro alt Leblances upptäckt ali
bereda soda dagligen sätter 400 millioner i rö-
relse, att den förändrat handeln och upptändt
krig? Gay-Lussac har med användande af en
enda grundsats i den kemiska analysen sparat
åt handeln cch staterna många millior.c: guld
och silfver, som förr gingo förlorade. Och mång-
faldiga sådana exempel skulle kunna uppräknas,
om man det behöfde.
Såsom medel till fabrikernas och handtver-
kens förbättring, står kemien på samma höjd
som mathematiken, såvidt den sistnämnda lär
oss mäta land, bygga, lyfta tyngder 0. s. Vv. —
Staten betraktar mathematiken som ett medel
för andens högre utbildning: hon lär oss känna
ett eget språk, hvarpå man kan uttrycka med
gifna tecken långa vilkor och slutsatser. Hon
är uppgifternas tjenarinna. En astronom, en fy-
siker, m. fl., behöfver något mer än mathema-
tiken, hvilken är hans instrument: han behöfver
konsten att göra försök; vilkorligt framkallar
han ett fänomen och bevisar genom försök en
följd af slutsatser.
Kemien lär oss känna medlen att komma till
kännedom om alla de kroppar, som omgifva oss
i den oorganiska verlden, liksom i djur- och
växtriket. Vi uiforska deras egenskaper och
förvandlingar vid beröring under vissa omstän-
digheter med hvarandra: hvarje egenskap eller
förändring är ett ord 1 det kemiska språket.
Samma ämnen frambringa, alltefter sin samman-
ställning, ett gift, ett läkemedel, ett näringsme-
del 0. s. v. — Vi känna fänomenens betydelse,
ordens, som naturen talar till oss. En mineral-
källa botar en viss sjukdom, en arnan icke: jag
gör den förra några frågor och orden, samman-
ställda, säga mig, att hon innehåller viss metall.
Ett mineral, som till utseendet liknar ett af na-
turforskaren kändt ord, tvingar han att än vi-
dare tala cch han fianer, att det t. ex. inne-
håller jern och svafvel o. s. v. Detta är analys.
Fänomen-språket leder till kombinationer, ur
hvilka tusen nyttiga användningar erhållas, som
leda till förbättringar i fabriker och handtverk,
i farmaci och metallurgi. Man har förr ej kun-
nat göra ultramarin; men kemisten löste dess
språk och fann beståndsdelarna: frågan blir då,
att medeist ett framkalladt fänomen återgifva
ordet, för att framställa ultramarinep. Detta är
använd k.mi. — Det är nu lätt insedt, att in-
gen gör förbättringar eller utletar hemligheten
af en sammansättning, som ej förstår analysen.
Men känner han henne, så är han mästare öfver
sitt förehafvande. Knappt har någon uppma-
ping från handtverken, industrien eller fysiolo-
gien af den vetenskapliga kemien blifvit obe-
svarad. Hvarje fråga, skarpt och bestämdt gjord,
i ins Jöns RAA RR AR RR RK RE RR RR RR TA RA RER