Upplyst folk betrakta kemien som en reglera experimenteringskonst, nyttig när man vill gör soda och tvål, fabricera bättre jern och stål el ler färga bättre (och lycka ändå om man gå så långt!); men såsom naturforskning är hon den obekant. Huru besynnerligt att ordet bildnini hos ett upplyst folk nästan endast skall omfatt klassiska spriken, historien och litteraturen! — Frågan om orsakerna till naturhändelser, till för ändringarna af allt, som dagligen omgifver oss är dock så naturlig hos den lifliga menniskoan den, att den vetenskap, som derpå lemnar till fredsställande svar, mer än alla andra öfvar in flytande på andens bildning. De flesta satserna i geometrien konstruerade icke a priori; de funnos genom erfarenhet lång förrän sanningen bevisades genom förnuftsslut Man har bestämt årets längd, förklarat årstider nas vexling, beräknat månförmörkelser, utan at känna tyngdlagarna; man har byggt väderqvar nar och pumpar utan kännedom om lufttrycket man har gjort glas, färgat, afskiljt metalle; — allt genom experimenteringskonst, utan ve tenskapliga grunder. — Men huru annorlund: framstå ej nu forskarens upptäckter, sedan der andliga fläkien af en sann filosofi fört honor till studium af tänomenen, för att derifrån slut: till orsaker och lagar! Likasom ett korn af en nära mogen säd skiljde sig hemien för 60 år sedan från fysi ken. Hennes grund är, som man vet, en efter utseendet ganska enkel åsigt af förbränningen. Vi veta nu hvad som derur utvecklat sig, hvilka omätliga välgerningar för menskligheten, som deraf uppiunnit. Intet har utöfvat ett slörre inflytande på lifvet än upptäckten af syret. Kännedomen af luftens, jordytans och vattnets sammansättning, dess inverkan på växternas och djurens lif — allt bar utgått från denna upptäckt af vår landsman Seheele; oräkneliga fabriker och handtverk, ångmachiner och jernvägar — förbereddes deraf. Staternas materiela välstånd ökades derigenom flerfaldigt. — Hvarje upptäckt i kemien har sådana verkningar med sig. Hvem skulle tro alt Leblances upptäckt ali bereda soda dagligen sätter 400 millioner i rörelse, att den förändrat handeln och upptändt krig? Gay-Lussac har med användande af en enda grundsats i den kemiska analysen sparat åt handeln cch staterna många millior.c: guld och silfver, som förr gingo förlorade. Och mångfaldiga sådana exempel skulle kunna uppräknas, om man det behöfde. Såsom medel till fabrikernas och handtverkens förbättring, står kemien på samma höjd som mathematiken, såvidt den sistnämnda lär oss mäta land, bygga, lyfta tyngder 0. s. Vv. — Staten betraktar mathematiken som ett medel för andens högre utbildning: hon lär oss känna ett eget språk, hvarpå man kan uttrycka med gifna tecken långa vilkor och slutsatser. Hon är uppgifternas tjenarinna. En astronom, en fysiker, m. fl., behöfver något mer än mathematiken, hvilken är hans instrument: han behöfver konsten att göra försök; vilkorligt framkallar han ett fänomen och bevisar genom försök en följd af slutsatser. Kemien lär oss känna medlen att komma till kännedom om alla de kroppar, som omgifva oss i den oorganiska verlden, liksom i djuroch växtriket. Vi uiforska deras egenskaper och förvandlingar vid beröring under vissa omständigheter med hvarandra: hvarje egenskap eller förändring är ett ord 1 det kemiska språket. Samma ämnen frambringa, alltefter sin sammanställning, ett gift, ett läkemedel, ett näringsmedel 0. s. v. — Vi känna fänomenens betydelse, ordens, som naturen talar till oss. En mineralkälla botar en viss sjukdom, en arnan icke: jag gör den förra några frågor och orden, sammanställda, säga mig, att hon innehåller viss metall. Ett mineral, som till utseendet liknar ett af naturforskaren kändt ord, tvingar han att än vidare tala cch han fianer, att det t. ex. innehåller jern och svafvel o. s. v. Detta är analys. Fänomen-språket leder till kombinationer, ur hvilka tusen nyttiga användningar erhållas, som leda till förbättringar i fabriker och handtverk, i farmaci och metallurgi. Man har förr ej kunnat göra ultramarin; men kemisten löste dess språk och fann beståndsdelarna: frågan blir då, att medeist ett framkalladt fänomen återgifva ordet, för att framställa ultramarinep. Detta är använd k.mi. — Det är nu lätt insedt, att ingen gör förbättringar eller utletar hemligheten af en sammansättning, som ej förstår analysen. Men känner han henne, så är han mästare öfver sitt förehafvande. Knappt har någon uppmaping från handtverken, industrien eller fysiologien af den vetenskapliga kemien blifvit obesvarad. Hvarje fråga, skarpt och bestämdt gjord, i ins Jöns RAA RR AR RR RK RE RR RR RR TA RA RER