NÅGRA VIGTIGARE BESLUT AF RIKETS
STÄNDER VID SISTA RIKSDAG.
Akademiska Konsiitutionerna.
De så kallade Akademiska Konstitutionerna:
brister hafva länge varit öfverklagade, ech fråge
har till och med uppstått huruvida ej vissa de
lar af de vättigheter, som de len.na åt Universi
teternas s!yreiser, äro mindre förenliga med när-
varande samhällstillstånd och allmän fördel. Yi
erinre i detia afseende om en förtröffl:g skrift
som redan för- 20 år sedan väckte stor upp-
märksamhet, utgifven af Hr Expeditionssekrete-
raren Johan Gubr. Richert. Hvad som åtmir-
stone ej torde förnekas af någon, äfven der
mest konse;vative, är behofvet af att öfverst
desamma och lämpa dem efter nu varande för-
bållanden, och det är härtill, som Rikets Stän-
der vid sista Riksdagen inskränkt deras begäran
Vi införde häromdagen ett yttrande öfver detta
ämne af en Professor i Lund, Hr C. Hagberg
men det skall troligen äfven intressera läsaren at!
känna sjelfva Ständernas skrifvelse, hvilken ly-
der som följer:
Vid förehafd handläggning af väckt fråga om re:
vision af de Akademiska Konstitutionerna, hafve
Rikets Ständer fastat uppmärksamhet dervid, att
ehuru uncier loppet af några decennier allmänn:
Lagen, Kyrkolagen, Oråningar och Reglementen föl
de lägre Liroverken, äfvensom Universitetens orga:
nisation, jemte väsendet och syftningen af den un:
dervisning, som der bör meddelas, utgjort föremå
för en sorgfilligore granskning, hvilken föranledi
vigtiga förbättrings-förslag, hvaraf en del kommi!
till verkställighet, hafva Universitetens så kallade
Konstitutior er och styrelse-lagar hittills icke blifvi
vidrörde, utan befinna sig ännu i deras ursprung.
liga föråldrade skick; att den tillvext, de tid efte;
annan vunnit, genom en mängd Konunge- och
Kanslersbref, som i serskilda fall blifvit utfärdade
icke kunnat afbjelpa behofvet af en fullständ:gart
förbättring, helst äfven dessa bref i sin ordning til
en stor del! föråldrats och, såsom föga motsvarand:
den närvarande tidens kraf, förlorat sin giltighe
eller fallit i förgätenhet; att, både i deras och de
ursprungliga lagarnes ställe, derföre småningom bil:
dat sig ett jus consuetudinarium, som, om det och
från början utgått från skrifven lag, likväl i mångs
fall förirrat sis derifrån, samt att en sådan praxis