gången, en representant väljes, kan han gansk
väl anses så obekant med sitt nya värf, att har
lyckliga verksamhet till och med kan anses till stc
del bero af en sådan rådgifning i det vigtigaste ha
har att göra; och en persons vistelse i ena ända
af ett ofia stort och med svårighet kommunicerar
de distrikt, gör honom ofta obekant med den op
nion, som lokalförhållanden och andra omständighe
ter bildat i den andra.
Man bör ej invända häremot, att genom dylik
instruktioner af valmännen, lokal-intressena kund
komma att i Storthinget göra sig alltför mycket gäl
lande. Dels bindes ej representanten; blott en ön
skan meddelas honom; dels är det väl bekant, a
serskilda lagar och regeringsbestyr blott, eller äf
minstone hufvudsakligen, röra enskilda kommune
så att dessas representanter må anses såsom de
hvilka hafva största inflytelsen på saken. Det ka
således antagas såsom mycket nyttigt, att valmänne
för representanten uttala sin opinion om åtskillig
statens allmänna angelägenheter, ty huru ofta hö
man ej i Storthinget att kommunernas opinion de
äberopas, men huru är det väl möjligt att med viss
het känna den, då den icke blifvit uttalad af någo
korporation, som föreställer kommunen ?
Artikel-författaren söker sedermera försvar
den meningen, att denna korporation rättast ut
göres af valmännen, och uppmanar till dera
sammankallande i och. för det angifna ändamåle
Åtgärden skulle kunna blifva dels ett surrvga
för profvet, dels bidraga att framdeles göra dess
rätt nyttiga, och beskrilver de goda följder, sor
af den kunde motses. Han uppgifver slutligei
de föremål, på hvilka uppmärksamheten i denn
tid borde isynnerhet fästas, och bland hvilka vi
såsom de hufvudsakligaste, vilja anföra:
4) Kriminal-lagen, hvilken kostat landet reda
44,000 Species, och af Europas vetenskapliga auk
toriteter erkännes för ett ypperligt verk, och sålede
bör i sin helhet antagas, i likhet med hvad sist
Storthinget gjorde. Den gamla kriminal-lagen i Norg
är högst olämplig för vår tid, och den beständiga
snart sagdt tvungna, benådningsrätten gifver Konun
gen en emot statsförfattningens anda stridande ande
i domaremakten.
2) Civil-lagen, Värnepligts- (Bevärings-) lagen, Fat
tig-lagen, för hvilka nya förslag i snart en mansålde
blifvit utarbetade vch kostat 80,000 Species, bord
påskyndas, genom deras öfverlemnande till män, son
ensamt dermed sysselsatt sig.
3) Ny lag för vägväsendet, afseende mindre dyr öf
vertygelse, mera lagbundenhet och öfverensstäm.
melse med kommunalinrattningen, bufvudvägarne
öfvertogande af Statskassan, på det enkla, årlig
väghållningsarbetet när.
4) Fasta skjutsstationers inrättande på statens be
kostnad, der sådant behöfves; fiskeritiondens när
mare hestämmande m. il. inre ärender.
5) Åfven borde såsom allmänna grundsattser ut
talas en fullkomlig unionel likhet, unionsflaggan
förändring och rätta bruk, egen eller åtminstone an
svarig diplomatik, Norrska vapnets okränkta skici
på mynt, sigill 0. s. V.
Författaren slutar med följande vigtiga ord:
Skola vi uppnå ett önskligt resultat, fordras det
att vi i vårt politiska sträfvande visa plan och ka
rakter, att enig, grundlig och val besinnad öfver
läggning äger rum, och att vi med fastbet men u
tan öfverdrift verka för våre åsigter. Hade det ic
ke åtminstone funnits rågra män, hvilkas hand
lingssätt varit sådant, så hade vi nu hvarken haf
vår herrliga grundlag, icke heller hade statsskeppe
så lyckligt blifvit styrdt genom klippor och brännin:
gar. Vi kunna icke alla sitta på Storthings bänken
men våra representanters ära är vår ära, deras lyc
kosamma verksamhet är oss alla till gagn och gläd
je. Förakt öfver den usling, som af fåfänga, äre
lystnad, egennytta, fiendskap eller a:und bortkastai
sin röst eller nedbryter en annans medborgerliga för
troende! En sådan är en landsförrädare och skall
i tidens ordning ej undgå sitt straff. En hvar välje
så, att han utan att rodna kunde visa sin valsede
till allas eftersyn. Har man något mot en kandidat
gifve det öppet tillkänna och grunderna för sin me:
Ding! Det är en redlig mans handlingssatt. Rätt
skaffenhet, duglighet, frihetssinne, se der de egen.
skaper vi böra söka efter, hvad klass af medborgare
han tillhör, om han är embetsman eller bonde, det
är likgiltigt. Fattas det honom någon af dessa e-
genskaper, är han icke vår man. Låt: m oss ej lik-
na de stammar, hvilka genom planlöshet, intriger
ller inbördes missund blifvit representerade af per-
soner, som hvarken gjort landet eller deras väljare
agn och ära. Låtom oss heldre likna kommuner
;ådana som Christiania och Trondhjem, hvilka, ge-
iom deras eniga och patriotiska anda, till de flesta
storthing lemnat de yppersta bidragen.n