va omedelbarligen uppenbarat sig, som t. ex. när det heter, att Abraham öfverlemnat sin hustru åt konung Abimelech, m. m. Sina grundsatser med afseende på denna utläggningsmetbod uttalar han ofta helt uppenbart: icke hvarje afdelning), säger han, akan tagas efter bokstafven; ofta kan något i mythisk (andelig) mening vara sannt, som, bokstafligen tolkadt, skulle vara en lögn; mycket skildras såsom försiggånget, fastän det icke så försiggått m. m. sÄfven på Nya Testamentet använder Origenes denna allegoriska tydning, ty, emedan det är ett verk af asammap anda och uppenbaradt af samma Gud som det gamla så har också denna Gud, i det nya Testamentet, ställt sådant som verkligen skett, tillsammans med hvad som icke skett, hvilket sednare icke får tagas annorlundaän i andelig mening; hvadan Origenes ock jemför till och med fiere evangeliska berättelser med till hälften fabelaktiga historier hos hedniska skrifställare. Derigenom närmar han sig mythiska ståndpunkten och varnar de förnuftigare för blind tro samt anbefaller dem att nyttja sitt förstånd och strängt pröfva. — Anmärka böra vi dock, att Origenes, hufvudsakligen af fruktan för misstydningar, icke vid någon speciel historia i nya Testamentet rent ut säger, att den icke verkligen kunnat tölldraga sig så, som derom berättas. I några fall uttrycker han sig temligen tydligt, och om de köpslagandes utjagarde ur templet Matth. 21. 42) säger han rent ut, att Jesu uppförande, bokstafligen taget, skulle varit förmätet och opassande. aEfter Origenes förklarade man också vissa specialiteter allegoriskt, men ansåg dylika händelser dock tillika verkligen hafva tildragit sig. kÄfven det tredje af de ofvanför nämnda utläggningssätten — att man nemligen anser det berättade för verkligen försiggånget, men betraktar det som rent mensklig, icke gudomlig historia — äfven detta uppträdde redan tidigt, dock endast hos kristendomens motståndare. — Dessa erkände väl maceket historiskt i Jesu lefnad, men förklarade det underbara för dikt, till och med för bedrägeri, och försatte sig dermed på den ståndpunkt, vi ofvan framställt som den första.n