ett par sekunder och svarade derefter fast och lång-
samt: Ja, jag måste hafva en förtrogen här på går-
den; min stackars syster är allt för svag och fruk-
tande; ingen af tjenstfolket vågar jag förtro mig
till; ingen främmande, absolut ingen får komma hit;
Di, miss Porthie, är den enda, och om ni blott vill,
om ni visir ...s — Ännu ett, afbröt hon: raskt,
phvad dei än är, blott det icke strider mot religion,
pligt och ära; dock ... liksom finnande, att hon
sagt något opassande, och gjorde ännu mera upp-
märksamhet härpå af kaptehens mörknande blick
och missbilligande min; dock förlåt ...o — Han
lät henne icke fullfölja ursäkten, och sade: i mor-
gon afton vid denna tid, om ni blir fast i ert ädla,
heroiska beslut, skall ni sjelf döma om sakens både
vigt och rättsenlighet. . Under denna mellantid må
mi ännu rätt noga öfverväga, om ni eger nog mod
att dela det hemska af en hemlighet; dock utan
att dela dess faror.
Maccaribly hade redan för längesedan lagt sig, då
Maria ännu stod grubblande öfver detta samtals
dunkla innehåll, och man skall kanske mindre för-
undras öfver, att hennes sömn var afbruten och o-
rolig, än att hon följande morgon var fullkomlig!
ense med sig sjelf om att låta inviga sig i de obe
kanta, men ganska säkert högst förfärliga myste
rierna.
Hela dagen var Maccarthy osynlig; han var ickt
på sitt rum, icke heller på jagt; ingen visste hva
han uppehöll sig, och ännu mindre hvad han gjorde
Omsider infann han sig vid Aftonbordet, der mis:
Maccarthy också var närvarande. Så snart der
tysta måltiden var förbi, tjenstfolket borta och Luc;
hade rest sig för att gå till sina rum, ledsagad
som vanligt, af Maria, gaf kaptenen denne sednart
en vink, att han väntade på henne tills hon kon
tillbaka. Det dröjde en timma eller mera, in
nan Lucy insomnade, och då hennes väninna å
ter inträdde i matsalen, fann hon kaptenen ännt
sittande på sin stol, med ögonen stelt riktade
mot taket och händerna korslagda öfver brö:
stet. Han förblef en stund i denna ställning
och sade seian med djup och qväfd stämma: Hai
ni tagit ert beslut?, — J2,, Svarade hon, jag ä
fullkomligt beredd att invigas i er hemlighet, oct
att uträtta för er allt, hvad som kan stå i min in
skrärkta förmåga, — aSå var god och följ mig!
sade han i det han reste på sig; men tag er plaid