allt, der civilisation finnes och hos hvar och en,
som icke är likgiltig för hela den stora strid om
iderna, som utgör tidehvarfvetsi skådespel.
Främst häribland står det nyss slutade parla-
mentsvalet i England. Den oväntade afgjorda
öfvervigt, som Tory-partiet eller den andliga och
verldsliga oligarkien dervid vunnit; den skenbara
reaktion i de politiska tänkesätten hos majorite-
ten i hela landet, som häruti tyckes uttala sig;
den fröjd och de förhoppningar, som reformens
fiender, ultra-Rotteriernas anhängare och despo-
tismens vänner äfven i andra länder deraf skola
hemta; allt detta påkallar en närmare undersök-
ning hvad orsaken kan vara till ett sådant re-
sultat, och hvilka följder deraf kunna uppstå för
de politiska grundsatsernas fram- eller återgång
i allmänhet.
Mången föreställer sig att den bekanta reform-
billen, som för 40 år sedan antogs till grund för
Storbritanniens representationssätt, jemnade alla
de missförhållanden, som förut der ägde rum, då
jord-aristokratien helt och hållet disponerade plu-
raliteten i Underhuset, i följd af sitt inflytande i de
såkallade ruttna köpingarna — små förfallna plat-
ser, som likväl af ålder hade fått rättighet att
sända ledamöter till parlamentet, under det mån-
ga stora och folkrika städer aldeles saknade den-
na rättighet. Detta är likväl ingalunda händelsen.
Åtskilliga af de ruttna köpingarna utströkos väl
från valrättslistan, men jemkningen blef högst
ofullständig; den nya valrätten stadgades icke
efter proportionen af folkmängden i allmänhet
öfver hela landet, icke ens inom städerna och
landsbygden hvar för sig, utan innehöll en, vis-
serligen något modifierad, men likväl ännu gan-
ska godtycklig bestämning för hvarje distrikt
serskildt. I följd häraf är ännu missförhållan-
det i proportionen till folkmängden så stort, att
det finnes städer med 413,000 invånare, som ut-
se två ledamöter lika väl som Liverpool, Man-
ehester och Birmingham med hvardera 2 aå
300,000 invånare. Nu har det nyss förrättade
valet visat det egna förhållandet, att i de min-
dre städerna segrade för det mesta Tories, då
de liberaia deremot hade en afgjord öfvervigt i
de folkrikaste distrikterna. En annan omstän-
dighet, hvilken vi finne anmärkt i en Engelsk
tidning, är att der de liberala segrat, hafva de
på de flesta ställen haft en mycket stor plura-
litet, då denna deremot endast bestått af några
få rösters öfvervigt på de ställen, der Tories blif-
vit valde; och denna uppgift hekräftar sig, om
man sammanslår summorna af alla voterande för
alla valen i hela Storbritannien, hvarvid antalet
af dem, som röstat för liberala ledamöter, enligt
samma tidnings kalkyl, skall vara större, än af
dem som voterat på Tories, hvadan de sednare
i sjelfva verket, oaktadt sitt öfvertag i ledamö-
ters antal, icke representera landets majori-
tet. Denna omständighet anses så mycket märk-
ligare, som valmännen af det liberala partiet och
medelklassen i allmänhet sägas varit vida för-
sumligare att registrera in sig i vallistorna, än
Tories, hvilka för detta ändamål i tid uppbju-
dit alla sina krafter, och derföre är för närva-
rande det allmänna ropet från den förra sidan,
att man bör skynda sig godtgöra detta till nä-
sta gång.
Allt sådant oaktadt kan det ej nekas, att oli-
garkien för ögonblicket vunnit en verklig oeh
stor seger, och härtill hafva flera sammanstötan-
de orsaker bidragit. En af dessa, och kanske
dena för ögonblicket mest verkande var, att de
fleste landtbrukare voro uppskrämde af inrikes
ministern, Lord Russel!s proposition om nedsätt-
ning på tullen för införsel af utländsk spannemål.
Ehuru deona åtgärd skulle bidraga till en bil-
ligare lefnadskostnad, och sålunda blifva en stor
välgerning för hela den arbetande klassen, så
skulle naturligtvis alla de arrendatorer (farmers)
som ingått kontrakter för vissa år om arrende i
penningar för vissa år, förlora på denna pris-
nedsättning i första hand, eller tills de isin tur
finge betinga sig billigare vilkor; och för de stora
jordegarne blefve det otvifvelaktigt en uppoffring
till den manufakturidkande befolkningens och
arbetarens förmån, hvilken de så länge som möj-
ligt vilja fördröja, icke aktande derpå, att om
England genom höga priser på lifsmedel hindras
att hålla sig uppe på verldsmarknaden i industri-
ell täflan med andra nationer och den slöjdid-
kande befolkningen derigenom aftager, så minskas
slutligen äfven konsumtionen af jordprodukterna
af sig sjelf, i fall icke alltsammans under tiden
brytes sönder af en revolution. Den andra or-
saken är att söka hos den Engelska högkyrkan
och dess rika presterskap, som ganska väl ser,
att en inskränkning i dess öfver all höfva upp-
drifna timliga emolumenter samt dess välde öf-
verhufvud måste blifva en följd af liberala grund-
satsers fortfarande inflytelse, och derföre alltid