Article Image
TSE AR SAP ER SE PETERS Pe Judarne, hvilkas antal i Sverige är ganska ringa, och i de flesta fall meddelat dem enahanda borgerliga rättigheter med de Kristne. Denna författnings publiecerande den 44 September, blef signalen till nya. oroligheter, hvilka förnämligast riktades mot Skogman och Judarne. Den under byggnad stående synagogan förstördes 9). Afven Stockholms borgerskaps 350 äldste ingåfvo till regeringen en föreställning mot främmande Judars inlåtelse i riket. En ny kongl. förordning af den 21 September utkom nu, som till största delen återkallade de åt Judarne beviljade koncessioner, och kort derefter aflägsnades Skogman från Finans-departementet äfvensora Hartmansdorff från Hofkanslers-befattningen. Icke desto mindre fortforo oroligheterna ända till början af Oktober och år 4839 inkommo petitioner från 30 städer, undertecknade af 44 till 4500 borgare, som anhöllio om förordningens af den 30 Juni: 1838 fullkomliga återkallande, till dess alla Sveriges städer fått tillfälle att deröfver yttra sig. Midt under oordningarne i hufvudstaden, hvarom en undersökning företogs, men först år 1839, inför en blandad civiloch krigsdomstol!, ehuru den ännu icke fört till något resultat 7), hade: Konungen, som icke långt förut blifvit återställd : från en svår sjukdom, genom ett fall från hästen ; den 6 Juli 1838, vrickat ena axeln; han kunde likväl den 3 September emottaga lyckönskningar öfver sitt tillfrisknande, och tre månader sednare anträda en resa till Norge, der han qvarstannade ända till följande årets början. HKronprinsen Oscars utnämnande till regent under Konungens bortovaro med ganska vidsträckta fullmakter, föranlät i de offentliga bladen en hflig tvist öfver det kongl. beslutets grundlagsenlighet. Alla dessa tilldragelser och sättet huru de bedömdes af den politiska pressen, kunde icke förfela sitt inflytande på 1840 års riksdag, utan läto spänningen mellan partierna framträda ännu skarpare. Flera beslut vittnade om oppositionens växande styrka och bestämdhet; det var hennes lätt igenkänneliga plan att åstadkomma en fullkomlig förändring inom Förvaltningspersonalen; för sådant ändamål förnyades ständigt hos de serskilda stånden, i utskotten och i de liberala tidningarna, anfallen mot statsrådets ledamöter. Opinions-nämnden, som har att utta! Ja sin tanka öfver Högsta Domstolens ledamöter och till och med kan afsätta tre af dem, förklarade verkligen tre bland desse domare oförtjente nationens förtroende; dock kom det ej till någon afsättning, emedan den erforderliga pluraliteten af två tredjedelar bland rösterna icke förenade sig derom. Derjemte hade Konstitutions-utskottet uppställt 34 klagopunkter emot Statsrådets ledamöter, för godtyckligt öfverträdande af Ständernas anslag, för utdelande af utormordentliga löner och löneförhöjningar, för judeförordningen 0. s. v. Dessa anklagelsepunkter hade bordt hänvisas till Justitie-Ombudsmannen, för att vid riksrätt anställa åtal emot de komprometterade; men som desse, till följd af en allmän förändring inom Statsrådets personal, redan tagit afsked och riksrätten ej kan ålägga något högre straff än aflägsnande från embetet, så blef saken utan påföljd 9). Konungens i sig sjelft såsom ändamålsenligt ansedda beslut, att nedsätta utförsel-tullen på stångjern, föranledde likväl tadel emedan det var fattadt utan Ständernas hörande. I synnerhet häftiga och långvariga debatter uppkommo dels hos serskilda stånd, dels i Statsutskottet om budgeten och dermed sammanhängande vigtiga principfrågor. Sålunda förklarade StatsUtskottet den 10 Mars med 49 röster mot 43, det Riksstånden voro berättigade att ensamma bestämma om alla statsinkomster. Denna fråga afgjordes genom ledamöterne af Bondeståndet och större delen af Borgareståndet, ehuru Adelns moderata opposition, och deribland Grefve Horn, biträdt minoriteten. Adeln hade äfven i enlighet med Konungens proposition ansett ena förhöjning i civillistan i flera fall nödvändig; Bönderne deremot hade, till följd af en motion af Grefve Anckarsvärd, förkastad på riddarhuset, men åter upptagen inom Bondeståndet, fordrat en nedättniog deri af 400,000 Rdr. Statsutskottet öreslog att nedsätta ministerstaten med 400,000 Rdr Rgs, att förminska Kronprinsens Husarregemente och indraga Lifgardet till häst. Dessutom yrkade Bönderne på lotteriets afskaffande. Som Stånden icke kunde förena sig öfver dessa och flera andra anslagsfrågor, så måste, enligt konstitutionen, Statsutskottet förstärkas, för att definitivt kunna afgöra de financiella frågor, hvari två Stånd stannat emot två. I detta,som består af 420 ledamöter, erhöll oppositionen åter öfvervigten. Det förkastade den föreslagna förhöjningen för gevärs-tillverkningen och vattenkommunikationer, äfvensom den föreslagna anvisningen af höteler eller hyresmedel för de föredragande Statsråden. Derjemte proponerades ytterligare nedsättning af utgifterna och Stats och Ekonomi-utskotten projekterade till och med alla. biskopslöners indragning efter de nuvarande innehafvarenas död. Detta förslag förkastades likväl af Presteståndet utan omröstning. (Slutet följer.) 5) Detta är alldeles orätt. Synagogan förstördes icke allenast icke, utan, så vidt vi veta, lyftes ej en gång en enda hand för att våldföra sig ons RA Kn a hPA -—-— a BA IA MH AH Å re Rå RAR AA LK

27 juli 1841, sida 3

Thumbnail