gamla grenar från deras ursprung, hvarigenom bu
skens fruktqvistar alltid föryngras, hvilket bidrage:
att behålla: buskarne friska och fruktbärande.
Buskar, som på gamla sättet blifvit uppdragne
och sedan fått växa utan vidare tillsyn och ans
kunna ej gifva fullkomligt mogna bär, emedan frår
deras rötter årligen utskjuta en myckenhet rot
skott, hvilka från fruktqvistarne borttaga den nä
ring, som frukten kräfver till sin skyndsamma ut
bildning och mognad. Af de så kallade engelsk:
stickelbärsbuskarne frambringa många mycket stora
tjockskaliga och serdeles sura bär. Orsaken dertil
är den, att de få växa fritt, utan tillsyn, skärninj
och ans. Isynnerhet inträffar detta med de stor
växtaste sorterna, hvilkas grenar växa horisontel
ut från stammen. De sorter, som bilda sina frukt
grenar rätt uppstående, såsom de ljusröda engelska
äro alltid sötare. Då man jemförer dessa buska
med de andra, som hafva nedliggande grenar, fin
ner man genast orsaken vara den, att de förras bä
hafva fri tillgång till sol och luft, då deremot dt
sednares äro gömda under grenar och löf.
Om unga buskar under de första fem åren fram
skjuta några sidoskott ifrån stammen, böra dess:
bortskäras tätt vid sitt ursprung; skulle något skot
framskjuta i närheten af rotkronan, bör man un:
danföra jorden så, att man kommer åt att afskärz
skottet tätt invid gamla trädet. All skärning så
väl af äldre som yngre qvistar bör sorgfälligt oct
noga verkställas, ty lemnas någon del af det af
skurna skottet, så bildar sig efter kort tid ett elle;
flera ögon, hvarifrån nya skott åter utskjuta.
Stickelbärsbuskar kunna bildas i flere former, t
ex. i espalier, pyramid, m. fl., men i stället för
alla sådana kan man helt enkelt begagna 14 tums
långa käppar med en klyka i ändan, med hvilke
man understödjer fruktgrenarne, så att de ej; kom-
ma jorden närmare än 42 tum, eller på ett afstånd.
lika med stammens höjd. Denna method fordrar
minsta kostnad och besvär, men är lika ändamåls-
enlig, som någon af ofvannämnde konstiga former
Låter man buskarne få växa utan all bildning,
så lemna de föga hopp om förbättrade sorter. De
deremot, som behandlas på nu uppgifna sätt allt.
ifrån första året, blifva till större delen, kanske til
trefjerdedelar af plantornas antal, utmärkta så väl:
storlek som öfriga goda egenskaper, hvilket genom
flerårig erfarenhet blifvit tillräckligt utrönt.
Att Tästa uppmärksamheten endast vid frambrin
gande af sorter med de största bär, bör ej vars
hufvudsak för den, som vill uppdraga plantor a
frö. Tidiga tunnskaliga och serdeles välsmakliga
slag böra vara de mest eftersträfvade. De tjock:
skaliga, om än ganska stora, äro ofta surare, eme-
dan sockerämnet först sent hos dem hinner utveckle
sig. De tunnskaliga äro deremot vanligen sötare
samt kunna begagnas i hushållet till allehanda an.
damål, äfven till beredande af ett behagligt och
helsosamt vin.
Af hvad här ofvan blifvit sagdt om buskar, som
uppdragas af frö, kan man lätt göra tillämpningen
till de goda sorter, som man köper i handelsträd:
gårdar. Likväl äro de, som från nörjan fått skjuta
rotskott, envisa att bibehålla denna egenskap, soi
är både besvärlig och hinderlig för deras bördighet