äfven som af honom sjelf förut förfäktade, politiska principerna i det af honom utgifna aLitteraturbladet, hvari han bekände sig till en moderat opposition. Han hadep, enligt egen bekännelse, agenom historiska studier bringats till affall från den historiska skolan,. Geijers val år 4839 till Riksdagman för Upsala Akademi, äfven som den år 4838 i onåd fallne Öfverståthållaren, Baron Sprengtportens emottagande af de Studerande vid nämnde akademi, äro omisskänneliga tecken till en förändrad politisk sinnesstämning hos både lärare och lärjungar. Hos en del af folket hafva imedlertid de, mot det bestående riktade meningarna till och med höjt sig till en republikansk spets. Som representant af denna yttersta tendens, kan den bekante politiske skriftställaren Kapten Lindeberg anses, hvilken år 4838 utgaf en ströskrift, kallad: aRevolution och Republik, som börjar med de orden: a vår tid är en revolution, som icke syftar till en republik, ingenting annat, än ett tillfälligt upplopp, en lyckad konspiration, en enskild handling, som väl kan förändra några personers belägenhet och öden, men ej statens och folkets. För öfrigt är det mot den nuvarande dynastien fientliga parti ännu ganska obetydligt, och ännu mindre blir man varse någon sympati för den fallna konungaätten. Underrättelsen om den i S:t Gallen i Schweiz den 7 Februari 4837 aflidne Gustaf IV Adolfs död emottogs i Sverge med mycken likgiltighet. Afven de år 1837 utspridda ryktena om dess sons Prins Gustafs välgrundade förhoppningar, om Konung Carl Johans bekymmer och om föregifna underhandlingar mellan honom och nämnde Prins, voro, som det synes, helt och hållet hemtade ur luften. Någre schweitziske studenters förvisning från Stockholm, dit de anländt från Norge nämnde år, och hvaraf en hade haft bestyr med den aflidne Konungens begrafning, ansågs derföre temligen allmänt som ett öfverflödigt försigtighetsmått, och om en af den adeliga oppositionens förnämste ledamöter, Grefve Anckarsvärd, år 4840 förnyade sin förut väckta motion, om upphäfvande af 4842 års förbud mot all gemenskap med f. d. Kongl. Familjen, så trodde man sig deri väl igenkänna ett uttryck af missnöje med den nuvarande Konungen 3), men alldeles icke af någon sympati för den förvista familjen. Det kunde ej fela, att den, hela folket genomgående splittringen iåsigter yttrade sig äfven inom den högsta förvaltningsmyndigheten, Statsrådet, ehuru här i mindre skarp kontrast; men ett bestående parti, ogynnsamt mot alla reformer och koncessioner, samt betraktande tryckpressen som det högsta onda, uppreste sig här ända till sednaste tider emot ett slags juste-milieu, som med skygghet förfäktade en partiel oeh gradvis utförd reform. — (Forts. följer.) 3) Förf. gör häri helt säkert Grefve Anckarsvärd orätt. Hans förslag motiverades tvertom troligen af den, hos hvarje sansad och upplyst man rådande öfvertygelsen, först om denna lags öfverdrifna stränghet och obehöflighet, och för det andra om det obehöriga och konstitutionsvidriga i dess tillkomst, hvarigenom den i sjelfva verket saknar all egenskap af lag.