universiteterna. Endast inom bergsväsendet oci
i några delar af naturvetenskaperna bibebåille
Svenska lärdomen sitt fordna anseende. Dett:
gäller likväl icke inom den för Sverige så vig
tiga skogshushållningen ; lika litet åtgöres föl
landthushållningen och slöjderna 1). Vanligtvis
har juristen på två år och kameralisten på et
slutat sina universitets-studier. Dessutom saknas
tillräckliga statsexamina, hvarför också icke län-
gesedan ett förslag i detta ämne afgafs inom
Borgarståndet. Som till följe häraf de grund-
ligt bildade embetsmännens antal icke kan vara
betydligt, så är deremot deras, som endast följa
den traditionella rutinen, så mycket större, hvil-
ket förhållande också inom förvaltningen haft
skrifveriets och formväsendets utvidgning i oänd-
lighet till följd. En i det traditionella envis!
fasthängande embetskasts motstånd, äfvensom en
folksrepresentation, hvilken, enligt Grefve Björn-
stjernas träffande uttryck, aförspiller sin kraft i
friktionen, förlänga således missbruken och för-
dröja de nödvändigaste reformer, som härigenom
blifvit aldeles isolerade, utan att någonsin för-
må tränga till det ondas rot. Till sådana par-
tiella reformer höra offentlighetens införande vid
underdomstolarna enligt 4855 års Ständers be-
slut 2), likväl med förvägrande af den likaledes
begärda offentligheten vid poliskamrarna. Det
vigtigaste som, utom beväringens införande år
418142, kommit till stånd inom Sveriges senare
statslif, är den nya civil- och kriminallagens
fulländande, hvilken förelades 1834 års Ständer.
På dessas begäran har en serskildt kommision
utarbetat en sammanträngd öfversigt af det nya
lagförslagets plan och grundsatser, hvilken tilli-
ka med Högsta Domstolens betänkande öfver
kriminal-lagen, förelades Ständerna år 1840, för
att tjena dem till ledtråd vid-en närmare pröf-
ning. Redan för mer än 30 år sedan, hade en
kommision blifvit tillsatt att utarbeta nämnda
förslag, hvilken äfven fullbordade Civillagen år
4826 och några år senare kriminal-lagen — ett
arbete, som i Sverige tyckes erbjuda mindre
svårighet än i andra Europeiska stater, emedan
den Svenska rättsläran tämmeligen sjelfständigt
utvecklat sig ur den forn-Skandinaviska, så att
den Romerska lagfarenheten deri icke ens in-
gått såsom hjelpreda; men äfven nu tyckes den
nya lagens antagande vara tämmeligen långt
borta, emedan regeringen, som ännu icke en
gång pröfvat förslaget, först vid nästa riksdag
lofvar en proposition i ämnet.
De båda politiska hufvudpartierna i Sverige
stödja sig, i sina afvikande skildringar af landets
tillstånd, i synnerhet de materiella förhållander-
na, för det mesta på obestridliga fakta. De sken-
bara motsägelserna upplösa sig imedlertid täm-
meligen lätt, så snart man ej vill förbise, att na-
tionalkrafterna och nationalförmögenheten kunna
tilltaga samtidigt med en olika fördelning deraf;
att jemväl i Sverige, liksom i andra Europas län-
der, behofven och begären kunna tilltaga i än-
nu högre grad än medlen för deras tillfredställ-
ande; att i folklifvet öfverhufvud tagit, allt bör
mätas efter olika förhållanden och att en blick
på det nästgränsande Norriges vida snabbare
förkofran, denna monarki med republikanska
institutioner, måste understödja Svenska opposi-
tionens påståenden och gifva näring åt den de-
mokratiska andan. Dertill kommer intelligensens
tillväxande allmännelighet och derigenom det
klarare medvetandet samt den lifligare känslan
af alla det beståendes brister. Denna bildnings-
process alstrades väl icke omedelbarligen mer
påskyndades genom tryckfrihetens införande och
juryns i tryckfrihetsmål antagande år 41845, :
stället för den censur och det trycktvång som
existerade under Gustaf IV Adoifs tid. Först
sedan ungefär 43 år har, i den periodiska litte-
raturen, den politiska syftningen blifvit företrä-
desvis herrskande, så att journalistiken för när-
varande utgör en makt i staten, hvilken med
sin jemförelsevis större tyngd, faller i oOopposi-
tionens vågskål. Till följe häraf har en, ehuru
icke sällan till karrikatyr urartande, politisk tid-
nings- och half-bildning spridt sig bland det tal-
1) Det bör erkännas, att något verkligen gjorts
för dessa ändamål genom skogs och tecknolo-
giska instituternas stiftelse, men hvilket skett
till följe af Ständernas yrkande. Landsbruks-
Akademiens inrättning är ett regeringens verk,
men huru den uppfyller sin bestämmelse, der-
om tyckes allmänna meningen icke vara
oense.
23) BondeStåndet tog häri initiativen vid 41828
— 41830 årens riksdag, derigenom att de!
helt enkelt öppnade sina dörrar för främman.
de åhörare. De öfriga Stånden beslöto di
samma åtgärd men först att börja vid påföl
jande riksdag.