universiteterna. Endast inom bergsväsendet oci i några delar af naturvetenskaperna bibebåille Svenska lärdomen sitt fordna anseende. Dett: gäller likväl icke inom den för Sverige så vig tiga skogshushållningen ; lika litet åtgöres föl landthushållningen och slöjderna 1). Vanligtvis har juristen på två år och kameralisten på et slutat sina universitets-studier. Dessutom saknas tillräckliga statsexamina, hvarför också icke längesedan ett förslag i detta ämne afgafs inom Borgarståndet. Som till följe häraf de grundligt bildade embetsmännens antal icke kan vara betydligt, så är deremot deras, som endast följa den traditionella rutinen, så mycket större, hvilket förhållande också inom förvaltningen haft skrifveriets och formväsendets utvidgning i oändlighet till följd. En i det traditionella envis! fasthängande embetskasts motstånd, äfvensom en folksrepresentation, hvilken, enligt Grefve Björnstjernas träffande uttryck, aförspiller sin kraft i friktionen, förlänga således missbruken och fördröja de nödvändigaste reformer, som härigenom blifvit aldeles isolerade, utan att någonsin förmå tränga till det ondas rot. Till sådana partiella reformer höra offentlighetens införande vid underdomstolarna enligt 4855 års Ständers beslut 2), likväl med förvägrande af den likaledes begärda offentligheten vid poliskamrarna. Det vigtigaste som, utom beväringens införande år 418142, kommit till stånd inom Sveriges senare statslif, är den nya civiloch kriminallagens fulländande, hvilken förelades 1834 års Ständer. På dessas begäran har en serskildt kommision utarbetat en sammanträngd öfversigt af det nya lagförslagets plan och grundsatser, hvilken tillika med Högsta Domstolens betänkande öfver kriminal-lagen, förelades Ständerna år 1840, för att tjena dem till ledtråd vid-en närmare pröfning. Redan för mer än 30 år sedan, hade en kommision blifvit tillsatt att utarbeta nämnda förslag, hvilken äfven fullbordade Civillagen år 4826 och några år senare kriminal-lagen — ett arbete, som i Sverige tyckes erbjuda mindre svårighet än i andra Europeiska stater, emedan den Svenska rättsläran tämmeligen sjelfständigt utvecklat sig ur den forn-Skandinaviska, så att den Romerska lagfarenheten deri icke ens ingått såsom hjelpreda; men äfven nu tyckes den nya lagens antagande vara tämmeligen långt borta, emedan regeringen, som ännu icke en gång pröfvat förslaget, först vid nästa riksdag lofvar en proposition i ämnet. De båda politiska hufvudpartierna i Sverige stödja sig, i sina afvikande skildringar af landets tillstånd, i synnerhet de materiella förhållanderna, för det mesta på obestridliga fakta. De skenbara motsägelserna upplösa sig imedlertid tämmeligen lätt, så snart man ej vill förbise, att nationalkrafterna och nationalförmögenheten kunna tilltaga samtidigt med en olika fördelning deraf; att jemväl i Sverige, liksom i andra Europas länder, behofven och begären kunna tilltaga i ännu högre grad än medlen för deras tillfredställande; att i folklifvet öfverhufvud tagit, allt bör mätas efter olika förhållanden och att en blick på det nästgränsande Norriges vida snabbare förkofran, denna monarki med republikanska institutioner, måste understödja Svenska oppositionens påståenden och gifva näring åt den demokratiska andan. Dertill kommer intelligensens tillväxande allmännelighet och derigenom det klarare medvetandet samt den lifligare känslan af alla det beståendes brister. Denna bildningsprocess alstrades väl icke omedelbarligen mer påskyndades genom tryckfrihetens införande och juryns i tryckfrihetsmål antagande år 41845, : stället för den censur och det trycktvång som existerade under Gustaf IV Adoifs tid. Först sedan ungefär 43 år har, i den periodiska litteraturen, den politiska syftningen blifvit företrädesvis herrskande, så att journalistiken för närvarande utgör en makt i staten, hvilken med sin jemförelsevis större tyngd, faller i oOoppositionens vågskål. Till följe häraf har en, ehuru icke sällan till karrikatyr urartande, politisk tidningsoch half-bildning spridt sig bland det tal1) Det bör erkännas, att något verkligen gjorts för dessa ändamål genom skogs och tecknologiska instituternas stiftelse, men hvilket skett till följe af Ständernas yrkande. LandsbruksAkademiens inrättning är ett regeringens verk, men huru den uppfyller sin bestämmelse, derom tyckes allmänna meningen icke vara oense. 23) BondeStåndet tog häri initiativen vid 41828 — 41830 årens riksdag, derigenom att de! helt enkelt öppnade sina dörrar för främman. de åhörare. De öfriga Stånden beslöto di samma åtgärd men först att börja vid påföl jande riksdag.