till hvilket man då och då reser på förrättning, så kunne vi icke antaga detta annorlunda än såsom ett bevis, att han på ett praktiskt sätt vill än ytterligare öfvertyga Svenska folket om att dessa platser, så som de nu vanligen skötas, äro förnämligast grannlåts-poster och sinekurer för det politiska devuemanget, samt om lättheten att, utan skada för ärendernas gång, ställa dem på en betydligt mindre kostsam fot för det allmänna. — Malmö Tidning förmäler, att det rykte der blifvit gängse, att ytterligare en af borgmästaresidans ledamöter i BorgareStåndet, Hr Borgmästaren Helleday, skulle hafva blifvit hugnad med en Domsaga, nemligen Jönsåkers i Södermanland, som står ledig efter Hr Justitie Statsministern Törneblad. — De utländska prinsar, som besökt Skåne, inträffade, såsom förut bestämdt var, d. 43 dennes i Malmö och afreste dagen derpå med ångfartyget Malmö till Köpenhamn. — Den berömde Geologen Leopold v. Buch har inpasserat i Helsingborg, och lärer ämna att för sin vetenskap göra en resa i Sverge. — —ttto— ———— Med anledning af Aftonbladets uppmaning till tidningarne i Linköping att yttra sig angående. de i Statstidningen och Norrköpingstidningar förekommande! insinuationer, att Linköpings Borgerskap skulle underkänna sin representants, Herr Nordvalls handlingssått under nyssförflutna riksdag, yttrar Linköpingsbladet, att det icke vill ingå i några detaljer, amen kan, såsom orden lyda, aförsäkra Aftonbladet, catt det är pur osanning, att Linköpings borgerliga samhälle någonsin underlåtit att värdigt bylla och velat hylla sina Riksdagsmän och värdigare än genom blotta ätandet och drickandet, och en sanning är, att Hr Nordvall icke heller blifvit bortglömd. Men förskylla honom bör man, om hans tänkesätt och sjelfständiga karakter icke låter smickra sig af en måltid mat och några glas vin och punsch, eller låter deremot utbyta sitt sielfständiga tänkesätt, Mat och drick har kan hemma, bättre kanhända än den en legd mat-kompositör frambringar. Att han blifvit formelt inbjuden till måltiden är lika säkert. Hans ursäkt, att han icke kom, ligger i de ofta nog för en driftig handlande påkommande händelser, då han måste uppoffra nöjet att svara emot sjelfva välsneningen för att ej försumma en affär, hvars afgörande nu och icke någon annan gång varit möjlig att afgöra. — Den siste strofen i den i Statstidningen N:o 459 införde aKorr. art. från Linköping, der det står att anaturligtvis någon inbjudning af stadens Riksdagsmän icke kunde komma i fråga, aliksom den ej heller varit i fråga, är på en gång utmärkt stötande och tillika löjlig, och förekommer d. B. i bevisningsväg, hvarföre en sådan förfördelande utmärkelse för Hr Nordvall ansetts böra citeras för att höja glansen af högtidligheten — förekommer, som sagdt, L. Bl. som cgudsfred yxskaft., Ty hvad i Guds namn behöfde man blanda in Hr Nordvall i berättelsen om högtidligheten i öfrigt? Men devuementets reflexioner och slutkonst må man förlåta slika desperata utflygter. — mreme—LL