NAGRA FAKTA TILL BEDÖMANDE AF HÖ. GA SKYDDSTULLARS VERKAN. Vi hafva vid ett par föregående tillfällen omnämnt något litet af de sakrika upplysningar som erhållits vid förhören i den kommitt, som varit nedsatt af Engelska parlamentet, för at! af handtverkare, handlande och vetenskapsmär inhemta underrättelser med afseende på den dei ifrågaställda modifikationen i tulltaxan. Iblanc de intressantaste, som dervid förefallit, är et anförande af den bekanta doktor Bowring, som gjort statsekonomiens praktiska studium till sit hufvudyrke, och för detta ändamål icke gått til väga med ledning af toma teorier, utan genom: Fest hela Europa, imsamlat rika statistiska upp: Jysningar, och endast från deras jemförande frår serskilda länder dragit sina resultater i afseende på systemernas inverkan. Se här ett utdrag af hans s. k. vittnesmål: aSkyddstullarne stegra prisen ilandet, förminska handelsrörelsen och derigenom äfven statsinkomsterna. I de länder, der skydds-systeme hunnit den största utvidgning, gifva tullarna de ringaste behållningarna. Frankrike t. ex, uppbär under ett skyddssystem endast en niondedel per man af hvad som inkommer i England under ett liberalare system. I Amerika, der högsta tullafgiften är 20 proc., utgöra tullinkomsterna de största i landet. En annan ofördelaktig verkan af skyddstullen är, att derigenom upptages af nationen en ofantlig indirekt skatt, hvaraf ingenting inflyter i Statskassan. I England t. ex. är införsel af slagtkreatur och kött förbjuden. Om man nu antager, att de 25 millioner, som ugöra befolkningen, årligen fö: brukade 4,2350,000,000 skålpund kött och hvarje skålpund genom förbudet höjes i pris med 2 pence, så synes häraf, att man genom förbudet tager ur folkets ficka 40 millioner pund sterling, utan att staten får det ringaste. Detsamma är förhållandet med sccker. Man räknar, alt deraf behöfves per man, i England 47 skålpund; (i Frankrike 434, inom Tyska tullföreningen 3919, i hela Europa per medium taget 2 17, skålp.) och om tullen fördyrar sockret med 2 pence per skålpund, betalar folket 3 1, millioner pund sterling utan att statskassan får något. Med spanmålen gäller detsaruma: Storbritanien förbrukar hvarje år 43,000,000 qvarters. Tullen fördyrar priset med 5 skilling sterling på hvarje qvarter och folket får således utbetala 414 millioner pund sterling, utan att statskassan har godt deraf. Då skyddstullen blir så hög, att den fråmmande artikeln helt och hållet uteslutes, kar landet naturligtvis icke hafva någon inkoms deraf; minskar denna tull i någon mån tillförseln, förminskar den statsinkomsten i samme: förhållande. På detta sätt har Frankrike, på 34 millioners befolkning, blott en tullinkomst af 3 ! millioner pund Sterling, under det England med ett liberalare system, på 24 millioner har er nettobehållning af tullen, utgörande 20 millione: pund. Öfserallt visar det sig, att manufakturerna komma till högsta blomstring, der de icke hafva så kalladt skydd af tullar eller införselförbud. Et exempel derpå är bomullsmanufakturen i Eng land, som har det minsta skyddet, och i början ble: snart sagdt förföljd; och i Frankrike, der bomullsfabrikationen var mest gynnad af all fabriksrörelse, har den endast gjort ringa framsteg, under det att sidenfabrikationen, som blifvit mindre gynnad och måste konkurrera med utländsk tillverkning, bunnit till den högsta höjd. Såsom exempel uppå hvad förvärfs-friheten är värd, böj man betrakta Schweitz, som, oaktadt flerfalldiga hinder, har uppnått den ståndpunkt i flera industriella artiklars tillverkning, att det fördelaktig! täflar med flera, mycket mer gynnade, länder Spanien deremot, der skyddssystemet blifvit mes utvidgadt, är det land, der fabriker och hande stått mest tilibaka. De enda delar aflandet, de: något egentligt välstånd finnes, äro just de provinserne, der förbudstullar aldrig kunnat införas nemligen de Baskiska.n I afseende på verkningarne af Engeiska spanmålstullens upphäfvaride, förklarade Hr Bowring: Första följden skall elter min mening blifva, att prisens vacklande skall minskas, det fasta Europas spanmålspriser stiga och Englands falla större kapitaler användas på åkerbruket i hel: Europa, än hitintills, och spanmålshandeln betydligt ökas samt mera säd förbrukas i Englands: rn OO NN — Resande och bref från Köpenhamn berätta a a FR 1