NAGRA FAKTA TILL BEDÖMANDE AF HÖ.
GA SKYDDSTULLARS VERKAN.
Vi hafva vid ett par föregående tillfällen om-
nämnt något litet af de sakrika upplysningar
som erhållits vid förhören i den kommitt, som
varit nedsatt af Engelska parlamentet, för at!
af handtverkare, handlande och vetenskapsmär
inhemta underrättelser med afseende på den dei
ifrågaställda modifikationen i tulltaxan. Iblanc
de intressantaste, som dervid förefallit, är et
anförande af den bekanta doktor Bowring, som
gjort statsekonomiens praktiska studium till sit
hufvudyrke, och för detta ändamål icke gått til
väga med ledning af toma teorier, utan genom:
Fest hela Europa, imsamlat rika statistiska upp:
Jysningar, och endast från deras jemförande frår
serskilda länder dragit sina resultater i afseen-
de på systemernas inverkan. Se här ett utdrag
af hans s. k. vittnesmål:
aSkyddstullarne stegra prisen ilandet, förmin-
ska handelsrörelsen och derigenom äfven stats-
inkomsterna. I de länder, der skydds-systeme
hunnit den största utvidgning, gifva tullarna de
ringaste behållningarna. Frankrike t. ex, upp-
bär under ett skyddssystem endast en nionde-
del per man af hvad som inkommer i England
under ett liberalare system. I Amerika, der
högsta tullafgiften är 20 proc., utgöra tullinkom-
sterna de största i landet. En annan ofördel-
aktig verkan af skyddstullen är, att derigenom
upptages af nationen en ofantlig indirekt skatt,
hvaraf ingenting inflyter i Statskassan. I Eng-
land t. ex. är införsel af slagtkreatur och kött
förbjuden. Om man nu antager, att de 25 mil-
lioner, som ugöra befolkningen, årligen fö: bru-
kade 4,2350,000,000 skålpund kött och hvarje
skålpund genom förbudet höjes i pris med 2
pence, så synes häraf, att man genom förbudet
tager ur folkets ficka 40 millioner pund ster-
ling, utan att staten får det ringaste. Detsam-
ma är förhållandet med sccker. Man räknar,
alt deraf behöfves per man, i England 47 skål-
pund; (i Frankrike 434, inom Tyska tullföre-
ningen 3919, i hela Europa per medium taget
2 17, skålp.) och om tullen fördyrar sockret med
2 pence per skålpund, betalar folket 3 1, mil-
lioner pund sterling utan att statskassan får nå-
got. Med spanmålen gäller detsaruma: Storbri-
tanien förbrukar hvarje år 43,000,000 qvarters.
Tullen fördyrar priset med 5 skilling sterling
på hvarje qvarter och folket får således utbeta-
la 414 millioner pund sterling, utan att stats-
kassan har godt deraf.
Då skyddstullen blir så hög, att den fråm-
mande artikeln helt och hållet uteslutes, kar
landet naturligtvis icke hafva någon inkoms
deraf; minskar denna tull i någon mån tillför-
seln, förminskar den statsinkomsten i samme:
förhållande. På detta sätt har Frankrike, på 34
millioners befolkning, blott en tullinkomst af 3 !
millioner pund Sterling, under det England med
ett liberalare system, på 24 millioner har er
nettobehållning af tullen, utgörande 20 millione:
pund.
Öfserallt visar det sig, att manufakturerna kom-
ma till högsta blomstring, der de icke hafva så
kalladt skydd af tullar eller införselförbud. Et
exempel derpå är bomullsmanufakturen i Eng
land, som har det minsta skyddet, och i början ble:
snart sagdt förföljd; och i Frankrike, der bom-
ullsfabrikationen var mest gynnad af all fabriks-
rörelse, har den endast gjort ringa framsteg, un-
der det att sidenfabrikationen, som blifvit min-
dre gynnad och måste konkurrera med utländsk
tillverkning, bunnit till den högsta höjd. Såsom
exempel uppå hvad förvärfs-friheten är värd, böj
man betrakta Schweitz, som, oaktadt flerfalldiga
hinder, har uppnått den ståndpunkt i flera indu-
striella artiklars tillverkning, att det fördelaktig!
täflar med flera, mycket mer gynnade, länder
Spanien deremot, der skyddssystemet blifvit mes
utvidgadt, är det land, der fabriker och hande
stått mest tilibaka. De enda delar aflandet, de:
något egentligt välstånd finnes, äro just de pro-
vinserne, der förbudstullar aldrig kunnat införas
nemligen de Baskiska.n
I afseende på verkningarne af Engeiska span-
målstullens upphäfvaride, förklarade Hr Bowring:
Första följden skall elter min mening blifva,
att prisens vacklande skall minskas, det fasta
Europas spanmålspriser stiga och Englands falla
större kapitaler användas på åkerbruket i hel:
Europa, än hitintills, och spanmålshandeln be-
tydligt ökas samt mera säd förbrukas i Englands:
rn OO NN
— Resande och bref från Köpenhamn berätta
- a a - FR 1
