0 förutnämnde beslut, hvarföre endast Utskottet äg ansvarigt, så mycket mindre ega att undandraga mig detsammas expedierande, som grundlagen icke meddelar någon föreskrift huru med kallelse till Utskott: sammanträden skall tillgå; hvadan jag på sådan grund skall, under åberopande af nämnde beslut, kallelsen till det ifrågavarande sammanträdet ut-h färda. I Den 45 Juni förmiddagen. Hr Schartau begärde ordet och yrkade, av Ut skottet måtte åt dess främste Ledamot af hvarjek Stånd uppdraga, att hvar och en inom sitt Ständ anmäla anledswingen, hvarföre någon votering i För stärkta Statsutskottet, i dag, på morgonen, icke egt rum. Flere Ledamöter förklarade sig häruti inslämma. Hr Grefven ceh Ordföranden (Horn) yttrade äfven att han ansåg en sådan framställning hos Riksstånden böra ske, hvarefter Hr Grefven gjorde proposition, att Utskottet måtte uppdraga åt dess främste, närvarande Ledamöter af hvarje Riksstånd, att an h mäla, hvarföre Förstärkta Statsutskottet icke blifvi.å lagligen sammankalladt, och således ej kunnat til! votering sammanträda. U Hr Friherre Tersmeden erinrade härvid, att Erk Schartaus framställning icke åsyftade hvad som rörde Förstärkta Statsutskottets sammankallande, eller den ifrågasatta, mer eller mindre lagligheten af dess sammanträde, utan hvad som vid det, till i dag hl. 8Å utsatta sammanträde med nämnde Utskott förefallit.F Hr Schartau instämde häruti, med förklarande, att Statsutskottets åtgärder, i afseende på beslutet om sammanträdet och det dertill gjorda anslag, förvaredes i Utskottets protokoll. i Hr Grefven och Ordföranden gaf härefter tillkänna, att Hr Greften icke visste af något, till i dag pål morgonen sammankealladt Rikets Ständers Förstärkta Statsutskotlt, men att Hr Grefren deremot, såsom främste Ledamot och Ordförande i nämnde Utskott kände, stt detsamma i dag icke varit sammanhballadt, eller kunnat träda tillsammans i den ordning, grundlagen föreskrifrer, hvarföre Hr Grefven, efter den numera af hr Schartau gifna förklaring, öfver hvad han med sin framställning åsyftade, vägrade att framställa den af Hr Schartau yrkaie proposition.Å Hr Wästfeldt anförde, att han, på grund af detÅ anslag, som, enligt Stattsutskottets sistlidne gårdag fattade beslut, blifvit utfärdadt, till sammanträde med Förstärkta Statsutskottet i Bondeståndets sessions-Å rum, infunnit sig derstädes på utsatt tid, klockan 8 förmiddagen; att, sedan Hr Prytz inför de försemlade Ledamöterna gifvit tillkänna, att han, som befanns vara den främste bland Ridderskapet och Adeln,i vore förbindrad att föra ordet, samt bortgått, Hr Wästfeldt, som varit den främste i ordningen ett intaga ordförandeplatsen, gifvit tillkänna, att, oaktadt han, på grund af det beslut det Stånd, han tillbörde, fattat, med afseende å de voteringar, som vid sammanträdet skulle kowma att företagas, ansåg sig I icke kunna i någon votering deltaga, han likväl fann sig oförhindrad, att vid sammanträdet föra ordet,g hvarefter, och sedan Hr Wästfeldt låtit hålla upp-k rop, dervid endast 3 Ledamöter af Ridderskapet och Adeln och fem Ledamöter af Presteståndet, men deremot mer, än det af grundlagen föreskrifna antalet, 30 af Borgareoch Bondeståndet, funnits när-3 varande, Hr Wästfeldt upplöst det Förstärkta Stats-å utskottet, utan att ens anställsndet af de omför-3 mälta voteringarna blifvit ifrågasatt. Hr Prytz gaf tillkänna, att han vid detta sammanträde, och icke förr, än klockan , 9, och sedan han blifvit dertill uppmanad, tagit ordet, hvarvid Hr Prytz förklarat, att han i Statsutskottet protesterat mot den votering, hvarigenom Utskottet beslutats anslå sammanträde med Förstärkt Statsutskott, samti efteråt emot beslutet sig reserverat; att han tillfälligtvis var af Ridderskapet och Adeln den främste närvarande Ledamoten i sistnämnde Utskott, derk han sig infunnit på grund af den anslagna kallelsen,å men att, då det Stånd, han tillhörde, ogillat den, vidh ett föregående tillfälle af Statsutskottet vidtagna, enahanda åtgärd, och Hr Prytz ansåg sig böra I ställa sig detta Stånds beslut till efterrättelse, bar icke funnit sig böra intaga ordförandeplatsen, utan öfverlemna den åt den Ledamot, som näst efter honom vore dertill berättigad, hvarefter Hr Prytz sig aflägsnat. Hr Grefven och Ordföranden yltrade härvid, att något i laglig ordning tillkommet anslag, till Förstärkta Statsutskottets sammanträde, icke funnits, och att följaktligen det Förstärkta Statsutskottet icke kunnat komma tillsammans, utan att Hr Grefven, såsom dess Ordförande, låtit anslag dertill utfärda. Hr Schartau förklarade sig finna uppgiften, att anslag ej funnits, gränsa till det töjliga. hvarjemtel Hr Schartau ville hafva erinradt, att då grundlagen icke talar om någon serskild Ordförande i Rikets Statsutskott, vore häraf en följd, att den, vid För-I stärkta Ytatsutskottets sammanträde i dag främsta närvarande Ledamot af Ridderskapet och Adeln, Hr Wästfeldt, varit Utskottets Ordförande, och i denna egenskap äfven fungerat. Hr Wecberg sade sig finna det vara konstateradt och alldeles obestridligt, att anslag till Förstärktal! Statsutskottets, till i dag på morgonen utsatte sam-) manträde verkligen egt rum; tilläggande Hr Wedberg, att ban icke ville yttra sig rörande tillkomsten af detta anslag, men att han deremot om dess nedrifvande från de anslagstaflor, der det blifvit uppspikadt, hört berättas sådane vidunderliga besynnerligheter, att man knappt kunde tro på möjligheten deraf. Hr Grefven och Ordföranden gaf tillkänna, att det varit Hr Grefven, som, då han, oaktadt sitt förbud, sett att anslag till Förstärkta StatsUtskottet blifvit uppspikade, och Hr Grefven således funnit desamma vara olagligen tillkomna, anbefallt StatsUtskottetsh vaktmästare att dessa anslag nedtaga, samt att, uppå Hr Landtmarskalkens befallning, en dylik åtgärd äfven blifvit vidtagen med det anslag af enahanda beskaffenhet, som varit uppsatt å Riddarhusets anslagstafla, hvarjemte Hr Grefven förklarade sig nu ämna al den vaktmästare, som uppspikat dessa anslag, inför Utskottet fordra räkenskap för hans tillgöranden. Sedan vaktmästaren, uppå af Hr Grefven och Ordföranden gifvet tecken från Utskottets förmak inkommit, och uppå Hr Grefvens tillsägelse skulle börjal att afgifva den förklaring, bonom blifvit affordrad, afbröts han af flere Utskottets ledamöter, som be-Å gärde ordet, hvaribland Hr Schartau yrkade, att, såsom den der först anmält sig att tala, blifva af Hr Crafvan anh AMedfäranden tupnronad