erinra, emedan man icke för ofta kan upprepa
det, nemligen att ingenting så karakteriserar en
styrelse, som den grad af urskillning och oväld,
hvarmed den utdelar befordringar och ynnest-
bevis, likasom det blir ett af de hastigaste med-
len att demoralisera samhället och undergräfva
den grund, hvarpå de högst uppsatte sjelfve be-
finna sig, om dylika nådebevisningar slutligen
börja betraktas med en känsla af missaktning.
Serskildt intresserar det att se att med un-
dantag al H. E. Törneblad och Hr statsrådet
Ihre ingen grannlåt fallit på någon af den nya
Ministeren ; sjelfva JustitieKansleren har ej
ens kunnat mäta sig med de unga Grefvarne
Brahe och Piper i meriter till Nordstjernan.
Hvad riksdagsbelöningarna beträffar så måste i
alla fall ännu någon efterskörd vara att vänta.
Fan söker ännu förgäfves efter en Berlin, en
Lalin, en Rydin, en Hallström (Borgmästaren),
en Moberg, en Wallander, en Bråkenhbjelm, en
Printzensköld eller Ehrenhoff, som emellanåt
klädt skott för systemet. Månne de icke kunna
blifva ihogkomne i anledning af något annat,
snart inträffande glädjefullt tillfälle, t. ex i an-
ledning af korvetten Najadens förväntade lyck-
liga återkomst från Medelbafvet.