bels-ordningar, ttilkommer nagon viss person 1 Jett Utskott, helst detta alltid måste anses såsom en myndighet, som: egentligen blott existerar, då den är församlad ; samt då kollektift öfverlägger, beslutar och verkställer. Derföre erfordras t. ex. att äldste ledamoten af hvarje stånd genom sin underskrift bestyrker en från Utskott afgående expedition, och att ledamöter af alla fyra stånden äro närvarande, då ett Utskott enligt Rikets Ständers rätt besluter, 0. sS. Vv. Att i de ständige Utskotten den äldsta Adelsledamoten, under supposition att våra ständigt närvarande, samt således titulerad såsom Ordförande, vanligen kommer i närmare relaI tion till UtskottetsSekreterare och Kansli än de öfrige med afseende på ärendernas föredragJning och expedition, är ingenting annat, än en naturlig följd af sakförhållandena, och aldeles ej någon, åt den vid sammankomsterna ordförande ledamoten uppdragen, högre befattning eller rättighet än de öfrige ledamöternes, af hvad stånd de vara må. För att göra detta tydligare må blott erinras, att ingenting hindrar hvilken Utskottsledamot som helst, att lika mycket som Ordföranden hålla inseende öfver expeditionen, äfvensom att det helt och hållet beror af Utskottet, ej af ordföranden, att bestämma ordningen för ärendernas föredragning, tiden för sammankomsterna m. m. i fall de ej skulle åsämjas derom med hvarandra. Med ett ord, hans enda skiljaktiga funktion framför de öfriges är, att uppropa ledamöterne vid öfverläggningarna och framställa propositioner. Grefve Horn, utanför Utskottets sessionsrum, var således ej Ordförande; och om han ock var det i samma stund han infann sig der, ägde han ingen beslutande rätt som kunde upphäfva Utskottets. Väl har man hört Grefven på Riddarhuset tala om att han skulle befalla eller förbjuda Stats-Utskottets Kansli-betjening det eller det; men detta allt är ett nonsens, och en missförstådd inbillning om platsens makt, då han efter grundlagen icke kan befalla en Kanslist att gå tvärt öfver golfvet, så vida han ej förutsättes gifva denna befallning å Utskottets majoritets vägnar. I samma stund majoriteten skulle yttra sig mot en sådan befallning blir den endast att skratta åt. Antager man nu denna enkla, och så väl på lag som bruk grundade åsigt af förhållandet, så sammanfaller Biets försök att gifva särskildta rättigheter åt Grefve Horn i och för hans Ordförande-befattning, som en såpbubbla; och Biets bemödande, att i detta afseende skilja ett cordinarie-Utskott och ett aförstärkt blifver så mycket mer lönlöst, som Grundlagarnas tydliga erd ochi det vedertagna bruket nogsamt ådagalägga, att hvad Biet kallar aförstärkt Utskott, är ingenting annat än det ständiga Utskottet caförstärkt till ett större antal ledamöter. (Se . . 29; 30, 73 och 735. Rikds. Ordn. samt 8. 69 Reg. Form. m. fl. grundlagsstadganden). Just den händelsen, att i ögonblicket af det förstärkta Utskottets sammanträde, en person med högre riddarhus-nummer kan taga ordet framför den så kallade ständiga ordföranden, bevisar bäst att hela värdigheten är blott ögonblicklig, men ej någon på Kontnuitet eller för serskildt bestyr emellan sammanträdena, grundad myndighet. Biet må pladdra hvad det vill så år det altid Utlskottet, adet ständiga nemligen, som kallar det förstärkta antalet ledamöter att med sig votera öfver hvad Ståndens protokolls-utdrag visa att Riks-Stånden beslutat, när den plurålitet, som Grundlagen bestämt olika för olika fall, icke finnes hafva tillvägabringat beslut. Detta beslut skall då med Rikets Ständers rätt fattas af Utskottet sedan det blifvit. förstärkt och det är och blir ett missbruk att Utskotten, efter det Stånden vägrat att biträde Utskottets jemkningsförslag, genom nya afgifvande förslag till propositioner, föranleda till den, i grundlagen aldrig medgifna möjligheten för. något eller några stånd, att hindra allt besluts fattande, genom vägran att erkänna, hvad som likväl blott är ett faktum, såsom t. ex.: aatt två Stånd stannat mot två, eller att ett Stånd ej sig efter de-öfriga fogat; i hvilket, alltefter målens beskaffenhet, är laga skäl till omröstning i förstärkt Utskott. Detta här antydda förhållande har alltid varit så allmänt erkändt, att t. ex. förstärkt Utskott alldrig ansetts kunna ens kommunicera med Riks-Stånden, utan genom det ständiga Utsköttet allena; och ett Utskotts förstärkning må nu. vara vald för tillfället, eller för hela riksdagen, måste förhållandet vara lika. Också gå inga protokollsutdrag från Stånden till hågot förstärkt Utskott utan till det ständiga, som, sedan det beslutat det förstärktas sammanträde, låter derom underrätta äldsta ledamoten deri; om han är en annan person än i det ständiga. Är han åter densamme, men af ett eller ännat skäl un:! dandragit sig deltagandet i beslutet inom :det ständiga Utskottet, för det särskilda fallet, hvaårom votering är i fråga, så är det klart, att han i:och. med detsamma afträdt från rättigheten att taga någon befattning dermed såsom ordförande i det förstärkta. Det tycks röja en obegriplig brist på uppfattning, för eller en stor, oförskämdhet i sofismer, för att ej inse den-j, na enkla slutföljd. Med ett ord: hela Biets be-; visning är falsk; och hvarken på Talmännen eller på en enda person i Utskott bör det kun-i na ankomma, att hindra ett förstärkt Utskott :! sammanträde, om det ständiga Utskottet efter: