aamn skall fortlefva, och af hvilka alla det skal nämnas med välsignelse. — —ntittäpasmme——— Ett resultat af underhandlingarne avgåen de Öresundska tullen har nu visat sig i en offieiel deklaration af en ny tulltariff för åtskilligs uti Christianopelska tariffen af år 1643 ej specifcerade varor, å hvilka tullafgifterna blifvit ned satta, på sätt samma tariff, införd här nedanför under rubriken Handelx, utvisar. Deklarationer innehåller att tariffen blifvit upprättad af Danska: tulltjenstemännen C. G.Wessel och H. H Olrik och Engelska konsuln i Helsingör Ma Gregor, samt , sedermera af Danska ministerr härstädes Grefve Moltke till godkännande ingilven och den 49 dennes af t. f. chefen för utrikes departementet Herr Alb. Ihre, samt bemäl: de minister ratifieerad, med öfverenskommelst att tariffen skallgälla 40 år, från och med der 48 innevarande Juni, då dess tillämpning i Hel singör börjat, samt att efter den förlupna tider kontrahenterna ega 49 månaders uppsägning Underhandlingarne angående denna förändring hafva blifvit förde först i Köpenhamn af Sven ska och Norska ministern Frih. Lagerheim, oc! sedan i London mellan Grefve Björnstjernaoch Danska ministern Baron v. Blome. — —tt—— — Något som vi ännu ej kommit att omnäm: na, men som lärer varit desto mera omtaladt på andra håll, är att en del af Bidderskapets och Adelns ledamöter, omkring 20 till antalet bivistade Riksdagers afslutande på Rikssalen, icke i Adelsunniform utan i civil svart drägt. Denna händelse, som till en del tillkom genom öfverenskommelse, till en del tillfälligtvis, och som tyckes vara ett ganska vackert föredöme till enkelhet från medlemmar af det första Riksståndet, lärer imedlertid stuckit starkt i ögat och väckt en gapande förskräckelse hos några den gamla hofregimens öfverlefvor, och denna känsla har sedan gifvit sig luft genom en insändare i Svenska Birt, som synes hafva den nära bekantskap med hofoch statsactioner för 40 till 50 år tillbaka, att historieforskaren kanske af honom skulle kunna få en länge önskad reda på sjelfva den Wismarska köpeskillihgens öde Han polemiserar mot den svarta drägten med en så liflig royalistisk retlighet, att den knappast kan ega ett motstycke hos le marquis de Carabas. eller tå comtesse de Prctentaoille) Han fasar vid tankån på Konungathronen, omgifven af republikänska institutioner, samt uppräknar dervid namnen på några af de svartklädde, såsom Grefvarne Frölich och Anckarsvärd, Friherrarne And. Cederström, Fredrik Kurck och Wilh: Tersmeden, Hrr Hauswolff, m. fl.; förvissad att derigenom för evigt bränmärka dem. De bafva velat leka republikaner: ade hafva låtit sig hänföras af Mirabeaus exempel, då han gick borgerligt klädd bland Jes notables i gula drägter:o ade hafva för godt köp sökt blifva nationens män, då dertill. blott behöfves att sälja sin urgamla uniform och framleta något gammalt svartaktigt plagg, ju luggslitnare dess bättre; samt derigenom visat sig mindre aristokratiska än Frankrikes deputerade och de Schweitziske republikanerne 0. s. Y. Det behöfs blott några få ord till svar på detta ech mycket mera, som flutit ur den devuerade pipen. Utan att nemligen taga i betraktande att A delsuniformen uppkom under den afsatte Konungens tid, och att samma devuemang, som så omsorgsfullt borttagit hans konterfej ur alla porträttsamlingar på kungliga lustslott och hans namn på alla under hans tid uppförda offentliga byggnader, broar, m. m., (med undantag af obelisken på Slottsbacken), således äfven borde fägna sig åt försvinnandet af adelsuniformen; — utan att fästa sig härvid bör det märkas, att om förbindelsen att bära denna ståndsuniform skulle gälla för en del ledamöter, så borde den gälla för alla. Imedlertid har detta så litet ägt rum, att icke en gång Landtmarskalken brytt sig om det. Så väl på Riddarhuset under hela riksdagen, som sednast på rikssalen, begagnade nemligen Friherre Palmstjerna icke Adelsutan Landshöfdingeuniformen, någongång General-Adjutantsrocken. Vid den sistnämnda högtiden och öfverallt annars, har hän delsen varit precist densamma med de flesta öfriga ledamöterne, som visat sig iuniformer: Deras drägter har ej utvisat, att de vorv ledamöter at Ridderskapet och Adeln, utan utgjort en verklig profkarta på alla möjliga uniformer och såmedelst erinrat derom, att största delen af detta Stånd bestått eller består af militärer och hofmän samt dernäst af civilembetsmän. De svartklädde bafva således icke brutit mera mot den förmenta regeln, än de som burit andra uniformer än adelsuniformen, så vi da man icke antager, att det var några granna kostymer, men icke ledamöternes närvaro, som utgjorde hufvudsaken vid högtidligheten. Exemplet af Fransyska Deputerade-kammaren är följaktligen äfven så mycket mindre tillämpligt, som i Paris ingen får synas i Deputerade-kammaren i någon annan uniform, än Deputeradedrägten. Att sjelfva Amerikanske Ministern vid tillfället hade en ganska vacker och prydligt broderad drägt är sannt, men det lär icke vara någon uniform, utan en habit d gout. En sådan kan hvilken som helst låta göra sig så grann man någonsin behagar. ) Karakterer ifrån Canci nne reyime, genom hvilka Franska skalden Beranger, med löjlighetens gissel Em os o4 RAA RT ER 0 ÅK IA — —AS