aamn skall fortlefva, och af hvilka alla det skal
nämnas med välsignelse.
— —ntittäpasmme——-
— Ett resultat af underhandlingarne avgåen
de Öresundska tullen har nu visat sig i en offi-
eiel deklaration af en ny tulltariff för åtskilligs
uti Christianopelska tariffen af år 1643 ej speci-
fcerade varor, å hvilka tullafgifterna blifvit ned
satta, på sätt samma tariff, införd här nedanför
under rubriken Handelx, utvisar. Deklarationer
innehåller att tariffen blifvit upprättad af Dan-
ska: tulltjenstemännen C. G.- Wessel och H. H
Olrik och Engelska konsuln i Helsingör Ma
Gregor, samt , sedermera af Danska ministerr
härstädes Grefve Moltke till godkännande ingil-
ven och den 49 dennes af t. f. chefen för utri-
kes departementet Herr Alb. Ihre, samt bemäl:
de minister ratifieerad, med öfverenskommelst
att tariffen skallgälla 40 år, från och med der
48 innevarande Juni, då dess tillämpning i Hel
singör börjat, samt att efter den förlupna tider
kontrahenterna ega 49 månaders uppsägning
Underhandlingarne angående denna förändring
hafva blifvit förde först i Köpenhamn af Sven
ska och Norska ministern Frih. Lagerheim, oc!
sedan i London mellan Grefve Björnstjerna- och
Danska ministern Baron v. Blome.
— —tt——
— Något som vi ännu ej kommit att omnäm:
na, men som lärer varit desto mera omtaladt på an-
dra håll, är att en del af Bidderskapets och Adelns
ledamöter, omkring 20 till antalet bivistade Riksda-
gers afslutande på Rikssalen, icke i Adelsunniform
utan i civil svart drägt.
Denna händelse, som till en del tillkom genom
öfverenskommelse, till en del tillfälligtvis, och som
tyckes vara ett ganska vackert föredöme till enkel-
het från medlemmar af det första Riksståndet, lärer
imedlertid stuckit starkt i ögat och väckt en gapan-
de förskräckelse hos några den gamla hofregimens
öfverlefvor, och denna känsla har sedan gifvit sig
luft genom en insändare i Svenska Birt, som synes
hafva den nära bekantskap med hof- och statsactio-
ner för 40 till 50 år tillbaka, att historieforskaren
kanske af honom skulle kunna få en länge önskad
reda på sjelfva den Wismarska köpeskillihgens öde
Han polemiserar mot den svarta drägten med en så
liflig royalistisk retlighet, att den knappast kan ega
ett motstycke hos le marquis de Carabas. eller tå
comtesse de Prctentaoille) Han fasar vid tankån på
Konungathronen, omgifven af republikänska insti-
tutioner, samt uppräknar dervid namnen på några
af de svartklädde, såsom Grefvarne Frölich och Anc-
karsvärd, Friherrarne And. Cederström, Fredrik Kurck
och Wilh: Tersmeden, Hrr Hauswolff, m. fl.; förvis-
sad att derigenom för evigt bränmärka dem. De
bafva velat leka republikaner: ade hafva låtit sig
hänföras af Mirabeaus exempel, då han gick borger-
ligt klädd bland Jes notables i gula drägter:o ade
hafva för godt köp sökt blifva nationens män, då
dertill. blott behöfves att sälja sin urgamla uniform
och framleta något gammalt svartaktigt plagg, ju
luggslitnare dess bättre; samt derigenom visat sig
mindre aristokratiska än Frankrikes deputerade och
de Schweitziske republikanerne 0. s. Y.
Det behöfs blott några få ord till svar på detta
ech mycket mera, som flutit ur den devuerade pi-
pen. Utan att nemligen taga i betraktande att A
delsuniformen uppkom under den afsatte Konungens
tid, och att samma devuemang, som så omsorgsfullt
borttagit hans konterfej ur alla porträttsamlingar på
kungliga lustslott och hans namn på alla under hans
tid uppförda offentliga byggnader, broar, m. m., (med
undantag af obelisken på Slottsbacken), således äf-
ven borde fägna sig åt försvinnandet af adelsunifor-
men; — utan att fästa sig härvid bör det märkas,
att om förbindelsen att bära denna ståndsuniform
skulle gälla för en del ledamöter, så borde den gäl-
la för alla. Imedlertid har detta så litet ägt rum,
att icke en gång Landtmarskalken brytt sig om det.
Så väl på Riddarhuset under hela riksdagen, som
sednast på rikssalen, begagnade nemligen Friherre
Palmstjerna icke Adels- utan Landshöfdingeunifor-
men, någongång General-Adjutantsrocken. Vid den
sistnämnda högtiden och öfverallt annars, har hän
delsen varit precist densamma med de flesta öfri-
ga ledamöterne, som visat sig i- uniformer: Deras
drägter har ej utvisat, att de vorv ledamöter at
Ridderskapet och Adeln, utan utgjort en verklig
profkarta på alla möjliga uniformer och såmedelst
erinrat derom, att största delen af detta Stånd be-
stått eller består af militärer och hofmän samt der-
näst af civilembetsmän. De svartklädde bafva således
icke brutit mera mot den förmenta regeln, än de
som burit andra uniformer än adelsuniformen, så vi
da man icke antager, att det var några granna ko-
stymer, men icke ledamöternes närvaro, som utgjor-
de hufvudsaken vid högtidligheten.
Exemplet af Fransyska Deputerade-kammaren är
följaktligen äfven så mycket mindre tillämpligt, som
i Paris ingen får synas i Deputerade-kammaren i
någon annan uniform, än Deputeradedrägten.
Att sjelfva Amerikanske Ministern vid tillfället
hade en ganska vacker och prydligt broderad drägt
är sannt, men det lär icke vara någon uniform,
utan en habit d gout. En sådan kan hvilken som
helst låta göra sig så grann man någonsin behagar.
) Karakterer ifrån Canci nne reyime, genom hvilka
Franska skalden Beranger, med löjlighetens gissel
Em os o4 RAA RT ER 0 ÅK IA - — —- AS -