eller andres enskilda ägor stadgadt är, och Militie Boställsordninger den 23 Januari 4836 i 42 fö åverkan å militie bostället af.boställshafvaren före skrifver tredubbla böter emot hvad lag för åverka! eljest stadgar, samt dessa frågor således böra i et sammanhang öfvervägas. Härtill kommer äfven, at förslaget upptager hvad 1805 års Skogsordning i 6! S innehåller derom, att om den brottslige icke or. kade böta, hen skulle aftjena plikten med dagsver ken, efter markegång räknade, vid kronoparken hvartill han, efter: behörig. kallelse, borde sig inställa vid vite att genom kronobetjente eljest varda hem tad; men detta stadgande. bar, på grund af anmälde olägenheter vid. verkställigheten, blifvit upphäfve genom Kongl. kungörelsen den 6 Maj 1813; ochskä äro icke anförda. samt synas ej eller förekomma, at samma stadgande åter upplifva: Om s.k. promotorialer i lagsökningsmål. RB. St hade beslutat utfärdande af en författning, af inne. håll: Vill borgenär utsöka fordran hos gäldenär, som har sitt hemvist utom det län, der borgenären bor, äge han att till Konungens befallningshafvande i samma län. ingifva sin till Konungens befallningshafvande i det län der gäldenären vistas ställda ansökning, med dertill hörande handlingar; och åligge Konungens befallningsbafvande i förstberörde län alt öfversända ansökningen och handlingarne till Konungens befallningshafvande i det andra länet, hvilken sistnämnde har att, sedan gäldenären blifvit hörd, och målet yederbörligen till afgörande beredt, sitt utslag meddela och till förstbemälde Befalmingshafvande insända, för att borgenären emot lösen tillställas, äfvensom att, uppå borgenärens i enahanda erdning skeende ansökning, och derest fordringen är utmätningsgild, låta utslaget till verkställighet befordra och derefter de indrifna medlen till samma befallningshbafvande insända, för att till borgenären emot vederbörligt qvitto öfverlemnas. Borgenär vare alltid, så framt som ansökning skall till någon åtgärd föranleda, pligtig att förskjuta hvad som till bestridande af nödiga kostnader i målet erfordras; äfvensom expeditionshafyanden vid det L-ndskansli, hvilket ombesörjer utslagets verkställighet, må ega att derföre såsom arfode sig till godo beräkna en half för hundradet af det som indrifves. Svar: K. M. anser rättigheten till erhållande af promotorial ej böra i allmänhet stadgas vidsträcktare, än för de fall, då verkställighet sökes för dom eller utslag, som vunnit laga kraft, eller å annan exekutiv handling. Till följd häraf, och då genom förslagets antagande, Konungens befallningshafvande skulie, uti mål som ankomma på dess egen pröfning, i viss mån göras till fordringsegarens ombud, och besväras med sådana enskilda bestyr, hvilka äro främmande för Konungens befallningshafvandes egentliga embetsbefattning, finner K. M. förslaget ej kunna godkännas. Om Kong!. Brefvetl den 25 Sept. 4777, angående huru förhåtllas skall, då förklenliga utlåtelser om Koncel. Maj.t och Regeringssättet varda angif..a. RB. St. bafva, medelst underd. skrifvelse den 413 sistl. Febr., föreslagit, att genom utfärdande författning varder, såsom ett af Kongl. Brefvet den 23 Sept. 4777 föranledt undantag från allmänna lagens stadgande i 4 kap. 2 straffbalken, förordnadt, det ej någon må häktas för brott emot 5 kap. 4 missgerningsbalken förr, än efter det Kongl. Maj:t förklarat undersökningen böra fortgå. Svar: Kongl. Maj:t anser ifrågavarande brott icke vara af den skiljaktighet från annat brott af grof art, att vid målets behandling, någon serskildt undantagslag i fråga om den anklagandes häktande erfordras, eller med allmänna rättsbegrepp låter sig väl förenas och Kgl. Maj:t finner sig således ej böTa till förslaget lemna bifall. I sammanhang med förslaget om indrayning af Laqmans-, Kämnersoch Riddare-SyneRätter, hvilket förslag innefattar, att i alla städer, och således äfven i Stockholm, skulle finnas blott en Underrätt, hafva Rikets Ständer för den händelse, att nyssnämnde förslag icke i Nåder bifölles, genom serskild underdånig skrifvelse af den 8 nästlidne December, förmält sig anse en ny organisation af Rådstufvurätten och Magistraten i Stockholm, med derunder lydande Kollegier, vara af behofvet påkallad, samt kunna och böra tillvägabringas oberoende af frågan om Kämnersrätternas indragning, ech derföre dels föreslagit, att 6 kap. 5 . Rättegångsbalken ändras till följande lydelse: Kommer tvist upp om arf, förmynderskap, så ock död mans! eller qvinnas yttersta vilja och förordnande om de-. ras egendom, döme ock Rådstufvurätt i thy mål. Förmyndarekammare, der sådan inrättad är, hafve vård om omyndigs arf och bästa, och göre der redo för, och Rådstufvurätt döme deröfver, då tvist upp-! står; dels ock anhållit, det Konungen, efter ve-j derbörandes hörande, täcktes så ordna Stockholms Rådstufvurätt och Magistrat, att de nu derunderl: lydande Kollegiers egenskap af serskilta instancer upphör, samt jemväl stadga och will efterrättelsel! kungöra de föreskrifter, som för verkställighet af en sådan förämdring finnas nödige. ; Kongl. Maj:t har under den 23 Februari 1838, i anledning af väckt fråga om den förändrade or-: ganisation af Stockholms Magistrat, hvarom Eder berörde framställning handlar, genom Nådig skrif-s velse till Öfver-Ståthållare-Embetet, infordrat ÖfverStåthållarens och Magistratens underdåniga utlåtande i ämnet; men detta utlåtande har hittills ickel inkommit; och, i saknad häraf, finner Kongl. Maj:t i. sig ännu icke i tillfälle, att, rörande förändringens: ändamålsenlighet och nytta, fatta sitt bes!ut, samt!