eller andres enskilda ägor stadgadt är, och Militie
Boställsordninger den 23 Januari 4836 i 42 fö
åverkan å militie bostället af.boställshafvaren före
skrifver tredubbla böter emot hvad lag för åverka!
eljest stadgar, samt dessa frågor således böra i et
sammanhang öfvervägas. - Härtill kommer äfven, at
förslaget upptager hvad 1805 års Skogsordning i 6!
S innehåller derom, att om den brottslige icke or.
kade böta, hen skulle aftjena plikten med dagsver
ken, efter markegång räknade, vid kronoparken
hvartill han, efter: behörig. kallelse, borde sig inställa
vid vite att genom kronobetjente eljest varda hem
tad; men detta stadgande. bar, på grund af anmälde
olägenheter vid. verkställigheten, blifvit upphäfve
genom Kongl. kungörelsen den 6 Maj 1813; ochskä
äro icke anförda. samt synas ej eller förekomma, at
samma stadgande åter upplifva:
Om s.k. promotorialer i lagsökningsmål. RB. St
hade beslutat utfärdande af en författning, af inne.
håll: Vill borgenär utsöka fordran hos gäldenär,
som har sitt hemvist utom det län, der borgenären
bor, äge han att till Konungens befallningshafvande
i samma län. ingifva sin till Konungens befallnings-
hafvande i det län der gäldenären vistas ställda an-
sökning, med dertill hörande handlingar; och åligge
Konungens befallningsbafvande i förstberörde län
alt öfversända ansökningen och handlingarne till Ko-
nungens befallningshafvande i det andra länet, hvil-
ken sistnämnde har att, sedan gäldenären blifvit
hörd, och målet yederbörligen till afgörande beredt,
sitt utslag meddela och till förstbemälde Befalmings-
hafvande insända, för att borgenären emot lösen till-
ställas, äfvensom att, uppå borgenärens i enahanda
erdning skeende ansökning, och derest fordringen är
utmätningsgild, låta utslaget till verkställighet be-
fordra och derefter de indrifna medlen till samma
befallningshbafvande insända, för att till borgenären
emot vederbörligt qvitto öfverlemnas. Borgenär va-
re alltid, så framt som ansökning skall till någon
åtgärd föranleda, pligtig att förskjuta hvad som till
bestridande af nödiga kostnader i målet erfordras;
äfvensom expeditionshafyanden vid det L-ndskansli,
hvilket ombesörjer utslagets verkställighet, må ega
att derföre såsom arfode sig till godo beräkna en
half för hundradet af det som indrifves.
Svar: K. M. anser rättigheten till erhållande af
promotorial ej böra i allmänhet stadgas vidsträckta-
re, än för de fall, då verkställighet sökes för dom
eller utslag, som vunnit laga kraft, eller å annan
exekutiv handling. Till följd häraf, och då genom
förslagets antagande, Konungens befallningshafvande
skulie, uti mål som ankomma på dess egen pröfning,
i viss mån göras till fordringsegarens ombud, och
besväras med sådana enskilda bestyr, hvilka äro främ-
mande för Konungens befallningshafvandes egentliga
embetsbefattning, finner K. M. förslaget ej kunna
godkännas.
Om Kong!. Brefvetl den 25 Sept. 4777, angående
huru förhåtllas skall, då förklenliga utlåtelser om
Koncel. Maj.t och Regeringssättet varda angif..a.
RB. St. bafva, medelst underd. skrifvelse den 413 sistl.
Febr., föreslagit, att genom utfärdande författning
varder, såsom ett af Kongl. Brefvet den 23 Sept.
4777 föranledt undantag från allmänna lagens stad-
gande i 4 kap. 2 straffbalken, förordnadt, det ej
någon må häktas för brott emot 5 kap. 4 miss-
gerningsbalken förr, än efter det Kongl. Maj:t för-
klarat undersökningen böra fortgå.
Svar: Kongl. Maj:t anser ifrågavarande brott icke
vara af den skiljaktighet från annat brott af grof
art, att vid målets behandling, någon serskildt un-
dantagslag i fråga om den anklagandes häktande er-
fordras, eller med allmänna rättsbegrepp låter sig
väl förenas och Kgl. Maj:t finner sig således ej bö-
Ta till förslaget lemna bifall.
I sammanhang med förslaget om indrayning af
Laqmans-, Kämners- och Riddare-Syne- Rätter,
hvilket förslag innefattar, att i alla städer, och så-
ledes äfven i Stockholm, skulle finnas blott en Un-
derrätt, hafva Rikets Ständer för den händelse, att
nyssnämnde förslag icke i Nåder bifölles, genom
serskild underdånig skrifvelse af den 8 nästlidne
December, förmält sig anse en ny organisation af
Rådstufvurätten och Magistraten i Stockholm, med
derunder lydande Kollegier, vara af behofvet på-
kallad, samt kunna och böra tillvägabringas obe-
roende af frågan om Kämnersrätternas indragning,
ech derföre dels föreslagit, att 6 kap. 5 . Rätte-
gångsbalken ändras till följande lydelse: Kommer
tvist upp om arf, förmynderskap, så ock död mans!
eller qvinnas yttersta vilja och förordnande om de-.
ras egendom, döme ock Rådstufvurätt i thy mål.
Förmyndarekammare, der sådan inrättad är, hafve
vård om omyndigs arf och bästa, och göre der redo
för, och Rådstufvurätt döme deröfver, då tvist upp-!
står; dels ock anhållit, det Konungen, efter ve-j
derbörandes hörande, täcktes så ordna Stockholms
Rådstufvurätt och Magistrat, att de nu derunderl:
lydande Kollegiers egenskap af serskilta instancer
upphör, samt jemväl stadga och will efterrättelsel!
kungöra de föreskrifter, som för verkställighet af en
sådan förämdring finnas nödige. ;
Kongl. Maj:t har under den 23 Februari 1838,
i anledning af väckt fråga om den förändrade or-:
ganisation af Stockholms Magistrat, hvarom Eder
berörde framställning handlar, genom Nådig skrif-s
velse till Öfver-Ståthållare-Embetet, infordrat Öfver-
Ståthållarens och Magistratens underdåniga utlå-
tande i ämnet; men detta utlåtande har hittills ickel
inkommit; och, i saknad häraf, finner Kongl. Maj:t i.
sig ännu icke i tillfälle, att, rörande förändringens:
ändamålsenlighet och nytta, fatta sitt bes!ut, samt!