v. s. vägrat att votera öfver flera af samma Stats-
Utskotts voterings propositioner, angående frågor
der dessa två stånd stadnat mot Borgare- och Bon-
deStånden; att Utskottet i vissa af dessa frågor
plierade för första stånden och kom med hvar-
jehanda jemkningsförslag, hvarigenom några få
afslagna propositioner blifvit ändrade och kun-
nat passera förstärkta Utskottets votering, men
alt ännu några återstå, som bero på hvad de
höga stånden dermed behaga göra.
Det är så mycket förunderligare att Östg. Cor-
respondentens betraktelsemakare just anfaller Bon-
deståndet för denna punkt, då Aftonbladet icke
yttrat något bifall hvarken till opinionsyttringen
inom bemälde Stånd mot voterings medgifvande,
ej beller till den tolkning af grundlagen, att en
votering i ett förstärkt Utskott icke skulle kun-
na gå för sig om en ledamot behagar aflägsna
sig, och hvilken tolkning dock nödvändigt miste
antagas, om ett Stånds vägran att votera skall
hafva någon följd.
——t
Berr Angeldorffs lilla rolighety.
Hr Magister Angeldorff, född Olsson, förklarar i
denna dagens Nr af sin tidning, att han vill göra
några roliga anmärkningar! Och de äro i san-
ning roligan, ja, så roliga, att vi anse oss böra gif-
va den större allmänheten del af detta nöje, som
eljest skulle bli förbehållet endast ät de högre kret-
sar, der blott honing smakar. Den första anmärk-
ningen är astronomisk och lyder så: Ingen plant
ulan sin mån. Bikupan har således äfven sina
egna Himmelens Under,, liksom bon i sitt prof-
nummer visade, att, enligt hennes ur-id, klockan
lrages af pendeln och regleras af lodet. Få nu se
hur belåten tjufvarnes gud, den guldsnåle Mercu-
rius, kan blifva med månbelysta nätter; och fram-
för allt cm den raska kärleksgudinnan kan trifvas i
Dianas trånande strålar. Det farligaste är, att V.nus
kan få medhåll af Mars, som, jemte henre, torde
hafva sina hemliga skäl att bli missbelåten med så-
dana kurfurstliga innovationer från den månskiftan-
de jorden! Om icke den stolta Juno i sin höghet
försmår tillbudet, och om Ceres får någon nytta deraf
för sina skördar, är ovisst. Vådligt är äfven att be-
svära Palladis, vulgo MinerrvÅe uggla, med något
slags skep, då man vet, att hon ser bäst i mörkret.
Den andra anmärkningen, och för hvilken Herr
Kurhus-predikanten väl också får svara, är denna:
PresteS:åndet är dock inkurabelt! Dervid utro-
pas: pro dolor! Och sist framkrystas de orden:
Si-si- S.c transit oloria mundi! Hvem kan här
låta bli att tänka på aflidne Traner, som hade sam-
ma yttrande i ett visst kritiskt ögonblick ?
Aeon
— En Dansk tidning meddelar sina läsare
Stats-kalender-resultater för Danmark, på sam-
ma sätt som vi, för några år tillbaka, en gång
gjorde det för Sverige. Af dessa uppgifter fin-
ner man, att det ej står bättre till med hof-
lyxen, fåfängan och rangsjukan i grannriket än
hos oss. Antalet af Riddare har ifrån år 1826
till 4856 ökat sig ifrån 4788 till 2073 och nu
till 2647. Hof-staterna hafva tillvext ifrån år
1826 till 1836 ifrån 708 till 814, samt utgöra
nu 884 personer, hvaribland 480 Kammarher-
rar, 284 Kammarjunkare, 43 Hofjägmästare, o
s. v. Stallstaten är den enda del der någor
minskning skett, och Kabinettets personal har
blifsit flerdubblad. Kongl. kapellets och thea-
terns personal är icke inräknad.
Den Danska tidningen gör en jemnförelse mel-
lan detta antal och det Norska hofvets perso:
nal, hvilken består af 46 personer; och detta
slår således lyckligt ut för Norge; men besin-
nar man, alt äfven der räknas 8 statsfruar, a
hoffröknar och 4 kammarherrar hos Drottnin-
gen allena 0. s. v., kan man just ej säga, at!
Norre är alldeles vanlottadt, om man åter jem-
för dess 4!, million med Konungariket Frank-
rikes 56 millioner, der snart sagdt ingen hof.
personal nu finnes.
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.