kring zinken en mycket utspädd syra; dessuton
fordras ett annat kärl, som i midten itudelas genon
en lodrät vägg af något poröst ämne, såsom en blåsa
tjockt papper, bränd lera eller dylikt. I ena rumme
inställer man en kopparplåt, omgifven af en koppar
vitriohösning, och genom en tråd förenad med zink
stången i kopparbägaren. I det andra rummet sät
tes den ofvannämnda preparerade plåten, som ska!
etsas. Han förenas med kopparbägaren sjelf, oc
omgifves af en svag saltlösning.
Genast börjar processen. När zinken af syran an
gripes, finner man, att syre går till zinken och för
enar sig dermed, samt väte till kopparbägarn. Me
genom den galvaniska ledningen vexelverkar dett
par med skifvorna i det andra paret, så att e
lika portion syre går till den preparerade kop
parplåten; hvilken deraf blir löslig och angripes
eller etsas; och en lika portion går tillden s
kallade likgiltiga kopparskifvan, hvarigenom Dp
benne ur vitriollösningen utfälles metallisk koppa
(såsom vid vanlig galvanoplastik). Under vår när
varande förutsättning, att etsplåten är af koppa
bortfrätes af honom lika mycket koppar, som p
den likgiltiga skifvan utfällas koppar ur vitriollös
ningen. Är etsplåten af någon annan metall, s
bortfrätes deraf en s. k. eqvivalent eller kemisk föl
eningsvigt, det är en så stor vigtsdel, som i en ke
maisk förening jemnt kan ersätta den andre, i fa
den utbgjtes.
Spencer har genomgått alla de brukligaste meta
lerna och äfven bestämt lösningens slag, såsom
ex. alt en platina- eller guldplåt måste sättas i sva
saltsyrelösning, emedan andra syror ä äro overksamma
äfvensom att man vid etsning på stål måste afs
både jernet och kolet deri, o. s. v. Hvad som vi
denna etsning är märkvärdigt och kan blifva af hög
sta vigt i artustliskt hänsende, är, att man kan eftc
behag bestämma teinten, genom skifvornas olika a!
stånd och vinkel emot hvarandra. Under mikro
skopet visa sig etslinierna fullkomligt jemna oc
kunna fås så djupa man vill, utan att utvidga si
på bredden. Två linier, som korsas, göra de ska
paste hörn. Hvilket allt, vid vanlig etsning, omö
ligen kan vinnas, emedan plåten dervid sjelf är u
satt för den häftiga kemiska processen, gasutvecl
lingen, m. m.; hvaremot den verkande orsaken vi
det galvaniske förfaringssättet är aflägsnad från pl:
ten och i ett annat kärl, så att verkan försiggår
den största stillhet: lösningen kan vara så svag, a
ctsgrunden ej blir utsatt för den minsta skada.
est
NN auttan till Jan AM Ån