le Peter Poulailler kanske varit en god menniska och en nyttig medlem af menniskoslägtet. Vid tio års ålder kom Poulailler såsom skeppsgosse på ett handelsskepp. Här förblef han tvänne år, flyttade sedan till England, sedan han bestulit sin kapten. I England utgaf han sig för naturlig son till en hertig och prins af Frankrike, och hans talrika bedrägerier, som han i denna egenskap föröfvat, förde honom snart tillbaka till sitt fådernesland. Då han uppnått sitt sextonde år, ingick han såsom trumslagare i regementet Champagne, som kommenderades af Grefve Variclris. Men äfven här behagade det honom ej länge qvarblifva, och före andra årets slut rymde han, slog sig till Ziguenare, kom sedermera, efter skiljsmessan från dessa, i sällskap med en taskspelare, och slutligen med en lindansare. Han spelade den ena rollen efter den andra, sålde universalläkemedel, blef sedan värfvare korteligen, han genomgick alla de grader, som nödvändigt måste draga honom allt djupare in i kretsen af moraliskt förderf. Imedlertid inträdde han ännu en gång på hederligt vis i armeens leder, och man trodde verkligen en liten tid, att han skulle bättra sig, ty hans förmän voro ganska belåtne med honom, men en vacker ung marketenterska upptände hans ömare känslor. Kompagniets Fältväbel var hans medtäflare. Denne ville begagna sig af hans underordnade ställning, och öfverhopade honom med försmädliga ord och åtbörder. Poulailler besvarade dessa med en örfil, drog derpå sin sabel, för att försvara sig mot sin motståndares rasande anfall, och gaf honom ett farligt sår. Hans död skulle varit säker; men, till all lycka var riksgränsen nära. Poulailler begaf sig öfver den, och från detta ögonblick förklarade han samhället öppet krig. Det till ursinnigt vågspel gränsande mod, som Poulailler ådagalade i ett nu af honom uppsökt sällskap af spetsbofvar; hans skicklighet, hans slughet, som nästan aldrig kom honom att begå ett enda felsteg, upphöjde honom småningom öfver sina kam rater, och snart såg han sig ställd i spettsen för et band, som kommo trakterne kring gränsorna mellar Frankrike och Tyskland att bäfva. En fullständig skildring af denna mannens äfven