så länge de öfriga näringsgrenarneo trifvas och äl belåtne med sina resultater, inträffar ingen reaktio Ni anser alltså ändamålet med skyddstullen va att upprätthålla et yrke, som icke genom sig sje kan bestå? Ja; den är ju öfverflödig om yrket och för sig sjelf ieke medför förlust. Och förlu medför det alltid, så snart konsumenten annorst. des kunde erhålla varan för billigare pris; det i ju derföre det begär skydd. Ingen lär väl heller b tvifla, att det är på konsumentens bekostnad sky det meddelas. Såsom ett exempel på den goda verkan täfla medför anförde Hr Hume det faktum, att så läng Franska kläden voro till införsel förbjudna, befur nos de Engelska klädena så dåliga, att ingen skräc dare kunde erbjuda en bättre kund annat än Fransl kläde. Så snart införseln af Franskt kläde mec gafs, skyndade de Engelska fabrikanterna, att til verka godt kläde och kommo derigenom snart ti öfverberrskap i sin fabriksgrad, så ett, med undar tag af några mer sällan efterfrågade klädessorter, c Engelska klädena levereras till bättre pris än d Franska. Tror ni att utlandet blifvit af Englands exemp: förledt att inrätta skyddstullar, och tror ni att or Epgland skulle upphäfva sina skyddstullar på bom ullsoch andra manufakturvaror, sådant skulle ve! ka till efterföljd hos utlänningen? Jag tror vi: serligen 2tt det i utlandet är en allmän tanka a England för sitt välstånd har att tacka sina skydds tullar, och jag förmedar att Englands föredöme 8 ett liberalare handelssystem, väl kunde medföra e eller annan eftergift till förmån för Engelska varor men hvad jag med visshet tror är, att om Englan: helt och hållet upphäfver sina skyddstullar, blir de för andra nationer icke länge möjligt att bibehåll sina. Skulle ni då vilja uppbäfva våra skyddstul!a utan att andra stater äfven upphäfde sina? Ja alldeles obekymrad om hvad andra gjorde. Jag ä öfverhufvud ingen vän af traktater med främmande länder, om icke i hänseende till skeppsfarten, oci detta blott af det skäl, att man eljest kunde komm: derhän, att två respektiva nationers fartyg alltic måste göra en resa i ballast, hvilket skulle medför: en oerhörd förlust och de svåraste följder för ban deln. Också är ett skepp från en ort ett skepp på hvarje annan, hvilket icke kan med lika allmänlig het sägas om de serskilda ländernas så högst olik? produkter. Men det är min fasta öfvertygelse, at em vi rent af öfvergåfve vårt skyddstullsystem, er täflan snart skulle uppstå hos andra länder att ickt blifva de sista i delaktigheten af de fördelar der frigifna handeln skulle tillskynda oss. Ånser ni repressalier bota det onda främmandf länders tullar tillfoga oss? Tvertom tror jag at de förvärra det. När vi för omkring tre år sedar lade hög tull på Neapolitansk olja, såsom vedergällning för de förhöjningar i tullen å våra varor, som skett i Neapel, blef följden blott den att vi tillfo. gade våra yllefabriker en skada här för det lidande som träffade vårt bomullsoch styckegods der. Jag skulle arrangera våra egna bandelsförhållanden, o. bekymrad om huruvida andra länder följde efterdö met, och i alla fall öfvertygad, att om vi införskref ve betydande varuqvantiteter från ett land, hvar: manufakturer pjöte ett serskildt skydd. producenterna och exportörerna derstädes af de varor vi förskrefyvo, snart skulle finna olägenheten deraf att de ej erhölle någon returladdning, och således blifva våra bästa advokater hos landets regering. Antar ni då att vår handel skulle befinna sig bättre utan traktater? Jag tror vi göra klokast att erdna vår handel, utan att först derom rådgöra med utlänningen. Vi göra dem förslag, dem de icke antaga, och sedan känna vi oss obenägne stt gå in på någonting, som vi eljest, utan vilkor, skulle hafva gjort. Jag utgår från den grundsats, att man egentligen icke kan införa för mycket, och att utförseln, i en el er annan form följer införseln, samt att tillverkningen afde få till utförsel sig erbjudande artiklar är vida mer välgörande för landet, än af dem, som genom de förra utträngas. Jag vill derföre icke neka, att jag ju anser skyddstullarnes upphäfvande komma att medföra stora förändringar i vår industri. Men jag tror, att de få händelser, der en sådan tull gör verkan, äro af så ringa betydenhet i nationelt hänseende, att de pri vilegierade icke kunna göra något anspråk på, att, för deras egennytta, se ett helt system upprätthållas. Hr Hume utvecklade vidare den åsigten, att billigt pris på lifsmedel utgjorde vilkoret för Englands konkurrens på varumarknaden, samt att om andra länder kunde producera fabriksvaror till billigare pris, endast deras större tillgång på lifsmedel gjorde sådant möjligt. Han hade beräknat att den fördyring tullarne åstadkomma på lifsmedel i England, belägger Engelska folket med en årlig skatt af icke mindre än 36 millioner P. 8t., och han utvecklade, att och på hvad sätt det vore vida fördelaktigare att afköpa de privilegierade skyddstullen, än att längre låta den fortfara. Andtligen slöt han sitt vittnesmål med följande märkliga yttrande: Jag är öfvertygad, att em man icke med ins gör ett slut på ett förder igt system (skyddssystemet), skall det med tiden förstöra sig sjelf, men ock på samma gång landets välstånd.n RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. ETT DRÅP I SLAGSMÅL, BEGÅNGET UNDER 1