Vägran till den vigtiga förökningen af Bonde
ståndets politiska inflytelse, genom den hittill:
Orepresenterade delens af allmogen intagande
Ståndet, är af natur, att synnerligen ingifvs
misstroende till den nu varande rådgifvareper-
sonalens principer och handlingssätt. Anlednin-
gen föregifves vara: alt åt kronobönderne be:
vara deras nu egande representationsrätt.. Or
ändring deri har likväl aldrig varit fråga i Stän-
dernas beslut. Deremot finner man en stor
likhet emelian de här använda motiverna och
den bekanta Strindlund-Petter Jönssonska a-
dressen af minoriteten i Bondeståndet sistl. år
i samma fråga. Det vore ock märkvärdigt, om
det Svenska Statsrådet kunde vara obekant med:
att i alla offentliga akter, i alla jordböcker,
skattelängder o. s. v., kronobönderna anses och
benämnas såsom Egeares, och att de vwvilkor,
hvarpå de besitta sin jord, om ock olika med
skattebönders, aldrig, så länge de uppfyllas, kun-
na ändra deras full eganderätt i alla öfriga af-
seenden liknande besittningsrätt. Vi känna
ganska väl att det finnes en och annan gulboks-
författare m. fl., som umgås med den planen,
att kunna förvandla kronobönderna till arren-
datorer på korta terminer, i stället att få son
ifrån fader, maka efter maka, fortfara i åbo-
rätten, samt att desse, i afseende på kronobön-
derna önska samma princip hyllad, som i 48929
års bref angående Halländska kyrkohemmans-
åboerna, der det förklarades, att alla en krono-
åbo-familjs anspråk utöfver skälig bergning,
icke kan annat än vara i strid med egande-rät-
ten,. Men, att en Svensk Konung, upplyst om
förhållandet, skulle vilja låna sitt namn till en
sådan skaltlkammaerfint, anse vi otänkbart; och
ehuru vi fullkomligt inse och erkänna värdet
af de betydelsefulla orden: att Konurgen vill
bevara deras representations-rätt gnlill dess, ge-
nem Konungens och de fyra Slåndens enhälliga
beslut, Ståndsinrättningen kan komma att efter-
trädas af ett annat system och ett annat val-
säll: tro vi, att både Konungen ech Nationen
hafva mycket förlorat, då Bondeståndets mora-
liska kraft icke för nästa Riksdag kunnat ytter-
ligare förstärkas med säteri-egare, m. f. som
ännu äro uteslutne.
Hved angår afslaget till den ofvannämnda än-
dringen i tryckfrihetslagen, så behöfves väl inga
deduktioner, för att se rätta orsaken dertill.
——
— Ett betydligt mouvement lär i dag hafva
i Förstärkta StatsUtkottet förevarit, hvarom be-
rätlas följande:
Omröstningspunkterne rörde, med undantag af
ett axslag för fiskerierne, de frågor, hvaröfver
BondeStåndet, af anförde skäl, förut ansett sig
sakna grundlagsenlig anledning att votera. Då
nu uppropet försiggick, anmälte första ledamo-
ten af Borgareståndet, Hr Schartau, att han fann
sig bindrad att i dag företaga omröstning öfver
berörde frågor, enär Ridd. och Adeln samt Pre-
steståndet ännu icke pröfvat och afgjordt Bor-
gareståndets inbjudning att instämma i sistnämn-
de Stånds beslut öfver samtelige dessa frågor.
I samma syftning talade ledamoten af Bonde-
ståndet Sven Heurlin. Med dessa båda talare
förenade sig åtskillige af förstärkta Utskottets
ledamöter. Ordföranden Grefve Horn förklarade
nu, att anledningen för Ridd. och Adeln att!
förklara inbjudningsfrågan tills vidare hvilande,
hade varit att Ståndet först trott sig böra in-
hemta säker underrättelse, huruvida något Riks-
stånd hade för afsigt, att fortfarande undandra-
gå sig votering i de delar, som utgjorde inbjud- i
ningens föremål. Grefven och Ordföranden badl:
för öfrigt förstärkta Utskottet låta falla alla be-l
tänkligheter för omröstningarnes företagande nu
genast, då Riksdagens slut vore angeläget att!
befordra med all upptänklig skyndsamhet; til-l.
läggande Grefven, att i natt hade ankommit au-.
tentik underrättelse, att Kongl. Maj:t låter den
40:de nästa månad afsluta Riksdagen.
I öfvensstämmelse med Grefve Horns mening
talade flere ledamöter af Ridd. och Adeln. Här-
emot uppträdde slutligen Hr Westfelt, med för-
klarande att Ridd. och Adeln låtit BorgareStån-
dets inbjudning hvila, för att begagna såsom en
ppis aller,, i händelse BondeStåndet icke skuile
kunna förmås att votera öfver de tvistige vord-
na extra statsreglerings-punkterna. Denna upp-
gift bestriddes af åtskilliga Adelns ledamöter,
hvilka förklarade Hr Westfelts andragande o-
grundadt och icke med verkliga förhållandet
enligt.
Hr Petre begärde nu ordet och yttrade, att!
då flere Adelns ledamöter ansett lämpligt att of-
fentligen gifva Hr Westfelt dementi, fann Tal!
sig, af känsla för det rätta och skickliga, upp-
manad, att förklara, det Hr Westfelts klandradel
meddelande vore i närmaste öfverensstämmelseli