Vägran till den vigtiga förökningen af Bonde ståndets politiska inflytelse, genom den hittill: Orepresenterade delens af allmogen intagande Ståndet, är af natur, att synnerligen ingifvs misstroende till den nu varande rådgifvarepersonalens principer och handlingssätt. Anledningen föregifves vara: alt åt kronobönderne be: vara deras nu egande representationsrätt.. Or ändring deri har likväl aldrig varit fråga i Ständernas beslut. Deremot finner man en stor likhet emelian de här använda motiverna och den bekanta Strindlund-Petter Jönssonska adressen af minoriteten i Bondeståndet sistl. år i samma fråga. Det vore ock märkvärdigt, om det Svenska Statsrådet kunde vara obekant med: att i alla offentliga akter, i alla jordböcker, skattelängder o. s. v., kronobönderna anses och benämnas såsom Egeares, och att de vwvilkor, hvarpå de besitta sin jord, om ock olika med skattebönders, aldrig, så länge de uppfyllas, kunna ändra deras full eganderätt i alla öfriga afseenden liknande besittningsrätt. Vi känna ganska väl att det finnes en och annan gulboksförfattare m. fl., som umgås med den planen, att kunna förvandla kronobönderna till arrendatorer på korta terminer, i stället att få son ifrån fader, maka efter maka, fortfara i åborätten, samt att desse, i afseende på kronobönderna önska samma princip hyllad, som i 48929 års bref angående Halländska kyrkohemmansåboerna, der det förklarades, att alla en kronoåbo-familjs anspråk utöfver skälig bergning, icke kan annat än vara i strid med egande-rätten,. Men, att en Svensk Konung, upplyst om förhållandet, skulle vilja låna sitt namn till en sådan skaltlkammaerfint, anse vi otänkbart; och ehuru vi fullkomligt inse och erkänna värdet af de betydelsefulla orden: att Konurgen vill bevara deras representations-rätt gnlill dess, genem Konungens och de fyra Slåndens enhälliga beslut, Ståndsinrättningen kan komma att efterträdas af ett annat system och ett annat valsäll: tro vi, att både Konungen ech Nationen hafva mycket förlorat, då Bondeståndets moraliska kraft icke för nästa Riksdag kunnat ytterligare förstärkas med säteri-egare, m. f. som ännu äro uteslutne. Hved angår afslaget till den ofvannämnda ändringen i tryckfrihetslagen, så behöfves väl inga deduktioner, för att se rätta orsaken dertill. —— — Ett betydligt mouvement lär i dag hafva i Förstärkta StatsUtkottet förevarit, hvarom berätlas följande: Omröstningspunkterne rörde, med undantag af ett axslag för fiskerierne, de frågor, hvaröfver BondeStåndet, af anförde skäl, förut ansett sig sakna grundlagsenlig anledning att votera. Då nu uppropet försiggick, anmälte första ledamoten af Borgareståndet, Hr Schartau, att han fann sig bindrad att i dag företaga omröstning öfver berörde frågor, enär Ridd. och Adeln samt Presteståndet ännu icke pröfvat och afgjordt Borgareståndets inbjudning att instämma i sistnämnde Stånds beslut öfver samtelige dessa frågor. I samma syftning talade ledamoten af Bondeståndet Sven Heurlin. Med dessa båda talare förenade sig åtskillige af förstärkta Utskottets ledamöter. Ordföranden Grefve Horn förklarade nu, att anledningen för Ridd. och Adeln att! förklara inbjudningsfrågan tills vidare hvilande, hade varit att Ståndet först trott sig böra inhemta säker underrättelse, huruvida något Riksstånd hade för afsigt, att fortfarande undandragå sig votering i de delar, som utgjorde inbjudi ningens föremål. Grefven och Ordföranden badl: för öfrigt förstärkta Utskottet låta falla alla be-l tänkligheter för omröstningarnes företagande nu genast, då Riksdagens slut vore angeläget att! befordra med all upptänklig skyndsamhet; til-l. läggande Grefven, att i natt hade ankommit au-. tentik underrättelse, att Kongl. Maj:t låter den 40:de nästa månad afsluta Riksdagen. I öfvensstämmelse med Grefve Horns mening talade flere ledamöter af Ridd. och Adeln. Häremot uppträdde slutligen Hr Westfelt, med förklarande att Ridd. och Adeln låtit BorgareStåndets inbjudning hvila, för att begagna såsom en ppis aller,, i händelse BondeStåndet icke skuile kunna förmås att votera öfver de tvistige vordna extra statsreglerings-punkterna. Denna uppgift bestriddes af åtskilliga Adelns ledamöter, hvilka förklarade Hr Westfelts andragande ogrundadt och icke med verkliga förhållandet enligt. Hr Petre begärde nu ordet och yttrade, att! då flere Adelns ledamöter ansett lämpligt att offentligen gifva Hr Westfelt dementi, fann Tal! sig, af känsla för det rätta och skickliga, uppmanad, att förklara, det Hr Westfelts klandradel meddelande vore i närmaste öfverensstämmelseli