RE Re RR: nn Ann
som uppkommer medelst jordfastigheternas för stora 4
styckning: (med hvilken intet rationelt och sig bä- i
rande jordbruk kan bestå) ty giftermålen åstad-.
komma icke annat, än återförandet till samma hus-
håll af från hvarandra skiljda jordstycken; en te;
i det ena hemmanet (eller socknen), en teg i ett
annat, likaledes med äng, skog och beteshagar --
(o, hvad gärdesgårdar!) hvilket är ett förderf för
landets modernäring jordbruket, som kräfver större
sambruk, och ett förderf i följd deraf tör sjelfva!
fosterlandet. i
D
t
Jag begagnar äfven detta tillfälle, för att besva-lz
ra en af Aftonbladet för den 30 Mars till mig gjord 1
hemställan, nemligen: huruvida jag, sem längelr
lefvat i England och der haft tillfälle att se, hvad I
individens rättigheter der gälla, jemförda med hvad f
förhållandet är i Sverige, i afseende på t, ex. lös-t
drifveriförfattningar, obestämda arbetsskyldigheter, sa
ptjenstehjonsstadga med husaga, m. m. icke trorf
vatt dessa sociala missförhållanden skulle perpetu-n
veras medelst bildandet af ett aristokratiskt öfver-
hus? (så vida man nemligen vill kalla aristokra-
tisk den af mig för lifstid, och icke ärftlis, före-
)
)
slagna val-kammaren).
Härpå svarar jag:
Att dessa sociala missförhållanden och detta
rättslöshetstillstånd, hvilka enligt den värde recen-s
senten i Aftonbladet finnas i Sverige, men icke il;
England, ega således rum i det ojemförligt mindre,
aristokratiska Sverige, och äro afskaffade i det o-jt
jemförligt mer aristokratiska England; hafva blif-;
vit afskaffade der i synnerhet genom öfverkusets ls
upplysta åtgärder, och hafva blifvit bibehållna i Sve- lg
rige i synnerhet genom Borgare- och Bondssiåndens
(det demokratiska elementet) mindre upplysta åtgär- t
der, hvilka försvara — det ena, egande skräförfatträn-1
gar, som i synnerhet vålla det öfverklagade lösdrilve- i,
Å
4
riet; och det andra — tjenstehjonsstadgan med hu:-
aga; samt andra sociala missförhållandens perpetuitet.
Ännu vid denna Riksdag har detta sednare Stånd
gifvit ett ytterligare bevis på, huru illiberalt mot ;
massan a Folket dess så kallade liberalitet är, me- j;
delst bifall till den del af fattigförsörjningslagen, li
som hindrar den gifte daglönaren, liksom i allmän- l,
het den obesutne, att öfvergifva socknen, der han,
är mantalsskrifven, hvarigenom han förvandlas tilll;
en fullkomlig träl, i. e. glebe adscriptus, och för-l;
vandlas från alt vara Svensk och så kallad fri med-
borgare till en fastläst Björnlundare, Ulfåsare, eller,
hvad socknen må heta, från hvilken han icke mer ,
får begifva sig, utan att erhålla borgenslöfte för sin ;
familjs framtida underhåll, som ingen kan gifva l.
honom!
Dessa facta torde rättfärdiga min tanke, att enda
sättet att icke perpetuera hos oss de med skäl öf-
verklagade rättslöshets-förhållanderna, är att i den
nya Representationen icke inrymma majoriteten åt
så föga upplyste och så despotiskt sinnade samhälls-
elementer, som de, hvilka nu yrka dessa rättslös-
hets-förhållanden.
Recensenten i Aftonbladet för den 49 April är
oärlig, då han påstår, att de citerade bibelspråken!:
äro åberopade till stöd för päriet: de äro åberopa-
de såsom bevis, att förstfödslorätten fanns hos de
äldre folkslagen, och att den heliga skrift omtalar
den (se pag. 192. Dessa bibelspråk hafva genom
skrif- eller tryckfel blifvit falskt citerade, de äro;
3 Mos. B. 21 kap. 45, 16 och 47 vers.; Rom.;
8: 29. etc.
Recensenten är nära lika oärlig, då han förebrår
mig icke känna de Grundlagsparagrafer i Riksdags-
ordningen, som utgör vår nu varande val-lag. I mitt
arbete öfver Representationens grunder finnas dej
upptagne pag. 245 till 249, tillika med bevisen, att
deras obestämdhet är så stor, att de icke kunna
anses utgöra en lag.
För Borgareständet t. ex. säger 44 3 mom.:
icke annat än:
Att valen skola ske efter det å hvarje ort hit-
tills öfliga valsätt. i
För Presteståndet 13 8.
Hvarje stift välje på sätt dess presterskap inom:
sig öfverenskommer.
Kan detta kallas en val-lag!
Som våra kritici hålla sig vanligen till skrif- el-
ler tryckfel, i brist på bättre anledning till klan-
der, begagnar jag tillfället att rätta ett lapsus ca-
lami, som influtit i mitt svar till Dagligt Alle-
handa, der valcensus i Frankrike säges vara 41000
francso; rättelsen finnes på förhand införd i mitt
arbete öfver Representationens grunder pag. 245,
der dess rätta belopp är uppgifvet till 200 fr. di-
rekt beskattning, svarande likväl mot en grundför-
mögenhet af 400,000 fr. värde. ;
I anledning af Aftonbladets och Dagligt Allehan-
das påståenden, att mitt umgänge i England skulle
vara uteslutande med Torties, hvilket åter skulle
verka på riktningen af mina politiska principer, ett
påstående, som troligen härleder sig från den i an-
dra länder nog gällande meningen, att de högre
klasserna i England i allmänhet äre Tories, och
de lägre Whigs eller Radikala, får jag upplysnings-.
vis meddela, att den högsta aristokratien i England
utgöres till större delen af Whigs, som torde inses
deraf, att af de i Storbritannien befintliga 24 Her-
tigar, finnas icke mer än 9 som äro Tories, 4 min-
deråriga och 14 som äro Whigs). Alven Radicals
finnas kland den högsta aristokratien, hvarpå mar-
I quisen af Westminster, den rikaste individen i Eng-
land, Lord Radnor m. fl., lemna bevis. Deremot
finnas Tories äfven bland de lägsta klasser — min
kusk och båda mina betjenter äro t. ex. häftiga
Tories, de sednare (40 punds busegare) voterande
alltid för Torykandidaten i den del af London, der
deras hus äro belägna.
Detta varder anfördt blott såsom bevis, att de
politiska trosbekännelserna icke åtfölja vissa sam-
hällsklasser i England, utan äro spridda der unge-
fär lika inom alla. Hvad min politiska färg be-
träffar, i fall den skall behöfva omnämnas, så har
Iden aldrig varit, hvarken Tory eller Whiy, och än
I mindre Radikal; den har alltid varit — blå och gul!
I Det bifogade advokatsintyget införe vi helst i
loriginal, för att icke tilläfventyrs begå något
I misstag vid lagtermernas öfversättning:
47 Bucklersbury
09 Anril 1841.