men nyvad angar det stora kreditivetp al två milllo-
ner, anser Uskottet, att närvarande förkbållanden for-
dra någon åtgärd, då möjligen en upplåning af Riks-
gälds-kontoret icke så hastigt medhinnes, som erfor-
dras kunde. Utskottet anser, att, oaktadt en vid
denna Riksdag vida längre än någonsin tillförne ut-
sträckt frikostighet på anslag till befrämjande af na-
tionens bildning och industri samt till utförande af
samhällsnyttiga företag, äro Rikets Ständer i tillfälle
att nu bespara ansenliga tillgångar för framtida be-
hof. Och sedan alla väckta anspråk å bidrag af det
allmänna, vare sig i låne- eller anslagsväg, blifvit
af Rikets Ständer pröfvade, och de understöd, hvaraf
de uppgifna föremålen ansetts förtjenta, blifvit anvi-
sade, så hyser äfven Utskottet den åsigt, att de här-
efter öfverblifna och således ännu odisponerade till-
gångarne, under nuvarande förhållanden, icke torde
kunna användas, på ett med det allmännas säkerhet
och fördel samt Grundlagens föreskrift mera öfver-
ensstämmande sätt, än om derigenom intill nästa
Riksdag, afsättes en förut saknad fond för den sum-
ma, som vid inträffande krig skall i första rummet
vara att tillgå. Utskottet anser sig dock böra ut-
tryckligen förklara, att Utskottet, vid understödjandet
af det härom framställda förslaget, måste förutsätta,
att de för nyssnämnde ändamål afsatta medlen så-
Idant oaktadt skola under tiden kunna på det sätt,
Rikets Ständer pröfva mest lämpligt och ändamåls-
enligt, hållas allmänna rörelsen tillhanda.
Hvad angår sättet, anser Utskottet att de dispo-
nibla medlen böra i Banken insättas; och Utskottet
anser att de i Bankorörelsen må kunna göras frukt-
bara; men afstyrker att åt Riksgälds-kontoret upp-
draga någon utlåningsrörelse. Det föreslår derföre
följande:
1:0 Efter afdrag af ett alla dessa utgiftssummor
motsvarande belopp, skall äterstoden af Riksgälds-
kontorets, enligt StatsUtskottets utlåtande Nr 435,
till 6,296,566 Rdr 2 sk. 8 rst., uppgående och för
Rikets nu församlade Ständer disponibla tillgångar
(den till allmänt nyttiga ändamål anslagna andel af
Bankens behållna vinst vid 1839 års slut samt öf-
verskotten å Statsverkets inkomster för åren 4839
och 4840 häruti inberäknade), på en för detta ända-
mål öppnad serskild räkning i Rikets Ständers Bank,
till ett belopp af högst 2,000,000 Rår insättas, för!
att utgöra en, intill nästkommande Riksdag, afsatt
fond för den, enligt 63 Regerings-formen, af Ri-
kets Ständer, till utbetalning vid infallande krig nu
anslagna summa.
2:o Skulle de Riksgälds-kontoret tillkommande öf-
verskott å Statsverkets inkomster för ofvanberörde
2:ne år, med fillägg af de i såmmanhang dermed af-
lemnade besparingar å Statsverkets utgifter för dessa
år, öfverstiga det belopp af 4,200,000 Rdr, hvartill
desamma nu blifvit beräknade, bör äfven denna ö-
kade tillgång, till fyllnad i omförmälda kreditiv-
summa af 2,000,000 Rdr på samma räkning insät-
tas; hvarvid iakttages, att, genom tillskott af Riks-
gälds-kontorets andra härtill disponibla tillgångar,
den insatta summan höjes till jemna 40,000 Rdr.
3:0 I motsatt fall, eller derest Statsverkets be-
hållna öfverskott och besparingar för åren 4839 och
1849 skulle komma att understiga deras nu beräk-
nade belopp, bör skilnaden häremellan af Riksgälds-
kontoret innehållas, då slutliga återstoden utaf nu
ifrågavarande medel i Banken insättes; dock med
iakttagamde jemväl i detta fall, att bela den insatta
summan bör uppgå till det i näst föregående punkt
bestämda jemna belopp.
4:0 Så snart Riksgälds-kontorets Styrelse, efter
Riksdagens slut, kan, med ledning af det för detta
Verk utfärdade reglemente, bestämma den summa,
som, enligt ofvanstående 1:a punkt, kommer att ut-
göra omförmälde kreditiv-fond, bör hälften af detta
I belopp på den serskilda räkningen i Banken insät-
tas. Sedermera afsättas de till denna fond anslag-
Ina medel, genom insättning af en fjerdedel deraf,
efter aflemnandet från Kgl. Stats-kontoret af 1839
års öfverskott, och genom återstodens deponerande,
sedan Riksgälds-kontoret kommit i åtnjutande af öf-
verskotten på 1840 ärs statsinkomster.
3:o På ifrågavarande serskilda räkning får icke
någon invisning af Riksgälds-kontoret, före Rikets
Stärders nästa sammankomst utfärdas, derest icke
förberörde kreditiv-summa skulle dessförinnan, i öf-
verensstäömmelse med Regerings-formens föreskrift,
varda af Kongl. Maj:t Iyftad. j
Slutligen och under förutsättning, att Rikets Stän-:
der bhifalla hvad här ofvan blifvit föreslaget, hem-
ställes: att RiksStåndens beslut måtte varda Banko-
Utskottet meddelade, i och för utfärdandet af deför-
ändrade eHer nya föreskrifter för Bankens framtida
rörelse och förvaltning, hvartill dessa beslut kunna
finnas föranleda; skolande StatsUtskottet till upp-
lysning härvid, så snart de på omröstning i För-
stärkt Utskott ännu beroende anslags- och låne-
frågor blifvit afgjorda, för BankoUtskottet uppgifva
ungefärliga beloppet af den summa, som efter Stats-
Utskottets beräkningar kan komma att för oftabe-
rörde ändamål! i Banken insättas.
Hr Helsingius bar reserverat sig, under åberopan-
de af StatsUtskottets utlåtande Nr 435, som Riks-
Stånden sedan antagit.
I sammanhang med detta utlåtande står StatsUt-
skottets betänkande 525, angående Hr Hallings mo-
tion om Bankovinstens användande, hvari Utskottet
föreslår, att denna motion må till förnyad pröfning
företagas på samma gång med Nr 524.
Stats-, Lag- och EkonomiUtskottens mem. AM
494, med förslag till sammanjemkning eller vote.
ring i anledning af skiljagtiga besluten om uti, N:o!
89 och 462 angående en förbättrad fångvård. Ut
skottet, som föreslår BorgareStåndet att förena sig
med Adeln och PresteStåndet angående hvad Lins-,
Härads- och Stadshäkten angå, hemställa om vote-.
ring i förstärkt StatsUtskott öfver följande proposi-
tion: den, som bifaller Utskottens förslag, att ett!
extra statsanslag af 250,000 Rdr må ställas under.
Kongl. Moj:ts nådiga disposition, att, under loppet
af nästföljande fyra år, successivt utgå till uppbyg-
gande af ett strafi-fångelse efter Pensylyaniametho-.
den, med celler för 5 å 400 personer, samt att Ri-
kets Ständer åt Kongl. Maj:t öfverlemna, att utse
den ort, hvarest ett sådant fängelse bör uppföras;
dock att detsamma blifver till byggnad och inred-
ning afskiljdt från redan befintliga fängelser och
. . w av ena FARA Gl
FR SS