de endast tillstyrkt nytt kreditiv af 400,000 Rdr, den disponibla summan utgör nära 409,060 Rdr, emedan behållningen å 4830 års kreditiv, som Utskotten tillstyrkt att äfven lemna till fortsatt disposition, utgör 293,600 Rdr. — — — JF 198, i anledning af återremiss af N:o 490, om sammanjemkning af Rikets Ständers skiljaktiga beslut, rörande anslag till folkundervisningens befrämjande. Utskotten föreslå, i fall ej Stånderne förena sig om beslutet, angående en fast skolas inrättande i hvarje pastorat, samt angående tiden som skolorna böra hållas öppna, att genom omröstning i Förstärkt Utskott afgöra detsamma och afgifva voteringspropositioner deröfver. — — — HM 199, angående återremisser af N:o 1478, rörande beskattningen å qvarnar; Utskotten vidhålla deras förra utlåtande, som Bondeständet bifallit. StatsUlskottets utlåtande M 516, i anledning af anmärkningar vid N:o 454, om de i Regeringsformen föreskrifne kreditiv-summor. Med åberopande af de skäl, som i Borgareoch Bondeståndens äterremisser blifvit anförde, har Utskottet förändrat sitt förslag och tillstyrker: att den kreditiv-summa, som, enligt 63 Regeringsformen, skall vid denna Riksdag anslås, för att, på sätt samma S inneehåller, vara twillgänglig, då Kongl. Maj:t will Rikets försvar eller andra högst vigtiva och angelägna ändamål finner den oundvikligen nödig, kommer att utgöra Femhundra Tusen Riksdaler, hvaraf den ena hälften, eller 230,000 Rdr bör under tiden emellan innevarande uch nästkommande Riksdag vara att tillgå för Rikets försvar samt det återstående beloppet för andra högst vigtiga och angelägna föremål. Deremot underställer Utskottet å nyo Borgareoch Bondeståndens godkännande, hvad 41:sta och 4:de punkterne af N:o 454 innehålla. Häremot hafva sig reserverat Biskop Hedren, Frih. Lejonwyvud, Grefve Horn, Doktor Björkman och Hr Helsingius, som yrka första förslagets högre kreditiv-belopp. — Mem. M 5347, med anmälan af Rikets Ständers stridiga beslut, i anledning af voteringspropositioner om vissa extra bevillningars direkta ingående till Riksgäldskontoret, hvarvid två Stånd stannat emot två. Utskottet yttrar, att denna fråga ovedersägligen tillhör de i 69 Regeringsformen uppräknade ärendepr, som i sådant fall skola af Förstärkt StatsUtskott slutligen afgöras, och har till iakttagande af åberopade grundlags-stadgande, uppgjort och Rikets Ständers godkännande underställt förslag till voterings-proposition vid den föreskrifaa omröstningen inom nämnde Utskott. Men som denna af Borgareoch Bondestånden jemväl godkända voteringsproposition blifvit af Ridderskapet och Adeln ogillad, samt Presteståndet afslagit Utskottets härom under N:o 447 aflåtna memorial, så har vid detta förhållande, Utskottet, som, så vidt på detsamma kan ankomma, sökt bereda omförmälde fråga till slutligt afgörande i den af Grundlagen utstakade ordning, ansett sig böra för Borgareoch Bondestånden anmäla det hinder, som häremot nul förekommit, till följd af de 29:ne andra RiksStåndens, i anledning af den föreslagna voterings-propositionen, meddelade beslut., — — MVM 5318 innehåller den redan förut i denna tidning meddelade voterings-proposition, angående anslaget till Kabinettskassan. — — HM 522, i anledning af återremiss af N:o 490, med voteringspropositioner, angående besluten om extra statsregleringen. Utskottet föreslår nya propositioner, angående vilkoren för användandet af de till vattenaftappningar och större odlingsföretag anslagne medel. Friherre A. Cederström bar reserverat sig, äfvensom Biskop Hedren afgifvit en vidlyftig reservation med andra förslag till voteringsproposition. — — MM 593, i anledning af återremiss å memorialet N:o 483, angående handelsoch sjöfartsfonden. Detta betänkande torde blifva af den vigt, i anledning af Adelns och Presteståndets behandling, att vi anse oss böra meddela det med all möjlig fullständighet. Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet hafva i vissa delar återremitterat Utskottets memorial N:o 4853, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner, i anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut öfver utlåtandena N:ris 337 och 446, rörande den s. k. handelsoch sjöfartsfonden. 4:0 a) Frågan, huru framgent bör förhållas med det förvaltningsbestyr, som för närvarande är åt Konvojkommissariatet uppdraget, har blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet lagd till hardlinrgarne. .Borgareständet har antagit Utskottets inbjudning, att i denna del instämma uti Presteståndets beslut, hvaremot Bondeståndet, som i allo vidhållit sitt förut öfver memorialen N:ris 337 och 416 fattade beslut, således icke godkänt Utskottets förslag, rörande redaktion ef framställningen tilll Kongl. Maj:t i berörde ämne. Så framt icke Ridderskapet och Adeln skulle vilja instämma i Preste-1 ståndets beslut; och om Bondeståndet, hvilket redan i hufvudsaken fattat enahanda beslut, som Presteståndet, fortfarande ej vill förena sig uti den af sistnämnde Stånd beslutade och numera jemväl af Borgareståndet antagne lydelse af nämnde framställning, måste således skiljaktigheten uti redaktionen af den utaf 3:e Stånd redan beslutade underdåniga framställning till Kongl. Maj:t, genom votering i Förstärkt Statsutskott afgöras, för hvilket ändamåll föreslås följande proposition: Den, som instämmer uti Presteoch Borgareståndens beslut, det må Rikets Ständer förnya den, af de nästföregående gjorda underdåniga anhållan, aw det hittills varande Konvojkommissariatet måtte, så snart sig göra låter, blifva indraget, och dess befattning, till besparing i de hitills dryga förvaltningsutgifterna, i allo öfverflyttag på Kommerskollegium, beldst, om nödigt aNSes, att norska Regeringen, genom ombud, hädanefter deltager i förvaltningen af dessa medel, Kongl. Maj:t är oförbindrad sådant förordna, äfven sedan den nu i underdånighet föreslagne förändringen blifvit verkställd; och torde, i händelse af nådigt bifall till berörde underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t täckas anbefalla bemälde Kollegium, att öfver förvaltningen af ifrågavarande fond låta föra serskild hufvudbok, samt att, efter dess årliga afslutande, till Kongl. Maj:t afgifra un