mångårig erfarenhet lägrat sig kring ämnet; me intagen af ett varmt nit för frågans lösning, vil jag till andras begrundande i korthet framställa di ider, som i anledning deraf hos mig uppkommit Att alla jordeboks och hemmantalsräntor, krono tionde m. m. sammanföras till en enda ränta, råj eller korn, under namn af jordränta (i fall någo! annan skatt än taxerad bevillning bör finnas; at! intill dess sådant kan ske, kronotionden införes jordeboken och sammanslås med afradsspannmålen att mantalpenningarne sammanslås med personelli bevillningen; att ur mantalslängderne alla onyttig: kolumner uteslutas, såsom för minderåriga barn hvilkas namn icke eller böra upptagas, emedan så dant icke tjenar till annat än ett vidlyftigt arbete då tabellverket meddelar de erforderlige statistisk: upplysningarne; att beredningskommitteerne sam manslås till en förrättning med mantalsskrifninger och, i stället för de onyttiga kolumnerne uti man tals-längden, 3:ne kolumner insättas, en för egen domsvärde, en för inkomster och en för diverse af. gifter; hvarigenom den fördelen vinnes, att beskatt ningen sker då allmänheten är samlad och nödig upplysningar stå att vinna, hvarjemte sedermera genom mantalsoch taxerings-längders uppläsandd i kyrkorne en Ytterligare offentlighet göres af be skattningen, till allmänhetens upplysning och åstad kommande af mera jemlikhet i taxeringarne; al taxeringskommitternve hållas i April månad mec ett större antal ledamöter, än hittills, som väljas den dag mantalsoch taxerings-längden granskas. att pröfningskommitteen hålles i Maj eller Juni och att endast för de förändringar, som dessa sed: nare 2:ne förrättningar vidtaga, serskilda längder upprättas; att Häradsskrifvaren befrias från der myckna skrifningen med upprättande af förteckningar på angifne bränvinspannorne, hvaremot landsfiskaler och andre kroncåklagare ega rätt att, när de sig dertill anmäla, af mantalsoch taxeringslängden inhemta och utskrifra de upplysningar, som kunna äskas; att den Häradsskrifvaren ålagde kontroll af uppbörden, som icke tjenar till det å syftade ändamålet, men medför betydlig tidspillan, afskaffas och kronofogdens qvittence anses såsom gällande, utan Häradskrifvarens påskrift, och att i det stället denne (Häradsskrifvaren) ålägges, atl inom 44 dagar efter uppbördsmötens slut från upp: bördsboken utskrifva och till Konungens Befallningshafvande insända specifik förteckning på alla resterne; härigenom vinnes samma kontroll i afseende på kronans säkerhet, och den skattskyldige skylle sig sjelf om han till uppbördsmannen betal utan at taga qvittens; vidare att Häradsskrifvarnt få sådane löningsinkomster, att de kunna, åtminstone någorlunda, hafva sin bergning, och icke behöfva frestas att svika sina skyldigheter, i hvilkas noggranna uppfyllande en säker och, i min tanka, den enrda fullkomligt säkra kontrollen emot alla missbruk ligger förvarad; att något verkligt göres emot ackordsraseriet, hvilket icke är förekommei genom det sednaste stadgandet, som är till den grad eländigt, att man kan gråta deråt, och hvarefter ackordssystemet kommit till den fullmognad, alt man skall hafva exempel på, att landshöfdingar, genom svåra hotelser, skrämt, till ackords ingående, personer, som de icke från förslagen kunnat utesluta; att bestämda befordringslagar utfärdas för civila embetsoch tjenstemän, så att, från den dag de, efter aflagda akademiska lärdomsprof, ingått uti tjenstgöring, de räkna en bestämd befordringsrätt till förslagers erhållande; hvarigenom den makten betoges landshöfdingarne, att bortauktionera tjensterne, eller spela dem i händerna på sina ofta odugliga gunstlingar; att sådane personer sättas till landshöfdingar, som ega kännedom om sina skyldigheter och kunna tillse att underlydande göra sina, i stället att de, som nu ofta är händelsen, bland länets embetsoch tjenstemän anses såsom de mest främmande för de åligganden de hafva att bevaka; och ändtligen, att till förslagers upprättande, till förändringar i författningarne om beskattnings-, uppbördsoch befordringsväsendet, sådane personer kallas, som ega både theoretisk och praktisk skicklighet, inhemtad äfven i utöfningen af lägre tjenster, och att åtminstone en af hvarje tjenstemannagrad tillkallas, ej att i besluten deltaga, ty det vore för mycket begärt, men med rätt att yttra sina tankar till de visares skärskådande. — tt tj Maj 1841. Bäradsskvifvar:. TTT ERE RR OTERDTNOE