mångårig erfarenhet lägrat sig kring ämnet; me
intagen af ett varmt nit för frågans lösning, vil
jag till andras begrundande i korthet framställa di
ider, som i anledning deraf hos mig uppkommit
Att alla jordeboks och hemmantalsräntor, krono
tionde m. m. sammanföras till en enda ränta, råj
eller korn, under namn af jordränta (i fall någo!
annan skatt än taxerad bevillning bör finnas; at!
intill dess sådant kan ske, kronotionden införes
jordeboken och sammanslås med afradsspannmålen
att mantalpenningarne sammanslås med personelli
bevillningen; att ur mantalslängderne alla onyttig:
kolumner uteslutas, såsom för minderåriga barn
hvilkas namn icke eller böra upptagas, emedan så
dant icke tjenar till annat än ett vidlyftigt arbete
då tabellverket meddelar de erforderlige statistisk:
upplysningarne; att beredningskommitteerne sam
manslås till en förrättning med mantalsskrifninger
och, i stället för de onyttiga kolumnerne uti man
tals-längden, 3:ne kolumner insättas, en för egen
domsvärde, en för inkomster och en för diverse af.
gifter; hvarigenom den fördelen vinnes, att beskatt
ningen sker då allmänheten är samlad och nödig
upplysningar stå att vinna, hvarjemte sedermera
genom mantals- och taxerings-längders uppläsandd
i kyrkorne en Ytterligare offentlighet göres af be
skattningen, till allmänhetens upplysning och åstad
kommande af mera jemlikhet i taxeringarne; al
taxeringskommitternve hållas i April månad mec
ett större antal ledamöter, än hittills, som väljas
den dag mantals- och taxerings-längden granskas.
att pröfningskommitteen hålles i Maj eller Juni
och att endast för de förändringar, som dessa sed:
nare 2:ne förrättningar vidtaga, serskilda längder
upprättas; att Häradsskrifvaren befrias från der
myckna skrifningen med upprättande af förtecknin-
gar på angifne bränvinspannorne, hvaremot lands-
fiskaler och andre kroncåklagare ega rätt att, när
de sig dertill anmäla, af mantals- och taxerings-
längden inhemta och utskrifra de upplysningar,
som kunna äskas; att den Häradsskrifvaren ålagde
kontroll af uppbörden, som icke tjenar till det å
syftade ändamålet, men medför betydlig tidspillan,
afskaffas och kronofogdens qvittence anses såsom
gällande, utan Häradskrifvarens påskrift, och att i
det stället denne (Häradsskrifvaren) ålägges, atl
inom 44 dagar efter uppbördsmötens slut från upp:
bördsboken utskrifva och till Konungens Befall-
ningshafvande insända specifik förteckning på alla
resterne; härigenom vinnes samma kontroll i afse-
ende på kronans säkerhet, och den skattskyldige
skylle sig sjelf om han till uppbördsmannen betal
utan at taga qvittens; vidare att Häradsskrifvarnt
få sådane löningsinkomster, att de kunna, åtmin-
stone någorlunda, hafva sin bergning, och icke be-
höfva frestas att svika sina skyldigheter, i hvilkas
noggranna uppfyllande en säker och, i min tanka,
den enrda fullkomligt säkra kontrollen emot alla
missbruk ligger förvarad; att något verkligt göres
emot ackordsraseriet, hvilket icke är förekommei
genom det sednaste stadgandet, som är till den grad
eländigt, att man kan gråta deråt, och hvarefter
ackordssystemet kommit till den fullmognad, alt
man skall hafva exempel på, att landshöfdingar,
genom svåra hotelser, skrämt, till ackords ingåen-
de, personer, som de icke från förslagen kunnat
utesluta; att bestämda befordringslagar utfärdas för
civila embets- och tjenstemän, så att, från den dag
de, efter aflagda akademiska lärdomsprof, ingått
uti tjenstgöring, de räkna en bestämd befordrings-
rätt till förslagers erhållande; hvarigenom den
makten betoges landshöfdingarne, att bortauktionera
tjensterne, eller spela dem i händerna på sina ofta
odugliga gunstlingar; att sådane personer sättas till
landshöfdingar, som ega kännedom om sina skyl-
digheter och kunna tillse att underlydande göra
sina, i stället att de, som nu ofta är händelsen,
bland länets embets- och tjenstemän anses såsom
de mest främmande för de åligganden de hafva att
bevaka; och ändtligen, att till förslagers upprät-
tande, till förändringar i författningarne om beskatt-
nings-, uppbörds- och befordringsväsendet, sådane
personer kallas, som ega både theoretisk och prak-
tisk skicklighet, inhemtad äfven i utöfningen af
lägre tjenster, och att åtminstone en af hvarje
tjenstemannagrad tillkallas, ej att i besluten deltaga,
ty det vore för mycket begärt, men med rätt att
yttra sina tankar till de visares skärskådande. —
tt tj Maj 1841. Bäradsskvifvar:.
TTT ERE RR OTERDTNOE