ORIENTEN. Flere af de insurgerade distrikten i Bulgarien skola hafva skiekat deputationer till paschan af Nissa, och erbjudit sig att nedlägga vapen. Detta hade skett efter det nederlag, en del af insurgenterne lidit. På Candia deremot beskrifves insurrektionen såsom vinnande stadga och konsistens. Insurgenterne hade vapen och ammunition i öfverföd, och hade redan bildat en provisorisk styrelse. De förde en flagga med Englands, Frankrikes oeh Rysslands färger. Från Konstantinopel intet annat nytt, än om intriger i seraljen, som gingo ut på, att skaffa Saltans gunstling, Riza Pascha, stovisirsembetet. paa — Hemliga Wtsk:ts ledamöter voro i Onsdags tillsammans å Kongl. Slottet och upplöstes af Hans Maj:t Konungen. Hans Maj:t täcktes i det för tillfället hållna talet förklara, att han nu löste ledamöterne från sin ed, och tillät dem att meddela allt hvad de inom Utskottet hört, läst eller hört läsas, och lärer Hans Maj:t jemväl dervid yttrat, alt sanningen en dag skall bana sig väg eeh hvila på hans graf. Kronprinsen, som äfven var närvarande, hade tolkat på Svenska Hans Maj:ts tal. — Ehuru ingenting nu mera lärer hindra riksdagens upplösning den 4ö nästkommande Juni, om icke nya, hittills oförutsedda svårigheter träda i vägen, så är dock ännu ingenting bestämdt kändt om dagen för Ständernas sammanträde till plenum plenorum på Rikssalen. Det är således nu snart ett år, som åtskilliga af Rikets Ständers beslut i grundlagsfrågor ligga ebesvarade af Regeringen. Det skall utan tvifvel för ett kommande Konstitutionsutskott blifva intressant, att ur statsrådsprotokollerne erfara, huruvida Konungens Rådgilvare i ett så vigligt fall fullgjort sitt åliggande, att asjelfkrafde påminna om rikets rätt och bästar. Imedlertid vill ryktet veta, att två af de vigtigaste besluten i lagfrågor, nämligen om lika arfsrätt mellan bröder och systrar, äfven efter landsrätt, samt om kämnersoch lagmansrätternas upphörande blifvit afslagne. Skälet för det förra afslaget, skulle vara, att endast 3 Stånd, men icke Adeln, biträdt beslutet om lika arfsrätten, och att Regeringen icke kan sanktionera en lagförändring af denna beskaffenhet, då den ej blifvit antagen af båda de Stånd, som den närmast angår. RR — — Ett nytt steg, och större än något föregående, togs i Lördags på den revolutionära bana, som Ridderskapets och Adelns samt Presteståndets majoriteter under sina ordförande Hr Friherre Carl Otto Palmstjerna och Hr Erkebiskopen af Wingård redan förut under loppet af denna Riksdag åtskilliga gånger måste anses hafva beträdt genom bifall åt desse ordföranders vägran att framställa proposition, äfven till sådane beslut, som ett Utskott icke ansett innebära något grundlagsvidrigt och.som andra Stånd redan godkänt. Frågan var nemligen på Riddarhuset om en voteringsproposition från StatsUtskottet, angående beloppet af afgifterna till Handelsoch Sjöfartsfonden. Grundlagen stadgar, att der något Stånd stannar i olika beslut med de öfriga i frågan om bevillningsmedel och deras utgörande, skall deröfver voteras i förstärkt StatsUtskott. Nu hafva, i frågan om afgiften till Handelsoch Sjöfartsfonden, som utgör vissa procent af tullafgiften, Adeln, Presteoch Bondestånden bestämt dessa procent till 40, men Borgareståndet till 6 3 delar. I följd häraf har StatsUtskottet, enligt sin uppfattning af grundlagen, att hänföra denna fråga till dem, hvarom 74 handlar, ingått med proposition till Stånden att votera, hvilketdera af dessa belopp skall blifva det rätta. Men efter en stunds diskussion, derunder de vanliga kämparne Hrr von Hartmansdorff, Lefren, Rosenblad och Frih. Jakob Cederström sökte att emot Friherre Sprengtporten och Hr Dalman deducera till komplett evidens, att 10 procent af en bevillning icke äro af samma natur, som de 4100 procenten af samma bevillning, en del något helt annat än det hela, afslogs Utskottets betänkande vid votering med den vanliga proportionen. eller mer än dubbla antalet: ö4 röster mot 22. Hvad som slutligen kan blifva af denna sönderbrytning om det skulle gå på samma sätt i Presteståndet, är svårt att förutse, i fall sedan ett eller par Stånd å sin sida skulle vägra att godkänna den punkten af riksdagsbeslutet, som bandlar om hela denna afgift. —— tt — Med anledning af Regeringens bekanta åtgärd, alt år 4838 flytta Myntoch Kontrollver