fann på expositionen sina ulkast härmade och! bortskämda af sina vänner; det ringa understöd han erhållit hemifrån, upphörde med ens, och gi-. riga kreditorer kastade sig öfver honom såsom deras rättmätiga byte. I En morgon erhöll Emanuel Dick en liten täck biljett på parfymeradt papper, försegladt med en dufva i sigillet. Deri lästes följande: I aMin herre! Vi voro i går på expositionen,: ujag och min onkel; jag sökte öfverallt efter edra taflor, men kunde ingenstädes finna dem; udet var ganska ledsamt för mig. Det vore oarätt af mig, att längre hos er underhålla ett fåfängt hopp; det parti, hvarom vi öfverenskomamit, kan, jag måste tillstå det, aldrig bli af, ty emin onkel vill ej samtycka dertill. Leontine Gray Detta sista slag krossade ändtligen helt och hållet den olycklige artisten; efter några dagars förlopp, som han använde att taga tillbaka de arbeten, han haft ute i konsthandeln, och att utplåna hvarje spår af sitt vistande i Paris, försvann han; ett ryckte gick, att han sjelf afhändt sig lifvet. (Slutet följer.) mm ——A — —— ! — Den bekanta fru Necker de Saussure i Geneve, en nära slägtinge till fru Staöl, och författarinna till den förträfliga skriften: Education progressive, utom flere andra arbeten, afled i förra månaden i Geneve, 75 år gammal. Hon var lika utmärkt för sin gudsfruktan och ädla lefnad, som för sin talang såsom skriftställarinna, och efterlemnar ett kärt och aktadt minne hos alla, som kände henne, antingen personligen, eller genom hennes skrifter. — I Canterbury voro nyligen 4 ryttmästare vid de der förlagde tvenne Dragon-regementen inställda för polisen, för det de den föregående natten fört oljud på gatorna. De hade varit otidiga emot polisen, som förmanade dem till stillhet och slutligen då de af polisbetjenterne blefvo gripna och