STORBRITANNIEN.
Vi meddela nu, enligt löfte i gårdagsbladet, ett
sammandrag af skattkammarkanslern Hr Barings
framställning i Underhuset rörande nedsättning i
importtullen på åtskilliga handelsartiklar. Det
var isynnerhet tvenne, som utgjorde hufvudföre-
målet för Hr Barings motion, nemligen artiklar-
ne trädvaror och socker, emedan, från den fi-
nanciella synpunkten betraktadt, en nedsättning
i importtullen å dem ansågs vigtigast, såsom med-
förande största tillvexten i statsinkomsterna, ge-
nom den kalkylerade större importen. Ministrar-
nes plan till en reformerad tull-lagstiftning stan-
nar dock icke ensamt vid dessa artiklar, utan
Hr Baring tillkännagaf derjemte, att handelsmi-
nistern Hr Labouchere skulle för huset framläg-
ga förslag till revision af tulltariffen i åtskilliga
andra punkter, hvilka dock icke i financielt hän-
seende voro af samma betydenhet, som de båda
nyssnämnde. Hr Baring ingick nu i detaljerne
af det förslag, han ämnade förelägga huset. In-
förseltullen på trävaror från de Brittiska koloni-
erne utgjorde för närvarande 40 sh. per load,
men deremot på trädvirke från Ostersjöhamnar-
ne 53 sh., hvilket gör en skyddstull för de förra
af 43 sh. pr load, eller 450 procent. Redan lord
Spencer, då han var skattkammarkansler, hade
velat nedsätta denna skyddstull till 30 sh., på
det sättet, att tullen på trävaror från kolonierna
skulle höjas till 20 sh. och den på trävaror från
Östersjöländerna nedsättas till 50 sh. En af Un-
derhuset nedsatt kommitte öfver detta ärende
hade, efter vidlyftiga och grundliga undersökningar,
likaledes föreslagit en skyddstull endast af 30 sh.,
hvilken dock skulle effektueras på det sättet, att
trävarorna från Östersjöhamnarne skulle draga
en tull af 43 sh. per load, och de från koloni-
erna 43 sh. Hr Baring föreslog nu att bestäm-
ma tullafgifterna å dessa varor i enlighet med
lord Spencers ofvannämnde förslag, d. v. s. be-
lägga trävarorna från Östersjöländerna med en tuli
af 350 sh, och de från kolonierne med 20 sh. per
load. Han vore öfvertygad, att statsinkomstern
genom dessa förändrade tullbestämmelser skulle
ökas med 600,000 L. om året
I afseende på artikeln socker fästade Hr Ba-
ring först uppmärksamheten derpå, huru tryc-
kande de höga priserna på denna vara under de
tvenne sednare åren varit för de lägre folkklas-
serne, för hvilka sockret nästan redan blifvit ett
lefnadsbehof. Man borde icke heller förgäta, att
alla sträfvanden i sednare tider, att införa sedli-
gare vanor bland folket, genom afskaffande af
spirituösa dryckers bruk, endast då kunde räkna
på framgång, när man, så vidt möjligt vore, för-
skaffade de lägre klasserna tillgång till ersättning
för dessa drycker i thå, kaffe o. s. v. Imedlertid
vore det en nödvändighet, att sockret från ko-
lonierna åtnjöte en skyddstull, och man kunde
derföre icke gå så långt i nedsättning af tullen
å denna artikel, som den ofvannämnde konside-
rationen i hela dess vidd fordrade. Kolonial-
sockret skulle således skyddas, medelst en tull
af 30 procent. För närvarande utgjorde tullen
på kolonialsocker 24 sh., med tillägg af den för-
lidet år beslutade förhöjningen af 3 procent, och
tullen för främmande socker 63 sh., med tillägg
af 3 procent. Hr Baring föreslog att, med bi-
behållande af nu gällande tull å sockret från ko-
lonierna, tullafgiften å främmande socker skulle
nedsättas till 36 sh., oberäknad förlidet års för-
höjning af 3 proc. Tillökningen i tullinkom-
sterna genom detta arrangement uppskattade Hr
Baring till 700,000 L., så att genom tullnedsätt-
ningen å trävaror och socker statsinkomsterne
skulle ökas med tillsammans 41,300,000 L. De-
ficit i finanserne för innevarande år, 4,700,000
L., vore således, på 400,000 L. nära, betäckt, i
fall Huset antoge de nu framställda förslagen.
De återstående 400,000 L. hoppades man vinna
genom den fixa tull på spanmål, som Lord John
Russell ämnade föreslå Huset; men i fall Huset
ej ville gå in på denna åtgärd, så ämnade han
(Baring) föreslå en direkt beskattning till mot-
svarande belopp. Hr Baring slöt sitt föredrag
med följande allmänna anmärkningar öfver Eng-
lands kommerciella ställning:
Det är icke här helt enkelt fråga om, på hvad
sätt statsinkomsterna skola ökas, så att statens
förbindelser kunna uppfyllas. Till och med om
icke en stor statsskuld förefanns, och ej något
deficit vore för handen, om det icke vore fråga
om att bringa statsinkomsterna till ett bestämdt
belopp, så skulle jag dock anse mig förpligtad,
att föreslå Huset ett liberalare tullsystem. Jag
begär icke att Huset straxt skall låna ett villigt)
öra åt alla de meningar, som yttras från olika
sidor; jag uppmanar det endast att se omkring
Lå ME SE ER SSM No a