STORBRITANNIEN. Vi meddela nu, enligt löfte i gårdagsbladet, ett sammandrag af skattkammarkanslern Hr Barings framställning i Underhuset rörande nedsättning i importtullen på åtskilliga handelsartiklar. Det var isynnerhet tvenne, som utgjorde hufvudföremålet för Hr Barings motion, nemligen artiklarne trädvaror och socker, emedan, från den financiella synpunkten betraktadt, en nedsättning i importtullen å dem ansågs vigtigast, såsom medförande största tillvexten i statsinkomsterna, genom den kalkylerade större importen. Ministrarnes plan till en reformerad tull-lagstiftning stannar dock icke ensamt vid dessa artiklar, utan Hr Baring tillkännagaf derjemte, att handelsministern Hr Labouchere skulle för huset framlägga förslag till revision af tulltariffen i åtskilliga andra punkter, hvilka dock icke i financielt hänseende voro af samma betydenhet, som de båda nyssnämnde. Hr Baring ingick nu i detaljerne af det förslag, han ämnade förelägga huset. Införseltullen på trävaror från de Brittiska kolonierne utgjorde för närvarande 40 sh. per load, men deremot på trädvirke från Ostersjöhamnarne 53 sh., hvilket gör en skyddstull för de förra af 43 sh. pr load, eller 450 procent. Redan lord Spencer, då han var skattkammarkansler, hade velat nedsätta denna skyddstull till 30 sh., på det sättet, att tullen på trävaror från kolonierna skulle höjas till 20 sh. och den på trävaror från Östersjöländerna nedsättas till 50 sh. En af Underhuset nedsatt kommitte öfver detta ärende hade, efter vidlyftiga och grundliga undersökningar, likaledes föreslagit en skyddstull endast af 30 sh., hvilken dock skulle effektueras på det sättet, att trävarorna från Östersjöhamnarne skulle draga en tull af 43 sh. per load, och de från kolonierna 43 sh. Hr Baring föreslog nu att bestämma tullafgifterna å dessa varor i enlighet med lord Spencers ofvannämnde förslag, d. v. s. belägga trävarorna från Östersjöländerna med en tuli af 350 sh, och de från kolonierne med 20 sh. per load. Han vore öfvertygad, att statsinkomstern genom dessa förändrade tullbestämmelser skulle ökas med 600,000 L. om året I afseende på artikeln socker fästade Hr Baring först uppmärksamheten derpå, huru tryckande de höga priserna på denna vara under de tvenne sednare åren varit för de lägre folkklasserne, för hvilka sockret nästan redan blifvit ett lefnadsbehof. Man borde icke heller förgäta, att alla sträfvanden i sednare tider, att införa sedligare vanor bland folket, genom afskaffande af spirituösa dryckers bruk, endast då kunde räkna på framgång, när man, så vidt möjligt vore, förskaffade de lägre klasserna tillgång till ersättning för dessa drycker i thå, kaffe o. s. v. Imedlertid vore det en nödvändighet, att sockret från kolonierna åtnjöte en skyddstull, och man kunde derföre icke gå så långt i nedsättning af tullen å denna artikel, som den ofvannämnde konsiderationen i hela dess vidd fordrade. Kolonialsockret skulle således skyddas, medelst en tull af 30 procent. För närvarande utgjorde tullen på kolonialsocker 24 sh., med tillägg af den förlidet år beslutade förhöjningen af 3 procent, och tullen för främmande socker 63 sh., med tillägg af 3 procent. Hr Baring föreslog att, med bibehållande af nu gällande tull å sockret från kolonierna, tullafgiften å främmande socker skulle nedsättas till 36 sh., oberäknad förlidet års förhöjning af 3 proc. Tillökningen i tullinkomsterna genom detta arrangement uppskattade Hr Baring till 700,000 L., så att genom tullnedsättningen å trävaror och socker statsinkomsterne skulle ökas med tillsammans 41,300,000 L. Deficit i finanserne för innevarande år, 4,700,000 L., vore således, på 400,000 L. nära, betäckt, i fall Huset antoge de nu framställda förslagen. De återstående 400,000 L. hoppades man vinna genom den fixa tull på spanmål, som Lord John Russell ämnade föreslå Huset; men i fall Huset ej ville gå in på denna åtgärd, så ämnade han (Baring) föreslå en direkt beskattning till motsvarande belopp. Hr Baring slöt sitt föredrag med följande allmänna anmärkningar öfver Englands kommerciella ställning: Det är icke här helt enkelt fråga om, på hvad sätt statsinkomsterna skola ökas, så att statens förbindelser kunna uppfyllas. Till och med om icke en stor statsskuld förefanns, och ej något deficit vore för handen, om det icke vore fråga om att bringa statsinkomsterna till ett bestämdt belopp, så skulle jag dock anse mig förpligtad, att föreslå Huset ett liberalare tullsystem. Jag begär icke att Huset straxt skall låna ett villigt) öra åt alla de meningar, som yttras från olika sidor; jag uppmanar det endast att se omkring Lå ME SE ER SSM No a